Reseskildring West Ham - Reading
Efter resans huvudmatch Charlton - Arsenal var det dags att fylla de resterande två dagarna med varsin Premier Leaugematch, West Ham - Reading och Watford - Fulham. West Ham och Watford huserar i var sin ända av London och även om själva skalet kan se ganska lika ut så är det stora skillnader mellan klubbarna och områdena där lagen håller till, inte bara avståndet däremellan.
Även om föregående kväll inte blev jättesen så hade den dagen ändå varit ganska lång i och med att vi flög över på lördagsmorgonen. Med en skön säng så kändes förutsättningarna goda till en ordentlig sovmorgon. Något överraskande var det väl därför när man vaknade pigg och nyter strax efter klockan hade passerat sju. Tid är som bekant pengar och en maffig engelsk frukostbuffé hägrade så det var lika bra och kravla sig upp. Få saker i livet är så avkopplande som att i lugn och ro äta frukost från ett dignande bord och efter en timme hade vi fått bra valuta för pengarna.
Ett bra hotell med självaktning har naturligtvis en relaxavdelning, så även Novotel Euston. Så efter frukosten var det tvagningsdags med både ångbastu och hederlig sauna, själva gymmet överlät vi till andra. Dock första gången i mitt liv jag tvingades fylla i ett intyg att jag var frisk och att jag var medveten med riskerna för bastubad för att få tillgång till faciliteterna. Kanske rättsväsendet i England mer och mer börjar likna det amerikanska? Efter ett par timmar i bastuavdelningen kände man sig verkligen som en ny människa, tur att man hade dricka med sig, gäller att inte torka ut! Dagens match var West Ham - Reading och avspark var redan 14:00 så det var dags att börja röra på påkarna.
Det går snabbt att ta sig till Upton Park i och med att man kan ta tunnelbana hela vägen. Väl framme så får man förbereda sig på en ordentlig regnskur. Ja det låter kanske konstigt men är för mig en vedertagen sanning. Detta var mitt andra besök på Boleyn Ground och båda gångerna har vädret varit strålande ända tills några minuter efter ankomst till området Upton Park. Sedan öppnar sig himlen i ett sällsynt skådat skyfall, denna gången höll det i sig gott och väl över en timme och som tur var hade jag med mig mitt lilla paraply, vilket jag var ganska ensam om.
Att gå på fotboll hör väldigt starkt ihop med att ta sig några pints före matchen, något som kan vara nog så svårt om man vill se en hemmamatch med West Ham. När jag var där i våras och såg West Ham - Charlton så sa alla att upladdningen görs på hemmaplan (Charlton) eftersom det finns så få pubar. Jag trodde att de skämtade, det här ju England men faktum är att pubutbudet står långt ifrån i proportion till antalet besökare. Om man tar tunnelbanan till Upton Park och går ner för Green Street mot Boleyn Ground så kan man inte missa The Queens på vänster sida efter 50 meter. Kruxet är bara att stället är packat mer än till bristningsgränsen trots att stället är stort, känns nog ganska ödsligt alla andra dagar.
Om man istället går åt motsatt håll hamnar man på The Duke of Edinburgh, även detta en stor pub till ytan men även den packad mer än till bristningsgränsen. Alldeles utanför Boleyn Ground, granne med en liten kyrka, ligger The Boleyn Tavern. Inte så stort och med tanke på närheten till arenan, ca 50 meter, väldigt populärt. Några hundra meter ner för Barking Road ligger The Central, har själv inte varit där men enligt de bedömningar jag läst på engelska sidor ingen hit. Med tanke på att Boleyn Ground rymmer 35 647 personer inser man att det är ett ganska gott råd att dricka sin öl innan man kommer till området. Om man är West Ham supporter är det säkert lättare att stå ut med en del av trängseln, då blir det mest gemytligt. Om du håller på motståndarlaget eller bara har kommit hit för att se en Premier Leauge match så rekommenderar jag att du laddar upp någon annanstans.
Själva området Upton Park känns inte särskilt engelskt om man bortser från husens fasader. Och en anledning till det skrala pubutbudet kan ju vara att de flesta affärsidkare är mer intresserade åt vilket håll djuren är vända när de skär halsen av dem än fotboll. Som en följd av det så är väl varken de anställda i alla dessa charkuterier eller deras kunder särskilt benägna att ta sig en pint. Om det kan vara besvärligt att få sig en öl innan matchen är möjligheterna till lite snabbmat tvärtom. Det kryllar av små kebabställen, naturligtvis halalslaktat, men det går även att få sig en hamburgare eller korv. Feferonin till min kebab var det längsta jag skådat, ca 30 cm, så det räckte med 1 :=) Trots det fantastiska erbjudandet i flera av charkuterierna, £1 för ett kilo halalkycklinglever, så avstod jag denna gång.
