Arsenal-Charlton 2-1 (2-0)
Förlust mot Arsenal efter mardrömsstart.
Man var lite småoptimistisk när man bänkade sig inför Arsenal matchen på Highbury, men matchen hade knappt börjat innan den var förlorad.
Jag trodde i min enfald att vi skulle kunna rubba på ett lag som inte förlorat på 26 ligaomgångar och det grundade sig mycket på att vi fick en turlig seger med övertidsmål senast mot Blackburn, vilket jag trodde skulle stärka laget.
Dock fanns det lite problem inför matchen med många backar borta, men enda ändringen blev att Jon Fortune tog plats sidan om Mark Fish i stället för avstängde Chris Perry.
Sedan blev även Jason Euell skadad på träningen och där fick återigen Claus Jensen chansen.
Men starten på matchen skulle som sagt avgöra matchen och om det var respekt eller dålig sömn natten innan match vet jag inte, men Charlton var inte över huvudtaget med i matchen i början.
Hemmalaget gjorde mål på sina första två målchanser och skall man ha chans att vinna mot Arsenal så skall man nog få en annan start på matchen.
Efter två minuter sågade sig hemmalaget igenom Charlton med ett antal smörpassningar och Fredrik Ljungberg spelar till sist fram Robert Pires som i offsideläge gör 1-0 bakom en chanslös Dean Kiely.
Två minuter senare var det tid igen och även denna gången efter en omdiskuterad situvation angående offsideregeln.
När bollen spelas ut till Patrick Viera på kanten är Thierry Henry offside, men påverkar inte spelet som det så fint heter och vem är det som två sekunder senare vänder på klacken, springer sig fri i straffområdet och får bollen av Viera och gör mål tror ni ?
Just det, en viss herr Henry som sekunderna innan varit offside, men inte påverkat spelet och som reglerna är så är målet regelrätt, men frågan är om inte reglerna bör ändras inom ganska snar framtid för fotbollens skull !?
Nu ville man bara sjunka igenom soffan och vara någon annanstans.
Det var kattens lek med råttan första halvtimman och innan Charlton började äta sig in i matchen såg det ut som en match mellan ett Premier Leauge lag mot ett dåligt lag utanför ligasystemet.
Hela tiden satte Arsenal press på Charltons spelare och vann alla bollar mycket enkelt.
Med lite otur kunde det varit fem eller sex noll till Arsenal i halvtid och enda halvchansen för Charlton hade Paolo Di Canio som fick i väg ett skott som gick metern utanför Jens Lehmanns stolpe.
Dock skulle det bli bättring i från de för dagen helgula Charlton och efter pausvilan såg vi åter ut som det Premier Leauge lag vi är.
Man lyfte upp spelet en bit i banan och började få till ett eget spel och Arsenal spelarna trodde nog redan att segern var klar.
Med 59:e minuter spelade fick så Charlton ett bra frisparks läge en bit utanför hemmalagets straffområde och efter lite diskuterande stegade Claus Jensen fram och skruvade bollen över muren och stolpe in till reducering 2-1.
Hoppet tändes och nu hoppades man på att vi skulle kunna fortsätta spela bra efter den fina starten i andra halvlek.
Så fel man hade, för Arsenal började återigen trumma på och inom loppet av tio minuter hade man tre bra chanser att utöka sin ledning, men Dean Kiely och lite oskärpa i avsluten gjorde att vi fortfarande var med i matchen och allt eftersom började åter Charlton få allt mer att säga till om.
När klockan tickat fram till 75 minuter tråcklade sig Carlton Cole elegant fram på högerkanten och det precisa inlägget når Graham Stuart och tyvärr var det nog fel spelare, för Stuart hade allt annat än en bra dag där inte mycket gick rätt.
Givetvis blev nicken därefter och i stället för att bollen gick mot mål så var det nära att den nådde ut till hörnflaggan.
Men Charlton fortsatte att spela mycket bra och Arsenal var direkt störda sita kvarten av matchen.
Radostin Kishishev bytade med Jonathan Johansson och Charlton satsade på tre man på topp, med Cole som tillbaka dragen forward.
Trycket fortsatte och många bollar slogs in i hemmalagets straffområde där man hela tiden hade problem att rensa undan bolluslingen.
Klockan tickade nu alldeles för fort och när tiden var ute fick så Charlton sin sista chans till kvittering, när en boll nådde fram till Johansson som fick i väg en vacker cykelspark och bollen ställe Lehmann i mål, men vi fick se bollen gå i stolpen och studsa ut.
Matchen var förlorad och visst vann Arsenal en rättvis seger i en mycket underhållande match.
Bevis på detta är att min son som aldrig tyckt om fotboll sitter och tittar i nittio minuter och tycker att det är otroligt underhållande spel.
Nu är inte nästa match förrän om fjorton dagar mot Middlesbrough och då vill jag att Paul Konchesky får chansen från start igen, att Jason Euell åter är hel och kan spela så att vi slipper se Graham Stuart och Radostin Kishishev från start.
Hoppas även att vi kan ta en trepoängare då och hänga på det där hägrande europatåget.
