-
Bradford 3-1 Aston Villa: Miraklet på Valley Parade!
Idag vann kämpaglöd, svett och kärlek över kunnande, pengar och storhet, Bradford City vann den första av två semifinaler i Ligacupen hemma på Valley Parade med 3-1!
Jag saknar ord, ibland kan man inte ge ord för sina känslor och ikväll är det så men en makalös, bubblande, sprakande glädje är väl det närmaste jag kan komma! 3-1...3-1...3-1! Just nu struntar jag i att det bara är "halvtid", att vi har än oerhört svår uppgift framför oss på Villa Park, för just ikväll lever drömmen om Wembley!
Det var annars gästerna som började piggast, man ville driva upp tempot, en tydlig order från Lambert men vi vek aldrig ner oss utan satsade framåt när chansen gavs, så högt tempo och chanser åt båda hållen blev melodin. Duke kom snabbt in i matchen och fick måtta några hyfsade skott, han kom att bli en nyckelspelare precis så som vi trott. Dock förstår man varför Villa har släppt in så många mål, försvaret såg inte ut att hålla Premier League klass om man ska vara ärlig. Bradfordsonen Delph hörde till de sämre spelarna i matchen dessutom, tror inte han vann en duell på mittfältet.
Ledningen kom efter att bollen gått fram via en Villaspelare till Wells som iskallt la in bollen bakom Given och drömstarten var ett faktum! Därefter följde en bra period med flera fina chanser för vår del och vi lyckades också hålla i bollen, så bollinnehavet var jämnt. Villa skapade en hel del chanser också, men Duke stod i vägen för allt. Han räddade på alla möjliga sätt precis som kommentatorerna konstaterade.
1-0 i halvtid var mer än perfekt!
Som väntat försökte Villa pressa ner oss men spelarna kämpade som djur, täckte skott, jobbade hem, tacklade, man gav allt framhejade av en klassisk högljudd engelsk publik (över 22000 på Valley Parade ikväll). Benteke hade en hel del skott matchen igenom men Duke var omutlig och mitt i Villas press så fick vi en hörna, något vi är erkänt bra på, McArdle nådde högst och 2-0 var ett faktum, helt magiskt! Villa blev nu desperata och satsade allt framåt vilket ledde till chanser för oss, den mäkige Hanson nickade i ribban bland annat.
Tyvärr fick Villa en reducering, via en Bradford spelare gick bollen fram till Weimann som slängde sig och fick en fot på bollen och den smet in bakom Duke, då trodde jag nog att sagan var all men nej, laget gav inte upp, blev inte modfällda och fick inte panik. Istället kunde kvicke Turgott vaska fram en hörna, McHugh reste sig över allt och alla och dunkade in 3-1 med pannan!
Villa fick knappt låna bollen sista fem och segern var ett faktum, 3-1 mot ett Premier League lag, detta utav ett lag i League 2, dvs fjärdedivisionen!
Det här är det största som hänt sedan FA Cup segern 1911, det är större än när vi gick upp i Premier League, det är större än segern mot Liverpool när vi klarade oss kvar och det är banne mig större än segern 1911 också med tanke på hur fotbollen ser ut 2012.
Tänk vad fantastisk en tidsdagskväll kan vara, nu njuter vi tills returen ska spelas!
Go Bantams!