Regnskuren övergick i "cats and dogs" alldeles innan jag kom fram till arenan, vilket gjorde att det säkert blev än mer packat inne på pubarna. West Ham har börjat med ett nytt passersystem vid grindarna. Via en magnetslinga på baksidan av biljetten skall du kunna lägga den på en kännare alldeles vid grinden och på sätt få grönt ljus och spärren till vändkorset släpper. Det verkar som om det inte fungerar helt komplikationsfritt och mannen före mig i kön fick inte alls till det. Förmodligen som en följd av hällregnet så slet vakten ut honom därifrån och knuffade in mig och min biljett gav utslag efter en stunds harvande. Tanken är väl god och man sparar in på personal men hade det inte varit smartare att välja ett mer idiotsäkert system, tex något i stil med tunnelbanan som den absoluta majoriteten är vana vid?
Väl på plats var vi synnerligen nöjda med att sitta långt uppe på långsidan under tak, regnet öste ner i sån omfattning så att smattret från taket lätt överröstade den kraftfulla ljudanläggningen. Med tanke på hur läktaren fylldes på en bra bit efter avspark var det nog många som satt på puben innan matchen och tänkte att "vi väntar lite och ser om det går över eller lättar något åtminstone". Med tanke på att matchens enda mål trillade in strax efter en minut så blev väl dagen inte helt lyckad för dem. Ibland är det väldigt skönt att titta på fotboll och kunna koncentrera sig på spelet, vilket är fallet när inget av lagen är ditt favoritlag. Med tre matcher på tre dagar räcker det med en nervpärs. Reading var väldigt kontringsskickliga och spelade mestadels precis så bra det behövde för att hålla undan matchen ut.
I övrigt var det väl två saker som var utmärkande för matchen. Det första var, som vanligt kanske man skall tillägga, det inkompetenta domarteamet. Kan någon förklara vad vilken uppgift en assisterande domare skall fylla om de inte ens klarar av att peka vilket håll inkasten skall gå åt trots att de befinner sig sju centimeter från situationen. Nej istället väntar de på att huvuddomaren, som bara var fyrtio meter därifrån, pekar ut ett håll innan de karskt kastar upp flaggan och pekar åt samma håll. Tvärtom är det när det gäller offsideavvinkningar, trots att de oftast är väldigt bra placearade verkar avsaknad av split vision vara ett krav för att bli ass. ref, yeah kiss my ass! En rad totalt felaktiga offsideavvinkningar fick man stå ut med och trots att jag som sagt inte håller på West Ham förstår jag givetvis spelarnas frustration. Med tanke domarinsatserna från föregående dag så är min emapti fullständig.
Den andra saken som kanske är mer förbryllande än frustrerande var Alan Pardews uttagning av forwards. Visserligen åkte Hammers på en riktig stjärnsmäll borta mot Palermo några dagar tidigare men jag har ändå svårt att förstå hur Pardew motiverar uttagningen av "Wannabemannen nr 1" Carlton Cole framför Marlon Harewood, Bobby Zamora och den ständigt unge Teddy Sharingham. Cole lyckades inte med mycket under matchen och det var därför än mer förbluffande att Pardew väntade till 70 matchminuten innan han bytte ut honom. De West ham supportrar som satt runt om mig var på det klara med betyget mot denne diva, wanker. Det blev en klar förbättring framåt för West ham när Cole gick ut men precis som för Charlton vill det sig inte för West Ham denna säsong, ännu är väl bäst att tillägga.
Matchens behållning i West Ham var annars Tevez och när hans lagkamrater bättre kommer underfund med hans spel bör det bli en klar förbättring. Om det är trångt på pubarna innan matchen är det än mer populärt att ta tuben efter matchen. Kön slingrar sig kilometervis från stationen och tillbaka. Så ett tips är, om du inte är en köentusiast, att välja stationen närmast in mot stan, Plaistow, eller stationen innan, East Ham. Det kräver ett visst mått av förberedelser i form av medhavda kartor över området men det går ändå betydligt snabbare än att stå i kön vid Upton Park. Något frusterande är det att det tar en sån evinnerlig tid för tågen att avgå trots att de är fulla. Ett något mer avslappnat alternativ är att välja någon av pubarna, dock ej The Queens som fortfarande är fullpackat, och ta sig en eller två glas innan man går till tunnelbanan som då är helt öde jämfört med en timme tidigare.
West Hams arena Boleyn Ground är väldigt fräsch, om du inte tillhör bortaklacken, med en tät och trevlig atmosfär. Området runt om arenan är däremot ganska trist så jag laddar upp på bortaplan nästa gång, också, det är dags att åka till West Ham. En krönika om Watford - Fulham kommer om ett litet tag.
