Accrington Stanley - Charlton1 - 1
Accrington - Charlton 1-1
Delad pott när Charlton tog sig an nykomlingen Accrington Stanley.
En ynka poäng. De fick Charlton plocka med sig ur poänghögen när man skulle hem från Accrington. Poängplockare blev på nytt Karlan Grant som med sitt ledningsmål länge såg ut att bli segerregissör, men 12 minuter från slutet fick dramatiken en scenförändring som stod sig tiden ut.
Lee Bowyer gjorde en förändring i startelvan genom att sätta nyförvärvet Krystian Bielik på prov direkt och det på bekostnad av Mark Marshall som fick uppsöka en plats på bänken. Bielik gick självfallet in i mittförsvaret, vilket i sin tur puttade fram kapten Solly till en mer traditionell wingback plats i den än så intressanta 3-5-2 formationen som Bowyer pushat för.
Charlton: Phillips, Solly (c), Bauer, Bielik (90), Sarr, Page, Lapslie (74), Pratley, Aribo, Taylor, Grant.
Avb: Steer, Dijksteel, Maloney (90), Morgan, Marshall (74), Ajose, Hackett-Fairchild.
Accrington: Ripley, Johnson, Hughes, Richards-Everton (71), Clark, Brown, McConville, Finley, Sykes, Conneely (c), Kee (54).
Avb: Maxted, Nolan, Mangan, Anderton (71), Mingoia, Platt, Zanzala (54).
Första halvlek
De båda lagen på vardera sidor inledde med varsina chanser nä Darren Pratley i Charlton och Callum Johnson i Stanley testade. Ingen utdelning där men det var ändå en öppning som lovade mycket. Pigga ben, mycket kreativitet och hög fart i flera aktioner satte en tidig prägel på matchbilden. Detta öppnade upp för att Charlton tidigt skulle ta ledningen.
Naby Sarr som sett bra ut under de senaste matcherna, drev fram bollen i banan, spelade ut till Lewis Page på vänstersidan som med ett perfekt inlägg hittade Karlan Grant i boxen. Grant mötte upp med en utsökt nick som träffade undersidan i ribban och trots att bollen aldrig nuddade något nät, kunde linjemannen avgöra att bollen varit på rätt sida mållinjen. 1-0 (12).
Grant gick härefter på moln och kunde mycket väl ha utökat ledningen bara två minuter senare med ett skott som tyvärr gick utanför målramen. Matchen var helt i Charltons våld under denna period. I minut 25 kunde tvåan på nytt kommit när Taylor bommade, efter fint förarbete av Grant och Pratley. Accrington levde dock upp till sina rykten och arbetade stenhårt. Mot slutet av första halvlek kunde man på mycket vilja, skrapa ihop lite oroligheter som fick Philips att agera.
Andra halvlek
Charlton började bäst i andra och skulle nog med bättre skärpa ha dubblat ledningen här. Page, Taylor och Aribo hade alla erkända lägen att uppnå sitt syfte men alla fick samma utgång. Bäst möjlighet fick Darren Pratley när timmen var spelad. Östersunds-bekantingen Connor Ripley var tvungen att tippa Pratleys långskott över ribban för att vara på den säkra sidan.
Detta fortsatte med att Grant fick två nya lägen, varav det sista var riktigt nära. Med ett mål som forward så är det klart att Grant för godkänt för sin insats men nog borde han kunnat göra ett till. Att man var så nära ett till mål skapade en bekvämlighet i laget som skulle bli ödesdigert. Sådär, från ingenstans, droppade en andraboll ner hos hemmalagets Clark som behärskat placerade in 1-1 (78) i bortre hörnet. Snöpligt var bara förnamnet men nykomlingen visar att vilja lönar sig.
Chartons energi sipprade ut och sista tiden ägnades åt att det producerades halvdana målchanser mot båda målen. Zanzala, Bauer, Clark och Grant, men ingen lyckades ta åt sig rollen som hjälte och de båda lagen fick dela på poängen.
Efter match
En poäng blev det alltså. Rättvist? Nja, inte särskilt. Orättvist? Nja, inte direkt. I mångt och mycket känns det som två förlorade poäng och givetvis är det så att Charlton ska gå segrande ur den här striden. Från Charltons synvinkel så känns det surt men å andra sidan skapades det alldeles för få hundraprocentiga målchanser för att Accrington skulle kunna gå rakryggade efter en förlust. En förlust ur deras synvinkel hade med största sannolikhet betraktats som orättvist och med de i handen så är det svårt att dra någon slutsats över hur det här borde slutat. Charlton var inte tillräckligt kliniska och det är oerhört svårt att i nuläget veta vilka förväntningar man bör ställa på laget. Säsongen är lång, och än så länge ung, så förhoppningsvis får vi svar på de i sinom tid!
COYA!
