Rubrik saknas
Charltons inte helt övertygande försäsong fortsatte på lördagen med en oavgjord match mot Nya Zeeland. Trots ett i stort sett helt ordinarie lag lyckades inte Charlton få mer än 1-1 mot de på pappret klart sämre motståndarna.
Exakt hur dåliga är Nya Zeeland, då? Tja, de ligger på delad 117:e plats med storheter som Hong Kong och Kenya, i VM-kvalet kom de efter Salomonöarna och några av klubbarna som fanns representerade bland deras spelare i gårdagens match är West Virginia University, Youngheart Manawatu och AFC Wimbledon (det "nya" Wimbledon som startats av fansen efter att get "gamla" Wimbledon flyttat från London och bytt namn). Ganska precis så dåliga är Nya Zeeland och trots detta lyckades alltså inte Charlton vinna. Det är läge för oro, helt klart.
Charlton kom som sagt till start med en mycket bra startelva, där de enda spelarna man kanske inte ser varje dag på The Valley var ynglingen Nathan Ashton och provspelaren Christian Bolaños. Bolaños gjorde återigen en bra match och kan mycket väl få ett kontrakt med Charlton, vilket sannolikt (jag har inte undersökt saken närmare) gör honom till klubbens första costarican. Denna Bolaños låg bakom Charltons ledningsmål när han spelade fram Marcus Bent som gav Charlton ledningen tio minuter innan halvtid och detta resultat stod sig matchen ut.
Inga byten gjordes i halvtid utan båda lagen körde på med samma manskap. Tyvärr dröjde det inte ens en kvart innan "All Whites" kvitterade. Anfallaren Campbell Banks blev framspelad av Jarrod Smith och tog sig först förbi El Karkouri och sedan Myhre för att till sist kunna peta in bollen i öppet mål. Detta blev slutresultatet och Iain Dowie har utan tvekan en hel del att tänka över, för det håller inte att kryssa mot ett så dåligt lag som Nya Zeeland.
Några ljusglimtar kunde dock skönjas även om inte resultatet höll toppklass. Darren Bent gjorde comeback efter sin olyckliga köksincident, Bolaños imponerade igen, El Karkouri (en av mina favoriter) spelade återigen från start och det var över tio tusen på läktarna. Som sagt, lite fanns det att glädjas åt.
