2021-02-27 16:00

Charlton - Blackpool
0 - 3

Charlton - Blackpool 0-3

Lördagens match innebar andra raka förlusten och den tredje på fyra matcher, när Charlton blev nollade på hemmaplan av Blackpool. Fritt fram och läs för den som vill gotta sig i lite elände.

Förhoppningen var att med start denna omgång ändå påbörja en resa för att göra något gott åt de 16 omgångar som återstod innan klockan 16.00 igår. Nu återstår bara 15 och Charlton lyckades bara överträffa sig själva i uselhet. En solig och lovande eftermiddag förvandlades snabbt till en mörk sådan och framförallt till en mycket stor besvikelse.

Ett par väntade förändringar gjordes i startelvan. Chris Gunter och Akin Famewo var tillbaka i försvarslinjen, och Conor Washington fick chansen på topp med Jayden Stockley. Mittfältet fortsatte med DJ Jaiyesimi och Liam Millar på kanterna, medan Darren Pratley och Andrew Shinnie positionerade sig på mitten med olika ansvar i offensiven och defensiven.

Charlton: Amos; Gunter, Famewo, Oshilaja, Purrington (Maatsen 45); Millar (Smith 45), Pratley, Shinnie, Jaiyesimi (Watson 45); Washington (Aneke 45), Stockley (Schwartz 82).
Ej använda avbytare: Harness, Pearce.

Blackpool: Maxwell; Lawrence-Gabriel, Ballard, Thorniley, Garbutt; Ward (Robson 84), Stewart, Virtue, Kaikai (Mitchell 62); Simms (Shaw 84), Yates (Embleton 67)
Ej använda avbytare: Moore, Dougall, Turton.

Första halvlek
En hoppfull och jämn inledning fick sig en snabb törn redan efter 10 minuter. Sullay Kaikai låg bakom att en löpduell mellan Ellis Simms och Deji Oshilaja uppstod. Deji hade försprång men i duellen lade Simms armen runt honom och konsekvensen blev att Deji föll till backen och drog med sig Simms i fallet. Båda gick i backen i Charltons straffområde och trots att det såg ut som en 50/50 duell, valde domaren att ta Blackpools parti. Därmed blev en straff tilldelad och den förvaltade Jerry Yates med ett hårt placerat skott till höger om Ben Amos. 0-1 (10).

En hård markyta gav inga vidare spelmässiga förutsättningar utan det resulterade i långa och studsiga bollar. När båda lagen utnyttjade detta i sitt offensiva försvarsspel med hög press fanns det inte heller tid för någon bollbehandling. Det var alltså en ganska ovårdad match från start. Det bästa Charlton lyckades producera var att få en boll i mål, men den ansvarige målgöraren Jayden Stockley var offside vid tillfället och målet dömdes bort. Istället blev det dubbelt upp för Blackpools del när Matty Virtue pangade in 0-2 (38). Andrew Shinnie och Darren Pratley gick bort sig centralt genom att ägna hela sitt fokus på en och samma gubbe. Bollen lämnade över till Virtue som helt opressad fick ytan centralt och genom det placerade han in 0-2 med ett distansskott nere vid Amos högra hörn. Ett mål som hade sina likheter med Gillinghams tidiga mål för några veckor sedan.

Sedan finns det inte särskilt mycket mer att skriva om från de första 45 minuterna. Halvleken präglades av oadresserade långbollar och bortgivna frisparkar. Chris Maxwell fick tippa en nick precis över ribban, men Stockley var åter offside och Charltons enda farligheter i offensiv väg hade alltså inte varit regelrätta.

Andra halvlek
Lee Bowyer var av förklarliga skäl inte nådig i paus och genomförde hela fyra byten. Vi hälsade Aneke, Maatsen, Watson och Smith välkomna, och sa hejdå för dagen till Washington, Purrington, DJ och Millar. Inte mer än rätt att göra radikala förändringar när i stort sett ingenting hade fungerat. Nu skulle dock den här förändringen inte hinna verka då andra halvlek inleddes med en sekvens som tog död på matchen helt. Darren Pratley firade sitt 100:e framträdande för klubben med att visas ut genom sitt andra gula kort i matchen. Sedan han landat över Jordan Gabriel vid en duell nere vid kortlinjen, tog han sats genom att resa sig och la då armen på Gabriels hals. Gabriel vred sig i plågor, Pratley ryckte på axlarna och Blackpools spelare samt medicinskateam reagerade som om ytterbacken hade sina sista minuter på jorden. Det märktes att domarkåren inte hade någon vidare översikt av vad som hade hänt men med påverkan från bortalaget togs beslutet att Pratley fick sitt andra gula kort och därmed fick lämna planen i minut 48.

