-
-

Charlton bjöd på en snygg avslutning

4-2 till Charlton i en lyckad avslutningsmatch på en fullständigt misslyckad säsong. Måste ändå genast berömma den trogna publiken på The Valley som ställt upp för sitt lag trots ideliga besvikelser resultatmässigt. Denna betydelselösa avslutningsmatch sågs av över 22 000, låt vara med god hjälp av tillresta förhoppningsfulla Norwichfans. Endast ett fåtal matcher hamnade åskådarantalet strax under 20 000. Bör vara få lag i League One som kan konkurrera.

Innan några rader om säsongen i stort så ska denna söndagsmatch mot Norwich läggas till handlingarna. Charlton kom till start med samma uppställning som senast mot Derby och tog genast kommandot i matchen. Norwich måhända tagna lite på sängen av Charltons vilja att avsluta serien med en vinst och kanske också lite tagna av stundens allvar då de var piskade att vinna kom tidigt under målmässigt och det var nog en och annan som ruskade på huvudet när Charlton ledde med 3-0 efter 30min! Var hade denna spelglädje varit tidigare under säsongen? Norwich fick till slut gå in till paus med ett mål men Charlton dominerade stort. Nämnas bör att Charlton i och med att Chris Solly kom in på backplats när Ward blev skadad i 15 min lyckades nå 40-strecket beträffande nyttjade spelare under säsongen. Självfallet ett rekord. Kalla det gärna ett bottenrekord! Mer om det senare.

Andra halvlek fortsatte i stort som första och att målen i Plymouth inte föll på önskat sätt undgick nog inte Norwichspelarna. Åt Charlton gick inget att göra och när Burton fullbordade sitt hattrick med 4-1 strax efter paus var matchen avgjord. Mittfältet i Charlton med Sam, Bailey och Shelvey firade triumfer tillsammans med Burton på topp. Det är något vi fans tidigare saknat under säsongen som spelats under press med ideliga skador och ommöbleringar i samtliga lagdelar.

Charltons beryktade svårigheter att avsluta säsonger på ett bra sätt kom, i takt med att förväntningarna allt eftersom blev allt lägre, till viss del på skam. Totalt blev det 8 segrar uppdelat på två mindre dåliga perioder. Vinster mot Swansea(h), Reading(h), Doncaster(b) och Ipswich(h) under aug-sep och Crystal Palace(h), Plymouth(h), Southampton(b) och Norwich(h) under feb-maj. Perioden däremellan, okt-jan, präglades av frustration gränsande till panik med sparkad tränare, spelarlån, skador och allmän osäkerhet hos spelarna efter att fler och fler alternativa spelsystem prövades och inget gav resultat. Hela 19 omg i rad utan vinst! Och som sagt prövades hela 40 spelare under säsongen! Som så ofta är det svårt att vända en negativ trend när den så viktiga tryggheten saknas. Pressen blev efterhand stor på Parkinson och röster hördes på nytt byte på managerposten under vårvintern.

Att Charlton nu flyttas ner i League One, div 3, är oväntat och en rejäl flopp. Senast man var i så låg serie var 1981, för 28 år sedan. Men om man tittar i backspegeln grundlades problemen redan under säsongen 06/07 när en för Charlton ovanlig tränarkarusell inleddes i och med att Curbishley fick gå efter 729 matcher. Dowie tog över och sedan Reed, Pardew och Parkinson. Var tränare har sitt tänk och sina favoriter och spelare kom och gick.

Ekonomin blev lidande när man köpte dyrt och sålde billigt med den notoriske målgöraren Chris Iwelumo som ett exempel. Men även förluster som Bougherra och Thomas märktes. Man tvingades helt enkelt städa i leden. I år har en annan ovanlig taktik med ett flertal korttidslån av spelare i viss mån präglat säsongen. Särskilt har den för stabiliteten viktiga mittbackspositionen varit utsatt. Primus/Cranie misslyckdes. Fortune och Hudson länge skadade. På mittfältet blandades det och gavs ibland helt oförståeligt. Skador och försäljningsrykten på spelare störde.

Ett nyförvärv och den spelare jag själv röstar fram som mest betydelsefull under året är Bailey. Frågan är om Charlton nu kan behålla honom nästa år. Troligen inte. Det blir en intressant silly season nu inför nästa säsong. Oroligt. Själv har jag röstat för tränarbyte, mest för att få en manager som inger mer trygghet. Men Parkinsons avslutning har varit godkänd trots allt, minns att han tvingades ta över mitt under brinnande säsong i ett prekärt läge, och han får nog fortsatt förtroende och förhoppningsvis en möjlighet till att bygga ett lag i lite lugn och ro.

Det finns mycket att säga och analysera kring säsongen som gått. Det måste göras! Men det gäller också att börja kartlägga nya lag. Allt hänger nu på att få behålla en stomme av spelare med rutin. Vi får se och hoppas på att inte rådande lågkonjunktur ska göra det omöjligt för klubbar i lägre divisioner att behålla spelare.

Denna säsong läggs till handlingarna med en klar jumboplats i näst högsta divisionen. Ett ras genom seriesystemet på några få år. Charlton låg i topp av Premier League ett kort tag för fem säsonger sedan och nosade länge på en Champions League-plats! Nu får vi önska laget lycka till i League one och vi i Swedish Addicks träffas i ett årsmöte inför säsongen i augusti! Väl mött allihop och trevlig sommar! Charlton Athletics FC kommer tillbaka!

                        Målgörare

Charlton                                       Norwich

9, Bailey                                        45, Lee
25, Burton                                     61, Clingan
30, Burton
51, Burton