To pimp a butterfly - Hur Wenger förädlar talang
Efter den utmärkta talangrankingen från kollega Nordengren tar jag en titt på vad som gjort att just de spelarna idag spelar för Arsenals ungdomslag. En titt på hur Wenger, en man känd för att ha ett speciellt öga för att hitta och utveckla ung talang, arbetar när det kommer till att fostra och scouta framtidslöften.
Arsene Wenger är ingen vanlig man. Få har låtit sig uppslukas och dedikerat sig så fullständigt till sitt jobb, oavsett yrkeskategori. Vänner och gamla spelare vittnar om en man som vaknar, andas, lever och sover fotboll. Från att inte gå utanför dörren på flera dagar efter en förlust, till behovet av att gå barfota på gräs för att lugna ner sig och tänka klart vid upprörda känslor (han vill vara ”nära elementen”), nej, Arsene Wenger är ingen vanlig man.
Ekonomiutbildade ”Le Professeur" är heller ingen vanlig tränare. Wenger står bakom en unik filosofi där spelarna har absolut full frihet, och fullt ansvar. Det är upp till spelarna själva att lösa problem som uppstår på planen. Alltid lojal ger han sina spelare nästan obegränsat med tillit och förtroende, och förväntar sig fullt engagemang tillbaka. Han är en fotbollsidealist som vill spela den perfekta, kreativa, offensiva fotbollen - vilket han garanterar ger resultat om man lyckas fullt ut. För att bygga lag som klarar av att spela på det sättet vår manager vill, och för att fullfölja filosofin om en organisk, självförsörjande klubb, är scouting och förädling av talang hörnstenarna. Något som den gänglige mannen från Strasbourg tillhör världseliten inom.
Wenger har liknat byggandet av en fotbollsspelare vid byggandet av ett hus. Först cementerar man grunden. Detta är när spelaren är mellan 7-14 år, och innefattar i princip bara teknisk skicklighet. Om en spelare vid 14 års ålder inte har tillräckligt med teknik, kommer han eller hon aldrig att bli en spelare på toppnivå, menar Wenger. Efter grunden bygger man bottenvåningen - den fysiska kapaciteten. Detta pågår mellan 14-17 års ålder. Kommer spelaren bli stark nog? Snabb nog? Våning två, vid 17-18 års ålder, är den taktiska aspekten. Förstår man spelet? Hur relaterar man till att en lagkamrat har bollen? Förstår spelaren vart han ska springa? När allt detta är på plats saknas bara en sak innan huset står färdigt: taket.
Taket läggs när spelaren är runt 18-19, och är den mentala aspekten av det imaginära bygget. How bad do you want it? Är spelaren redo att dedikera hela sitt liv till att nå sin fulla potential? Om alla polarna ska ut och klubba till helgen, hänger du med ut eller lägger du dig tidigt och tar en joggingtur när de andra vaknar upp uttorkade på golvet med huvudvärk och en halv kebabrulle i ansiktet? Wenger lägger mycket stor vikt kring det mentala, illustrerat när han säger, på det målande sättet bara Wenger kan, att:
”The roof is the final floor. Without any roof, it rains in during bad weather, and when it rains in, eventually the house collapses.
Men hur gör man då för att hitta de finaste husen? Många kan ta släpet till Hornbach, köpa på sig material och bygga sig ett skjul. Men hur hittar man designbyggen av finaste material? Hur hittar man en Ronaldo eller en Messi? En Alexis eller en Özil? Svaret finns inte på fotbollsplanen, utan innuti den unga talangens huvud.
På ett affärsmöte arrangerat av sponsorer på Arsenals korta tripp till New York på försäsongen i somras pratade Wenger om hur han identifierar framtida stjärnor. Han menar att både innanför och utanför sportvärlden finns det tre olika personlighetstyper hos de talanger som blir mest framgångsrika. Samtliga handlar om att slåss.
Den första är personen som slåss mot sig själv. Han som är driven av en inre motivation och har ett konsekvent begär att bli bättre, av den enkla anledningen att han måste bli bättre. För sitt eget förnufts skull. Wenger menar att detta är den personlighetstyp han kategoriserar sig själv under.
Den andra personen är han som slåss mot alla andra. Han vill visa för andra att han är bättre än dem, och är beredd att gå ut och göra vad som helst för att visa det. Dessa personer har ofta ett mer framträdande ego än genomsnittet, och spelar gärna med flärd och hög teknisk svårighet. Den tredje personen är ett lite annorlunda fall, enligt Wenger. Dennes viktigaste drivkraft är att bli respekterad av andra. Dessa personer har ofta haft en tuffare uppväxt än medelsvensson, och ofta kämpat mot diskriminering eller fattigdom.
Detta är typerna Wenger ser på den absoluta toppnivån. Det är en liten mix av alla tre i de flesta spelare, men en är alltid dominant. Han avslutade mötet med:
”At the top level of competition you find these types of people. You want people who are consistently driven, you want ones like dogs who always want more. We try to identify that and try to make them stars.”
Under den senaste tidens utlånefest från klubben lämnande bland andra 19-åriga anfallstalangen Chuba Akpom klubben för att spela resten av säsongen i Nottingham Forest. Chuba är en London-lad, one of our own, och kom till klubben när han var sju år gammal. Precis i tid för att cementera grunden till huset. Han har sedan tagit sig igenom alla faser, byggt alla våningar, med Wenger’s filosofier delegerade till sig under hela projektet. Nu återstår bara det viktigaste. Taket. En utlåning till tuffa Championship kommer visa om Akpom är mentalt redo att ta det sista klivet upp och utmana den absoluta eliten om en plats på planen. Skulle han lyckas är han i gott sällskap. Ashley Cole, Cesc Fabregas och Jack Wilshere är alla toppspelare som fostrats av Arsene Wenger. Thierry Henry, Robin Van Persie och Aaron Ramsey är alla toppspelare som förädlats av Wenger. En inte helt vanlig tränare. En inte helt vanlig man.