ÄNTLIGEN!!!!
Bristol City - Bradford City 2-3 (1-1)
Glädjefnatt! Eufori! Kubanska cigarrer!
Egentligen började matchen mot Bristol City lika trist som de senaste matcherna borta mot Rotherham och Huddersfield. Okej, inte något bakåtmål i tredje minuten, men mycket Bristol City och ett bakåtmål efter 15 minuter istället, var liksom inte särskilt mycket trevligare. "Vi höll i alla fall rent första kvarten" låter som ett skämt.
Och nog kunde motståndarna gjort 2-0 i den första halvleken... Det var väldigt mycket Bristol City faktiskt, och alla som följde matchen kan inte ha varit förvånade heller. När presterade egentligen Bantams på allvar senast?
Men så händer det där magiska, som kanske visar sig bli en avgörande händelse för hela säsongen. Precis när spelarna börjar förbereda sig på att gå in i omklädningsrummet med 0-1 i baken och spelmässiga problem, så smäller det till!
Billy Paynter har varit en av få Bradfordspelare som presterat under den första halvleken, och han hade uppenbarligen inte förberett sig på att gå in i halvtid med siffrorna 0-1. Han drar istället på ett långskott i 44:e minuten, och det är så hårt och välriktat att Adriano Basso i Bristol Citys mål inte har en chans att rädda. 1-1 som en blixt från klar himmel...
Den här sena repliken som man inte väntat sig satt givetvis gott, och som supporter gick tankarna kring att "få med sig 1-1 och en poäng från en svår match".
När andra halvlek väl drog igång dröjde det inte länge innan undertecknad fick tänka om. Colbeck hittade i 47:e minuten Moses Ashikodi med ett inlägg, och denne satte pannan till. 1-2 i matchen och Bantams hade vänt matchen i några skälvande minuter kring halvtid!!!!
Mycket glad och chockad frågade man sig nu om det skulle kunna bli en skräll och trepoängare på Ashton Gate. Fy f-n, vad vi behövde dom poängen. Fortsättningen kunde inte bli annat än nervös...
...eller? Joe Colbeck skjöt oss närmast till himlen i 55:e minuten, då han placerade 3-1 bakom Basso. Utökad ledning (!!!) borta mot serietvåan. I det här läget när vi radat upp nio vinstlösa matcher i seriespelet dessförinnan, och knappt skapat något att tala om i matchen innan mot Huddersfield, som är ett klart enklare motstånd. Bristol City har trots allt samlat flest hemmapoäng av alla lag i serien, och man kunde utökat den poängskörden om det inte vore för Claret and Amber!!!
Av forumet att döma föll Bantams anhängare in i någon slags euroforisk men samtidigt lätt chockerad dvala. Det var så bra att ingen av de andra yttrade sig alls medan 3-1 ledningen stod sig medan klockan tickade. Bristol City bytte ut tre man, men kom inte tillbaka i matchen förrän det var för sent. Russells mål i 90:e minuten förändrade slutresultatet, men inte poängfördelningen, och Bantams kvitterade alltså ut tre OERHÖRT VIKTIGA poäng på Ashton Gate.
Det här var åttonde matchen på raken mot Bristol City som Bantams går obesegrade i. Bättre att bygga på den sviten, än den segerlösa sviten i serien som blivit tvåsiffrig om det blivit något annat än seger i tisdags!
Nu står striden om nytt kontrakt med Bournemouth, Chesterfield och Cheltenham som tydligaste motparter. När Bantams tar emot Northampton på lördag är det definitivt dags att ge hemmapubliken den första hemmasegern under 2007.
Det vore inte en dag för tidigt, och ett viktigt steg mot nytt kontrakt. I dagsläget är vi på rätt sida, men det går fort i fotboll, och den här kampen fortsätter...var så säkra!
