Pépé lånas ut till Nice
Sommaren 2019 hade lämnat Arsenal i något av ett maktvakuum. Arsène Wenger och Ivan Gazidis hade tackat för sig ett år tidigare och under våren hade även chefsscouten Sven Mislintat hoppat av sitt uppdrag (eller knuffats ut, beroende på vem vi frågar). Dåvarande sportchefen Raúl Sanllehi flög plötsligt solo och fick stort mandat och mer eller mindre fria finansiella tyglar. Sanllehi implementerade snabbt sin egen strategi när det gällde att forma laget. Den traditionella arbetsgången med att identifiera spelare utifrån vilka specifika egenskaper som saknades i spelartruppen var inte riktigt Raúls melodi. Att hitta individer som passade in i den filosofi och det spelsätt som tränaren försökte applicera var inte heller någon prioritet. Don Raúls beslutsfattande vid rekryteringen var istället i stor utsträckning knuten till vilka relationer han hade och hur de kunde komma Arsenal till gagn. Förenklat förklarat innebar det i praktiken att han hörde av sig till sina agent-polare och kollade av vilka spelare i deras stall som var tillgängliga.
Nicolas Pépé var vid den här tiden tjugofyra år gammal och stekhet på marknaden. Han hade just haft en succésäsong i Ligue 1 och ifrån sin kantposition bombat in 22 mål för sitt Lille. Massvis med klubbar var intresserade av att knyta till sig ivorianen den sommaren men vi var ändå många som satte morgonkaffet i halsen när det annonserades att Arsenal hade sprängt sitt transferrekord och betalat hutlösa 900 miljoner kronor för att ro affären i hamn. Sanllehi sken som en sol tackade den portugisiska superagenten Jorge Mendes för hjälpen vid förhandlingarna. Det var en värvning som såklart kittlande men som samtidigt skavde en aning. Än mer förvirrande blev det när det började rapporteras om att dåvarande huvudtränaren Unai Emery inte hade varit drivande i jakten på Pépé. Emery var tvärtom ganska svalt inställd till såväl spelaren som spelartypen.
Pépé hade svårt att komma till sin rätt under vad som skulle visa sig bli Emerys sista höst i klubben. Inte heller under tillfällige tränaren Fredrik Ljungbergs korta sejour gavs han något stort förtroende. När Mikel Arteta anställdes som ny huvudtränare fick Pépé en mer central roll i laget och avslutade sin första säsong i norra London starkt. Bland annat genom att assistera Pierre-Emerick Aubameyang till det avgörande målet i FA-cupfinalen mot Chelsea. Pépés andra säsong i klubben var den mest framgångsrika på ett individuellt plan. Han gjorde sammanlagt sexton mål under spelåret men känslan var ändå att Arteta inte riktigt litade på honom. Den känslan blev bekräftad under fjolåret då Pépé blev en passagerare i periferien som i bästa fall fick agera som sen inhoppare. Nu är det klart att Pépé lånas ut till Nice under den resterande delen av säsongen.
I efterhand måste vi tyvärr konstatera att den här affären har varit en stor besvikelse i relation till såväl prislapp som förhoppningar. KSE startade redan den efterföljande sommaren en internutredning om övergången som mynnade ut i att Sanllehi fick sparken. Pépé är en begåvad spelare men han var aldrig rätt alternativ för arbetsbeskrivningen. Problemet har inte varit inkompetens utan snarare inkompatibilitet. Vi hoppas att hans kvaliteter kommer bättre till pass i Nice och att återkomsten till Frankrike åter kan få karriären på kurs.
Lycka till Nico!
