- -
Birmingham - Charlton 0 - 1
Charlton kunde ganska enkelt besegra ett mycket blekt Birmingham på St Andrew's. Hemmalagets manager Lee Clark var så besviken att han skickade sin deputy för att ta hand om presskonferensen efter matchen. Från att ha läckt som ett såll i inledningen av säsongen har Charlton nu spelat 447 minuter utan att släppa in något mål!
Rent chansmässigt blev det en ganska enahanda tillställning på St Andrews då Birmingham bara lyckades prestera ett avslut mot mål under hela matchen. Istället var det gästande Charlton som stod för det kreativa och med tanke på hur de spelade senast hemma mot Wigan måste jag säga att jag blev överraskad. Uddamålsledning är alltid bräcklig och Charlton borde ha gjort ytterligare mål på sina chanser men ett mål i början av andra halvlek var tillräckligt för att ta med sig alla tre poäng hem.
Charlton kom till spel med ganska förväntad uppställning. Powell gjorde en förändring gentemot de senaste matcherna till följd av bristen forwards och satte Church ensam på topp vilket gav plats för ett därmed förväntat femmannamittfält. Till följd av skadeläget gavs det plats för Harry Lennon, 18, på avbytarbänken som är en i raden av alla produkter sprungna ur den egna ungdomsakademin. Nu blev det inget inhopp för Lennon men säkerligen nyttig erfarenhet inför framtiden.
Birmingham började matchen med stor tillförsikt och de flesta jublade i tron om att laget hade tagit ledning en kvart in i matchen i samband med en hörna. Novak knuffade dock undan Hamer på ett ojuste sätt innan han skarvade vidare bollen till Zigic som nickade bollen i mål, domare Mathiesen var inte minsta tveksam när han blåste frispark för Charlton.
Sedan var det mestadels Charlton för resten av första halvlek och de hade ett par goda chanser som de borde förvaltat bättre. Church blev vid ett tillfälle neddragen i straffområdet men Mathiesen valde att fria. Birmingham fick sista ordet för halvleken där Hamer sattes på prov på långskott men kunde freda målet från påhälsning. Mållöst inför tedrickningen och mest nöjda med det var definitivt Birmingham som utbuade lämnade planen.
Vindarna blåste friskt över St Andrews när Mathiesen blåste igång andra halvlek och Charlton förstärkte vindkänslan genom att dra igång i ett stormande tempo. Våg efter våg tryckte på längs högerkanten, den kant som knappt användes mot Wigan. Men efter cirka 20 minuter gav trycket utdelning när Wiggins bröt in på sin vänsterkant, speladde snett inåt baåkt till Stewart som drog på. Randolph, fd Charlton, kunde parera men lämnade retur som Jackson tryckte till. Bollen räddades åter genom uppoffrande backspel men skam den som ger sig och det blev tredje gången gillt när Stephens enkelt kunde stöta bollen i öppet mål.
Birimngham svarade tämligen omgående och det var nära att klockan lämtade i andra kassen när Hamer fick se sig besegrad. En välplacerad Morrison dök upp som den räddande ängeln på mållinjen och det var Birminghams klart vassaste målchans för dagen. Charlton försökte verkligen punktera matchen och de borde haft straff när de för andra gången fick en spelare neddragen i straffområdet, denna gång högerbacken Wilson, men Mathiesen hade bestämt att det inte blev några straffar den här dagen.
Birmingham tryckte på i en sista offensiv för att kunna rädda någon poäng och de flesta trodde nog att kvitteringen var kommen när Lovenkrands lyckades skjuta över från dryga fem meter. Birminghams svacka är ordentlig och det ser mörkt ut både resultatmässigt och ekonomiskt. Frågan är hur många fler chanser Clark ges innan han får leta ny arbetsgivare. De trillade nu ned till 22 plats (11 p) medan Charlton klättrade upp till 17 (14 p). Närmast står Leeds på tur hemma på The Valley och det vore ju trevligt om Charlton kunde ge sin hemmapublik något att glädjas åt också!