2022-12-17 16:00

Charlton - Bristol Rovers
1 - 2

Charlton – Bristol Rovers 1-2

The Addicks hade inte mentaliteten att hålla uppe en halvtimmes fantastisk fotboll, eller psykena att försvara en ledning och förtränga misstag. De 90 minuterna på The Valley speglade det sorgliga narrativ som The Addicks utgör just nu och med det sagt var det Bristol Rovers som vann matchen och tre poäng.

Det märks ändå att det har blivit någon form av förändring utanför plan. Ben Garner var uppenbarligen en pressad man under sin sista tid som manager och experimenterade en hel del i startelvan den senaste. Kanske gjorde en del i ren protest? Med Anthony Hayes är ramarna något tydligare i det 4-3-3 som sattes samman. Ashley Maynard-Brewer ställdes i mål och fick en backlinje med Sean Clare, Sam Lavelle, Ryan Inniss och Steven Sessegnon framför sig. Mittfältet utgjordes av George Dobson, Scott Fraser och Jack Payne, medan fronttrion blev Corey Blackett-Taylor, Jayden Stockley och Jesurun Rak-Sakyi. Sju ändringar sedan debaclet i Stockport. Bland annat var Jayden Stockley nu tillbaka från avstängning och i en öppen konkurrenssituation valdes Maynard-Brewer före Craig MacGillivray i mål.

Första halvlek
Charlton kom ut förvånansvärt bra i matchen och gjorde den snabbt till sin. Faktum är att man knappt minns senast laget spelade så pass bra fotboll som man kom att göra i den här matchens första halvtimme. Det var snabba bollförflyttningar från kant till kant och där etablerades ett ordentligt övertag som ställde till oreda för gästerna. Övertaget och det ständiga överlappandet på kanterna ledde till olika former av anfall och flera gånger var det bud på mål genom olika tillvägagångssätt. Hade självförtroendet och skärpan bara varit närvarande så hade Charlton kunnat göra fler mål på en halvtimme än vad man lyckats med på de tre senaste ligamatcherna, och med någorlunda normal utdelning hade matchen redan kunnat vara avgjord i detta skede.

Inom loppet av bara de 20 första minuterna hade Sessegnon ett inspel från vänster som rullade fritt i straffområdet utan att något tog sig till det avgörande läget. I nästa möjlighet utmanade CBT från vänster och med ett yttersidainlägg mötte Rak-Sakyi upp genom att för ovanlighetens skull sticka fram huvudet, vilket tvingade James Belshaw till ett av många ingripanden på kort tid. Nästa gång avlossade Stockley lite otippat från distans och den studsiga bollbanan fick Belshaw att kasta sig in i sin egen stolpe för att hålla bollen utanför mållinjen. Och till sist så snappade Rak-Sakyi upp sin egen andraboll efter ett försök till inspel mot straffområdet och efter en eller två dragningar sköt han sedan hårt och lågt så Belshaw fick sträcka ut på en fotparad när han ändå var igång. Utan att beskriva det ingående så ska det tilläggas att Jack Payne också hade både ett skott och en nick som fick Belshaw att agera.

Ni läser ju själva och förstår att ett mål nog inte legat mer i luften än vad det gjorde i den här matchens inledning, och oavsett hur nere i skorna Charltonspelarna är vid tillfället så kunde man inte undgå att spräcka nollan till slut. Scott Fraser servade in en utåtskruvad hörnan som erhållits efter Paynes senaste missade läge, och på den fick Ryan Inniss spela ut sin främsta spetsegenskap. Inniss nådde högst i kampen med flertalet motståndare och nickavslutet fick en sådan perfekt bollbana att till och med Belshaw nu fick kapitulera. 1-0 (20).

Charlton fortsatte vara bra halvleken ut. Bristol Rovers åt sig in något mer under den sista kvarten men lyckades inte göra så värst mycket av det bollinnehav man hade. Steve Brown drog liknelsen mellan Rovers första halvlek och det Charlton vi varit vana att se under hösten. En hel del bollinnehav präglat av ett långsamt beslutsfattande och en oförmåga att befolka den sista tredjedelen. Lite så var Rovers faktiskt nu och det var helt klart Charlton som var nöjda när man begav sig in för halvtidspaus.

Andra halvlek
Joey Barton var med all säkerhet rättmätigt missnöjd i halvtid och gjorde omedelbara förändringar för att få till sin önskade reaktion. Luca Hoole kom in, och sedermera även John Marquis – den så starkt League One-förknippade anfallaren som var så gott som klar för Charlton i våras, fram tills att Garner anställdes som manager och avböjde honom. Bytena fick ingen omedelbar effekt men matchbilden hade jämnats ut betydligt. Istället för att bygga vidare på det man skapat i första halvlek och gå med brösten utåt så började det självförtroende lösa Charlton visa sig i varje aktion på planen. Det blev trubbigt i samspelet, man spelade kort när man borde spela långt och spelade långt när man borde passa kort. Rovers bjöds helt enkelt in i matchen utav att rädslan för att förlora och göra bort sig i Charlton är allt för stor.

