Rotherham - Brighton0 - 2
Charlton - Reading 0-0
För andra matchen i rad spelade Charlton 0-0, denna gång hemma mot Reading, och ligger därmed kvar på sjuttonde plats. Dock har Charlton en match mer spelad än bottenkollegorna Sheffield United och West Ham som, om det inte vore spännande nog, på lördag möts på Bramall Lane.
Charlton kom till start med en relativt väntad startelva. Det enda lilla utropstecknet var väl att Marcus Bent fick spela från start, trots en svag insats senast mot Manchester City. För Readings del var den enda överraskningen att Shane Long fick en plats i startelvan istället för t.ex. bäste målskytten Kevin Doyle.
Redan efter fyra minuter skapade Charlton vad som nog får kallas matchens bästa målchans. Darren Ambrose slog en frispark som nådde Talal El Karkouri vars nick oturligt träffade undersidan av ribban och studsade ner på mållinjen. Efter det var det glest med målchanser för Charltons del. Darren Bent hade inte en av sina bättre dagar och förmådde inte att oroa Hahnemann i Readingmålet alltför mycket. Tyvärr är det ju så att om inte Darren Bent gör mål så finns det en överhängande risk att motståndarmålvakten håller nollan. Något som heller inte fick Pardew att hoppa jämfota av glädje på Sir Alex Fergusonmanér var att han redan efter en halvtimme hade tvingats använda två byten. Hreidarsson och Marcus Bent skadade sig inom loppet av sex minuter och fick ersättas av Thatcher och Holland. Reading skapade en del chanser. Längst fram var Leroy Lita ett irritationsmoment, inte minst för El Karkouri som hade en del duster med nämnde Lita. Även sydkoreanen Seol Ki-Hyeon oroade med ett lågt skott strax utanför straffområdet, tack och lov var Carson med på noterna. Några minuter innan halvtid nickade Steve Sidwell en Stephen Hunt-hörna så pass bra att Carson tvingades tippa bollen till hörna, men Reading hade svårt att skapa några riktigt farliga chanser. De hade ett visst spelövertag, framförallt i andra halvlek, men avsluten höll ingen hög klass.
Inga byten gjordes i halvtid och faktum är att Steve Coppell inte gjorde några för sitt Reading överhuvudtaget under matchen, något man inte ser speciellt ofta.
I andra halvlek hade Reading ett tiotal avslut, att jämföra med Charltons tre. Steve Sidwell sköt tätt utanför efter att inlägg från Hunt efter dryga timmen. Strax innan det hade lånet från Lokomotiv Moskva, kameruanen André Bikey, skjutit en frispark i muren i bra läge. För Charltons del hade Darren Bent och Zheng Zhi de bästa chanserna. Bent fick efter drygt femtio minuter ett inspel från Zheng Zhi som han i bra läge sköt utanför, inte likt vår landslagsanfallare. På övertid hade Zheng Zhi ett bra nickläge, och vill man nu vara en smula fördomsfull så kan man ju fråga sig om det verkligen är en kines man vill ha när det vankas målchans med huvudet, och med facit i hand hade det kanske varit bättre med en tvåmeters Jan Koller eller liknande för nicken gick ganska på Marcus Hahnemann. Därmed inte sagt att kineser inte kan nicka, notera att jag skrev ”om man vill vara en smula fördomsfull”. Matchen slutade alltså 0-0, ett resultat som man inte riktigt vet vad man ska tycka om. Visst, bra med en poäng mot ett lag på övre halvan, men samtidigt var Reading i rätt vissen form varför man tycker att Charlton ska kunna vinna en sån här match. Med lite flyt hade Charlton vunnit, men kunde med lika mycket oflyt även ha förlorat. Som sagt, man vet inte riktigt vad man ska tycka. Det resterande spelprogrammet är lite blandat vad gäller svårhet. På lördag väntar Everton borta, sedan blir det en riktig ödesmatch hemma mot Sheffield United, en match som nog får räknas som säsongens viktigaste. Sedan är det Blackburn borta, Tottenham hemma och till sist Liverpool borta. Rent spontant känns det som ett svårare spelprogram än Sheffield United som dels har en match mindre spelad men som även ska möta lag som Watford och Wigan. West Ham har enligt mig det svåraste spelprogrammet av dessa tre bottenlag, bl.a. väntar Chelsea hemma, Manchester United borta och Bolton hemma. Den som lever får se hur det här slutar!
