"Kom hem" - Vi börjar om igen del 2
Inför sommaren deklarerade Wenger att vi säljer inte våra bästa spelare. Özil och Sanchez stannar sålänge vi inte ersätter dem med någon bättre. Om Alex Oxlade-Chamberlain kände sig lämnad utanför och kanske inte tillräckligt uppmärksammad av vår franske coach vet vi inte, men när han i det närmaste var klar för Chelsea så blev det istället destination Liverpool. Anledningen kändes oklar. Under våren hade underbarnet äntligen börjat leverera någorlunda konstant och han växte in i en roll som startspelare i Arsenal.
Han startade även säsongen i Arsenal men försvann sedan, efter ett par insatser under all kritik. Till Arsenal kom 40 M glada pund och hos ett stort antal supportrar en lättnadens suck. Vad Klopp lovade Oxlade-Chamberlain vet bara de två. Facit så här långt är 2 hela matcher och 1 mål samt 2 assist. Det cirkulerar även ett antal youtubeklipp med kompilationer från vad som verkar vara korpen men i själva verket är the Oxs CV.
Ikväll kommer han med största sannolikhet sitta på bänken när Arsenal tar sig an Liverpool men ett stort antal burop kommer att höras. Hem kommer han, men vi börjar nog inte om igen. För om man får välja mellan 40M pund och en berg-och-dalbane-ojämn britt som figurerar mer i videoklipp när det vankas plojtävlingar än vad han gör på plan så väljer vi nog allihop de där pengarna.
För min del förtjänar han inga burop, han har aldrig varit tillräckligt betydelsefull för att kunna utstråla nån slags prestige i valet att gå till en annan, rivaliserande, Premier Leagueklubb. De gladaste är nog Chelsea som blev snuvade på en pajas i omklädningsrummet.
Lycka till Alex, men inte ikväll.