Detta följdes upp med nästa motgång tre minuter senare när Jerry Yates inväntade en duell med Ben Watson i straffområdet och han föll till marken så fort spelarna vidrörde varandra. Ett smart tilltag från Yates, men skrattretande för alla inblandande i Charlton. Yates valde att ta hand om även denna straffspark. Han sköt till höger igen, Amos kastade sig åt rätt håll igen men det blev också mål igen. 0-3 (52). Av förklarliga skäl blev det härefter aldrig någon match av det här. Charlton hade visserligen sin bästa spelmässiga period i matchen nu men anfallen tog alltid slut med 18 meter fram till Maxwell i målet.

Matchen utvecklades till ett sömnpiller och man vaknade egentligen bara till när dagens andra röda kort synades. En utspark från Amos innebar en luftduell mellan Aneke och Daniel Ballard. Aneke använde sina armar för att vinna och skydda sig i duellen men resultatet blev att armbågen träffade Ballards näsa och då var det tydligen ingen tvekan från domaren om vilken åtgärd den händelsen krävde. Charlton var nio man på planen under de återstående nio minuterna med tilläggstiden inkluderad. Blackpool spelade bokstavligen kvadraten med den inbytte Ronnie Schwartz jagandes i mitten och domaren avslutade lidandet efter 90+4.

Efter match
Vilket lågvattenmärke och vilken soppa det här var. Eller kanske inte lågvattenmärke sett till att förlusten sker mot Blackpool, som i alla avseenden är ett bättre motstånd än till exempel Gillingham, Burton eller Swindon. Men det får ändå klassas som ett lågvattenmärke sett till insatsen och hur långt borta det verkligen är att Charlton faktiskt tar poäng mot Blackpool på sin hemmaplan. Matchen är mentalt förlorad efter minut 10 när Blackpool gjort 0-1 genom en straffspark och definitivt stängd fem minuter in i andra halvlek när både ett rött kort och ytterligare en straff dömts till bortalagets fördel. Absolut, här kan diskuteras domarinsatser också, då den givetvis skapar rubriker med två straffar och två röda kort tilldömda åt ett och samma håll. Detta påverkar matchen i allra högsta grad men det är inte främst de som ger skäl till att bli konfundersam och faktiskt orolig. För i nuläget finns det knappt ingenting som klickar inom Charltons lag. Det finns ingenting. Inte en röd tråd någonstans. Jag skulle mer än gärna vilja auskultera inom organisationen bara för att se och höra vad man säger till varandra eller hur dialogerna förs för tillfället. Hur går snacket mellan ledarstaben och spelartruppen? Vad är man överens om och inte? Finns det något förtroende för varandra?

Jag har flera gånger tidigare förklarat och pratat om förutsättningarna för säsongen. Det behöver inte göras igen. Jag har också sagt att jag vill (och tror) att Bowyer ska vara kvar av ett antal anledningar och det kommer jag stå fast vid. Däremot börjar jag undra nu om det kan bli så att någon förändring runt ledarskapet kan göras. För veckans tre prestationer har på allvar varit otäcka och det måste resultera i både fråge- och utropstecken inom klubben. Självförtroendet är så påtagligt kört i botten och det avspeglas verkligen inte en intention för att ens kunna vända ett underläge. Flera stunder under matchen hade man närmre till hopplöshetens skratt än besvikelsens ilska. Ska man bara låta resten av tiden gå och låta säsongen passera för att kunna börja om från noll till sommaren med nya förutsättningar? Eller är läget så pass kritiskt nu för att man ska agera direkt och välja en annan väg? Ska man rikta frågorna mot Bowyer eller den grovt underpresterande spelartruppen? Ja det är många frågor och jag är inte i skrivande stund vid mitt sinnes fulla bruk för att kunna besvara någon av dem, tyvärr. Sen, vad vet man själv egentligen? På tisdag väntar ny match med Wigan på bortaplan och då kanske allting är prima. Vi kan ju åtminstone hoppas på det! Det är helt klart svårt att vara nyanserad kring det här märker jag.

Omgångens poäng:
3p – Akin Famewo: Vann mycket dueller och visar att han är en bra försvarsspelare. Försökte bedriva någon form av anfallsspel genom att få upp bollen med sina lång- och krossbollar. Gör reklam för sig.

2p – Ian Maatsen: Visade energi när han kom in och reder ut att ha hand om en kant själv. Slog inte mer felpass än någon annan.

1p – Andrew Shinnie: Försökte väl i viss mån mer än andra. Letade öppnade passningar och var välbevakad av motståndarna. Ger ett alternativ till ett kortare passningsspel även om det långa ofta blir utfallet av ett bollinnehav.

COYA!