-
Inför Newcastle-Charlton
Ny ödesmatch väntar för Charlton. Nu mot bottenkollegan Newcastle på bortaplan.
Det är svår kris i Charlton efter den sämsta säsongsinledningen i klubbens historia. Vi är jumbo med fyra poäng, 15 placeringar och 13 poäng sämre än motsvarande period förra året.
Vi har tidigare kunnat skylla på det svåra programmet men nu kommer sex-poängs-matcherna på rad. Fulham, Watford, Newcastle, Manchetser City, Wigan, Reading. Endast en poäng mot de två förstnämnda gör läget minst sagt bekymmersamt.
Kanske såg vi en ljusning i onsdags då Bolton slogs tillbaka med 1-0 i Carling Cup där dock båda lagen vilade ett par spelare. Positivt att försvaret var bra igen (två matcher i rad nu) samt att Marcus Bent äntligen gjorde mål. Men ett mål på 17 matcher för en anfallare som kostat £2.5 miljoner är naturligtvis uruselt.
Förra lördagen mot Watford var Jimmy Hasselbaink bänkad till förmån för Jerome Thomas vilket gjorde grunduppställning till 4-5-1. Dowie är annars en utpräglad brittisk 4-4-2-man. Men Jerome Thomas var offensiv värre och låg i en position strax bakom Darren Bent i anfallsspelet. Äntilgen fri från skada var Thomas bäst på plan. Han torde få förtroendet igen. Lite nervöst att han utgick sent i första halvlek i onsdags dock.
Man förstår Iain Dowies vilja att prova lite nytt när vi haft så extremt svårt att göra mål. Vi har haft våra chanser, både mot Fulham och Watford. Efter Darren Bent som gjort sex av våra sju , är det oroväckande skralt framåt. Men frågar ni mig tror jag att två renodlade forwards i en 4-4-2 behövs om vi skall mäkta med peta in en eller ett par.
Jimmy Floyd har en tung Premier League-historia i CV:n men faktum är att han sett tung och trött ut även på plan. Ett mål hittills från gamle skyttekungen. Vi behöver Jimmy i gammalt gott slag med 10-12 mål på en säsong.
£3miljoners-mannen Andy Reid var mycket bra senast mot Watford och har en säker plats.
Försvarsuppställningen börjar sätta sig med Young och Hreidarsson som ytterbackar och Soulemanye Diawara och Talal El Karkouri som mittbackar. Diawara ser allt bättre och verkar nu ha kommit in i det engelska spelet. Men vädret måste ha överraskat honom: vantarna på redan nu. Vad händer i januari?
Skadade och ej aktuella för spel är Djimi Traore, Cory Gibbs, Gonzalo Sorondo och Kevin Lisbie.
Newcastle då? Ja, så här långt en stor besvikelse. Laget har endast skrapat ihop sju poäng på nio matcher och ligger snäppet ovanför Charlton i tabellen. Viktig match för oss men minst lika viktig för skatorna. En förlust till och vem vet vad som händer med Glen Roeder.
Flytet Newcastle fick när Roeder tog över förra säsongen är väck. Hela laget underprseterar och efter Shay Givens skada verkar man handlingsförlamade (inte reserven Steve Harpers fel). Försvaret sviktar och man har påfallande svårt att hålla ut 90 minuter.
Inför förra säsongen spenderade man över £30 miljoner på spelare som Owen, Emre och Luque. Inför denna säsong £15 miljoner på Obafemi Martins och Damien Duff. På många sätt (finansmässigt, publikmässigt etc) är Newcastle Charltons raka motsats!
Nu har i och för sig hypersnabbe Obafemi Martins (ett mål hittills) set bättre och bättre ut på slutet. Så honom får Charlton se upp med.
En av få spelare som fått godkänt denna säsong är f.d Charlton-spelaren, kämpen och lagkaptenen Scott Parker. En spelare jag personliogen håller mycket högt.
Kanske får vi också se Kieron Dyer. Tillbaka från ännu en skada fick han en halvtimme i Newcastles seger mot Pompey i onsdagens Carling Cup. Även han kan skapa trubbel för Charltons försvar.
Skador på Given, Owen, Emre och Sibierski.
På de senaste 14 mötena knapp övervikt för svart-vitt med 4-3 i segrar. Allra senast vann dock Charlton på The Valley med 3-1 sen Lee Bowyer gjorde ett bejublat självmål som starkt bidrog till segern för sitt tidigare lag.
Denna gång? Mycket ovistt. Jag är nöjd med 1-1.