Reserapport 5 av 5: London, Arsenal och annat
I denna sista del av denna pentalog ger jag mig i kast med lite av varje om London. Lite tips, lite glädje, lite konstigheter och med det sagt vill jag inte säga att jag är någon expert på London, men hyfsat nära, då jag sett mycket av det mesta och gjort mer än en normal turist borde göra. Så here-we-go.
Den sista dagen under vår London-resa tillbringades på olika sätt. Dels undersöktes precis varje sko-affär kring Oxford Street, Carnaby Street, Regent Street, Picadilly Circus och Soho på Trainers, Nikes, Jordans; dels tittade vi in i diverse varuhus- Selfridge's från TV-serien är värt ett besök, förfasas över pandemins hårda slag då House of fraser och Debenham's i princip har slagit igen och att se hur Primark minskat i omfattning. Men långsamt börjar en del butiker att titta fram igen och det är inte bara souvenirbutiker, för sådana finns det tillräckligt av. Vi lade dock också tid på en fantastisk "Food market" i Camden Town där man nog kan hitta det mesta av det bästa bland alla dessa små stånd som ligger längs kanalen. Här finns också Camden Brewery, som brygger Arsenals öl "Camden Hells Lager". Gillar dock deras IPA bättre. En sak man kan göra här är att hoppa på en båt och ta en båttur längs kanalen och besöka de slussar som finns. Bor man i Östergötland så har vi ju Göta Kanal och dess sluss-system så detta är magert, men slussar i en storstad? Varför inte? Vi tog oss också via snabb marsch längs norra stranden på Themsen till områdena mot St Paul's och bland alla dessa fantastiska byggnader man ser på vägen så löpte vi in i London Freemason Museum. Fri Entré som i de flesta museum i London och fick en inblick i hur de olika stiliga ordnarna hade det under 1700-1800-talets England. En rikedom, en mäktig roll och mycket guld/silver. Intressant är att det är var i samma byggnad som Englands Football Association grundades 1863. I detta område finns många ståtliga saker att titta på London's Silver Vaults ligger nästgårds och här finns även rikemannen Sir John Soane's Museum med 1000-tals målningar. I närheten av St Paul's finns också den äldsta delen av centrala London där man också hittar en av Londons äldsta och men görmodligen minsta Pub. "Ye Olde Cheshire Cheese". En strålande inrättning där man får huka sig till höger och vänster för att hitta rätt. Likt den store miljardären Richard Branson sade "When exploring London, you will come across lots of excitement by chance, so try to take everything in rather than just rushing around to all of the major tourist haunts.”
Sedan gav vi oss av med den blåa linjen mot Arsenal igen. Efter matchen hade nu den sura förlusten sjunkit in. Men Holloway Road väntade och strax såg vi den mäktiga skapelsen igen. Emirates Stadium väntade och tornade upp sig igen mot den blåa himlen. Som det skall vara. Jag fascineras varje gång över hur vackert skapad den är och hur fantastiskt byggd den är när det gäller att ta in folk. De har verkligen tittat på hur Colosseum i Rom byggdes som kunde tömma 50000 personer bara på några minuter om det var en brand. Arenans trappor, ut/ingångar är verkligen förnämligt gjorda. Men det skulle handlas. In i the Armoury där vi inte var själva utan trängdes med en hel det turister som skulle gå rundturen kring Emirates Stadium och min yngste son som gick och lyfte på tröjor, testade och inte riktigt hittade rätt, tills han fastnade för en "retro-tröja" från 1993/94. Borta-tröja och gul. Fantastiskt snygg sak. Han ville ha "8 Wright" på den men tryckarna avrådde eftersom han hade fått PL-logga och nutidens tryck på en gammal tröja. Klart förståeligt.
Vi packade ihop oss, drog oss tillbaka, knaprade i oss pizza, pasta, packade väskan, fyllde våra OysterCard och drog oss ut via Bank med District Railway Line till London City och vidare till Östergöland. En resa tog slut, men minnena var kvar.