För det är när man är rädd för att göra bort sig och förlora som man också gör det. Ett misstag förträngs inte och koncentrationen läggs vid fel saker. Kvitteringsmålet som väntade för Rovers spelade rakt in i det här. Sean Clare lämnade över en passning till Ryan Inniss på egen planhalva och inbjöd bortalaget till att sätta press. Vad som sedan sker är svårt för en utomstående att förstå men det är väl kombination av utebliven kommunikation och Inniss misstagsbenägenhet som spelare. Nonchalant och slött tar Inniss emot bollen och blir sedan överrumplad av att Marquis pressar åt sig bollen genom att komma bakifrån. Marquis fick sedan både tid och utrymmet att vinna de meter som behövdes för att snyggt placera in 1-1 (61) bakom en chanslös AMB.

Kommentatorerna poängterade varannan minut vad en hållen nolla och stabil defensiv skulle kunna betyda för Charlton i detta skede. Med en halvtimme kvar var den förhoppningen och önskan körd och nu handlade det om att komma undan med det som gick. Den mentala filmen gick dock käpprätt åt skogen – som den gör när spelarna är så nerkörda i skorna som de är. Misstag på misstag följde av varandra och det såg direkt krampaktigt ut, framförallt i det defensiva ledet. Passningar rakt in i planen utan adress inbjöd till omställningar och AMB fick sträcka ut för att rädda vid tillfällen. Det skulle hålla fram tills Inniss på nytt var olycklig och skickade en indianare rätt i gapet på motståndarna. Paul Coutts nickbröt på mittplan och frispelade direkt Marquis i djupled genom den. Inniss hamnade på efterkälken och fri med AMB rullade Marquis in 1-2 (72) och sitt andra för dagen. Det är helt otroligt att Inniss är en spelare som man valde att förlänga med i slutet av förgående säsong…Jason Pearce hade gott och väl kunnat fortsätta en säsong till i hans ställe.

Känslan var att det inte fanns en chans att Charlton skulle återhämta sig efter det här och det skulle visa sig vara rätt. Förändringar gjordes för en anstormning och Albie Morgan, Richard Chin och Charlie Kirk kom in under sista tio minuterna, medan Chuks Aneke och Miles Leaburn gjort det innan dess. Aneke var nyttig i sitt targetspel och Leaburn bidrog med glöd trots sin matchovana kropp. Det fanns tendenser där man tog sig runt på kanterna och skapade stök i och kring Rovers straffområde, men varken marginalerna eller offerviljan fanns där för att få med sig ett resultat. Rovers vände matchen och Charlton förlorade för andra ligamatchen i rad på The Valley. Slutsignalen hade ljudit och ramsorna om ägare Thomas Sandgaard hade tilltagit.

Efter match
Ja, nej, jag vet inte om det behövs fler ord för att beskriva omgången eller läget Charlton är i just nu. Hela matchens utveckling och resultat kändes som en direkt avspegling av verkligheten – och det är det ju också. Lika bra som den första halvtimmen var, lika smärtsam var den andra halvleken. Att man har ett lag som tillsammans kan spela en ganska bra fotboll syns, vid sina tillfällen. Men huvudena, glöden och självförtroendena finns inte där just nu och så länge det är så kan det fortsätta gå ordentligt dåligt. Man är i en ond cirkel – som med allt runt omkring – uppenbarligen har pågått ett tag. Det är om än tydligt att Charlton är en fotbollslag som tar steg åt fel håll för varje dag som går.

Omgångens poäng
3p – Scott Fraser: En av få spelare som vid stunder visar sin klass. I grunden för bra för den här klubben just nu.

2p – George Dobson: Biter i och krigar hela vägen. Ibland tar känslorna över och bjuder bort onödiga frisparkar, men det får man helt enkelt ta när det är som det är.

1p – Steven Sessegnon: Tog ändå rätt många bra beslut matchen igenom. Bra framspelningar och företagsam offensivt.

Charlton: Maynard-Brewer; Clare, Lavelle, Inniss, Sessegnon (Chin 80); Dobson, Payne, Fraser (Kirk 88); Blackett-Taylor (Morgan 80), Stockley (c) (Aneke 64), Rak-Sakyi (Leaburn 64)
Ej använda avbytare: Harness, Mitchell

Bristol Rovers: Belshaw, Connolly (Hoole 46), Gordon, Sinclair (Whelan 82), Collins (Gibbons 90), Coutts (C), Gibson, Evans, McCormick (Marquis 55), Thomas, Coburn
Ej använda avbytare: Jaakkola, Kilgour, Saunders

Mål: Ryan Inniss 1-0 (20), John Marquis 1-1 (61) Marquis 1-2 (72)
Domare: Sam Allison
Publik: 12,340 (1,139 from Bristol Rovers)

COYA!