Redaktionen betygsätter: Anfallet
Redaktionen fortsätter med betygsättningen i halvtid. Målvakter, backar och mittfältare har blivit bedömda. Nu är det äntligen dags att dissekera den här säsongens anfallsprestationer, så här långt.
"Boring boring Arsenal" var en vanlig benämning på norra Londons finaste fotbollsklubb. Men det var förr. Past tense. "Scoring scoring Arsenal" är mer passande i dessa dagar. Med tredje mest gjorda mål i ligan är detta fortfarande ett faktum, men det har stundtals sett lite krasst ut där framme under hösten. Vem hade kunnat tro att det egentligen bara är i anfallet Arsenal behöver förstärka? En ovan situation för Wenger & Co. Dagens anfallsuppsättning i Arsenal består bland annat av en fotomodell, en självgod dansk och en minst sagt malplacerad sydkorean.
Ju-Young Park -
Vi börjar med elefanten i rummet. Vad hände? Vad var tanken? Sedan Park anslöt 2011 har han spelat sju matcher i Arsenaltröjan. Av dessa sju har en ägt rum den här säsongen. Ett inhopp i ligacupen är allt Park har stått för. Han var utlånad till Celta Vigo i Spanien förra säsongen. Där fick koreanen betydligt mer speltid. 25 matcher och fyra mål. Kanske skulle Wenger bokat en enkelbiljett? För om vi ska vara riktigt krassa så finns det ingenting som motiverar att Ju-Young Park är en spelare i Arsenal FC. Park hade garanterat bjudit på fler skott i den planerade militärtjänsten. Det kanske är den vi ska titta närmare på? Vi vet alla att Wenger är en man med hjärtat på rätta stället, kanske lite för snäll ibland. Var det här bara ett sätt för en god samarit att hjälpa en rättshaverist att slippa göra den obligatoriska militärtjänstgöringen i hemlandet? Det är den enda logiska förklaringen.
Ryo Miyaichi -
Det är tråkigt att bara göra ett streck, istället för att ge ett riktigt betyg. Men det känns svårt att göra när Miyaichi bara spelat fem matcher den här säsongen. Precis som i fallet med Park är det främst i ligacupen han fått chansen. Sedan ankomsten till London har japanen blivit utlånad till så väl Feyenoord i Holland och Bolton, som Wigan. Med tanke på hur pass lite speltid det blivit den här säsongen kanske det vore bra med en lånesession igen? Det är bättre att spela 15-20 matcher i ett sämre lag än en handfull i Arsenal. Det finns talang och potential här, men det är svårt att utvecklas om man knappt får sitta på bänken.
Nicklas Bendtner - 3
Det är svårt att veta vad man ska tycka om Nicklas Bendtner. För ett år sedan var det nog inte någon som trodde att han skulle spela i Arsenaltröjan igen. Inte ens Bendtner själv. Men nu blev det så och med facit i hand kanske det inte var så tokigt? Visst, det är ingen Zlatan eller Suarez, men med tanke på den anfallsbrist som råder i klubben för tillfället så får man kanske ta det man får. Säga vad man vill om danskens omatchade ego, men i nuvarande situation tror jag att alla vinner på just den egenskapen. När han hoppar in med sin tveksamma frisyr, tuggandes på sitt tuggummi verkar inget kunna störa honom och det ska vi vara glada för. Det har bara blivit tolv matcher (tre från start) och två mål. Men det senaste målet, hemma mot Cardiff i 89:e minuten, var oerhört viktigt och han kom att bli något av en martyr då han skadade sig i samma sekvens. Nicklas Bendtner är kanske inte någon världsstjärna men uppträder, något oväntat, väldigt professionellt när han väl får spela och ger allt han har. Dansken kan komma att bli viktig under våren.
Serge Gnabry - 3
Redan förra säsongen fick vi se den unge tysken sporadiskt och man kunde se talangen som finns där. Den här säsongen började bra för Gnabry som i september gjorde sitt första och hittills enda mål i a-laget i matchen mot Swansea som slutade 2-1. Efter det har det inte blivit alltför mycket speltid. Åtta matcher, men efter den minst sagt briljanta insatsen i matchen mot Tottenham i FA-Cupen lär det bli mer speltid under våren. Vi har blivit bortskämda med unga talanger de senaste åren (Wilshere, Ramsey etc.) men jag tror aldrig att jag sett en så ung spelare med den mognad och intelligens som Serge Gnabry visar när han spelar. Han har inte hunnit fylla 19, men ser i många sekvenser ut att ha spelat på den här nivån i tio år. Det är svårt att ge ett högre betyg med så pass lite speltid, men det är en klart godkänd höst och fortsättningen ser mycket lovande ut.
Theo Walcott - 4
Det mesta handlar idag om Walcotts hemska skada som gör att han missar resten av säsongen och även VM i sommar. Den kvicke engelsmannen har alltid setts som en stor talang, men fick kanske sitt riktiga erkännande förra säsongen som Arsenals skyttekung. Endast Rooney, Suarez och van Perse har gjort fler mål och assist i Premier League de fyra senaste säsongerna. Det säger en hel del om hur viktig Walcott har kommit att bli för Arsenal. 18 matcher som resulterat i sex mål och fem assist, ett bra facit. Den bästa insatsen är i matchen mot West Ham där han med två mål såg till att vända ett underläge. Många jämför ofta Walcott och Oxlade-Chamberlain då de delar många egenskaper. Men det finns ingen som hotar på djupet så som Theo Walcott. Det räcker med att Wenger tar ut engelsmannen i startelvan för att motståndarnas tränare ska spela med en låg backlinje. Han har anklagats för att leva på sin snabbhet, men har de senaste 18 månaderna visat att han även besitter en fotbollshjärna och avslutskvalitéer. Wish you a speedy recovery, Theo!
Lukas Podolski - 3
Det kan tyckas generöst och orättvist att ge Podolski ett godkänt betyg med tanke på att han bara spelat en match mer än Ryo Miyaichi, men gör man tre mål (och en assist) på lika många starter så är det ändå ett bevis på vilka kvalitéer man besitter. Det är svårt att analysera tyskens höst med tanke på hur lite han spelat. Han har en förmåga att försvinna i vissa matcher, men vi vet också att han kan blixtra till från ingenstans och det finns egentligen ingen annan i Arsenal som har en vänsterkanon som Podolski, även om Cazorla inte är långt bakom i den tävlingen. Nu är han i alla fall tillbaka från sina skadebekymmer och kommer förhoppningsvis att använda nyss nämnda kanon för att ge oss fler mål.
Olivier Giroud - 4
Med Nicklas Bendtner som enda riktiga alternativ har Olivier Giroud matchats hårt under hösten och har spelat 27 matcher än så länge. Det är bara Szcesny och Mertesacker (28 matcher) som spelat mer. Elva mål och 6 assist har fransmannen bjudit på och även om det inte är astronomiskt bra så är det klart godkänt. Men även om det är hans primära uppgift så är det inte bara i offensiven som Giroud är nyttig. Han har med hjälp av huvudet säkert rensat undan 50% av motståndarnas hörnor under säsongen. Han kan fortfarande förbättra sitt anfallsspel då han ibland ska krångla till det i onödan. Han får ibland för sig att passa i skottlägen och vice versa. Som läget är nu är det inte konstigt om han ser seg eller/och sliten ut under perioder. Med ytterligare avlastning under våren kan Giroud säkerligen bidra med mer poäng.
