KRÖNIKA: Sunday Bloody Sunday - Dagen då en era avslutades
Sunday Bloody Sunday, söndagen då en era avslutades i Bolton. Krönikan handlar om Big Sam Allardyce. Tack för allt du gjort i klubben, mäktige Sam!
U2 gjorde 1983 en låt som hette Sunday Bloody Sunday. Söndagen, som Bono sjunger om, handlar om dagen då tusentals liv i Nordirland gick till spillo, inbördeskriget var i full gång. Nu var jag inte född på den tiden men söndagen den 29 april 2007 kändes också som en sån där ”Bloody”. Självklart går det inte att jämföra den söndagen med denna men det var dagen då en era i Lancashire-trakterna avslutades.
Big Sam Allardyce meddelade att han avgår med omedelbar verkan. Som en blixt från klar himmel annonserades nyheten. Sam Allardyce, som hade gjort ett mittenlag i The Championship till ett topplag i Premier League på mindre än åtta år. Gör om det någon som kan? Nej, ingen hade kunnat göra det så bra. Sam Allardyce är en levande legend i Lancashire, nu är det bara det att han inte är kvar som manager i Bolton. Oj, så tomt det känns.
Sam Allardyces tränarkarriär i Bolton inleddes 1999. Han kom tillbaka till klubben, får jag väl ändå skriva eftersom att han också hade en spelarkarriär i Bolton. Big Sam tog mirakulöst nog Bolton till semifinal i Fa Cupen och Ligacupen under sitt första år vid rodret, en sann bedrift, men ingenting mot det som skulle hända framöver. Han tog till och med laget till Play Off i The Championship, där fyra lag slåss om två uppflyttningsplatser till Premier League. Man misslyckades med alla de här matcherna men det stod klart att Bolton skulle bli mycket starka under Sam Allardyce.
Med ny arena och ny träningsanläggning gick Bolton i en ny säsong. Allting gick bra på kontoret och det smittade genast av sig på spelarna på planen. Den andra säsongen skulle bli mycket bra och återigen kvalificerade man sig för Play Offs. Motståndet stod Preston för på Millenium Stadium i Cardiff. Man slog Preston komfordabelt och man lyckades äntligen återvända till den engelska högstadivisionen. Bruce Rioch och Colin Todd hette de tidigare managers som lyckades ta upp Bolton i Premier League, men båda två lyckades inte hålla kvar laget i mer än en säsong. Med Allardyce kände fansen att det kunde hålla för mer än en säsong i högstaligan. Oj, så rätt man hade.
Man började Premier League-sejouren med att slå Leicester med 5-0 och sedan fortsatte med att vinna på Old Trafford. Man lyckades hålla sig kvar i Premier League första säsongen, och resten vet ni själva hur det har gått. Man är nu ett topplag i England, vilken bedrift Sam Allardyce stod för. Bolton, ett vanligt engelskt Championship-lag, är nu med och slåss om Champions League-platserna. Det är helt otroligt.
Jag tror det kommer dröja många år innan man får fram en liknande manager. Vilken karaktär, vilken kärlek, vilken inlevelse. Jag kommer sakna att se Sam Allardyce vid Boltons bås och tugga tugummi och gestikulera och skrika.
En nyckel till Sams framgång i Bolton är att han har lyckats få till sig fd storstjärnor och fått ner dem på gjorden igen. Som tex. Youri Djorkaeff, Fernando Hierro, Ivan Campo och El-Hadji Diouf. För att inte bara tala om Nicolas Anelka. Youri Djorkaeff är världsmästare, Hierro och Campo har vunnit Champions League med Real och Diouf har förflutet i Liverpool. Bara det säger en del om Sams styrkor som manager.
Sammy Lee har inte alls samma rykte och kommer antagligen inte locka till sig alltför många stora namn så länge Bolton hålls utanför Champions League. Men vad kommer hända med Bolton utan Allardyce och med Lee? Jag hoppas med hela mitt hjärta att Bolton inte ska ramla ner till ett 10-15-placeringslag i Premier League. Det klarar jag bara inte av, jag har följt laget sedan sista säsongen i The Championship. Hoppas inte att Sams avgång förstör all den glädje och lycka jag har varit med om som Bolton-supporter.
Sam, du kommer alltid finnas i alla Bolton-fans hjärtan, du har gjort det omöjliga, och du gjorde det på bara åtta år. Du är en levande legend.
Tack för allt du gjort i klubben, Big Sam Allardyce!
