Charlton - Derby1 - 0
Charlton – Derby County 1-0
The Addicks hemmapremiär blev mer framgångsrik än vad till en början kunde ana. En påtaglig uppryckning i den andra halvleken, kontra den första, bredde vägen för en meriterande uddamålsseger.
En hemmapremiär är också en premiär. Det går kanske inte att jämföra med den adrenalinpumpade säsongspremiären i omgång ett. Men att få säsongens första match på ett solbelagt The Valley - med ett stort såväl hemma som borta stöd – är alltid speciellt. Charlton kom från händelserika slutminuter och en tudelad poäng i Accrington (2-2), medan Derby hade fått en önskvärd start på säsongen genom en tung trea mot Oxford (1-0).
Om det var två oväntade startspelare i premiären mot Accrington, så var det minst en denna gång. Att Charlie Kirk petade bort Diallang Jaiyesimi på en ytterposition fick kanske ingen att haja till, men att George Dobson placerades på bänken och ersattes av Conor McGrandles fick ändå kategoriseras som en överraskning. Ben Garner hänvisade givetvis till att laguppställningen var anpassad efter motståndet och åtminstone inför matchen ansågs vara den bästa för dagen. Hur som helst, Joe Wollacott har haft en fin start i sin nya klubb och fick utan diskussion fortsätta som förstemålvakt även i omgång två. Framför honom var backlinjen densamma med Sean Clare – Ryan Inniss – Eoghan O’Connell – Steven Sessegnon. Trean på mittfältet blev alltså utan städgumman Dobson och fick i stället trion Conor McGrandles, Albie Morgan och Scott Fraser. Längst fram placerades kapten Jayden Stockley centralt och fick denna gång Corey Blackett-Taylor till höger om sig och Charlie Kirk till vänster. Conor McGrandles var denna match den enda spelaren som noterades för sin startdebut i klubben.
Derby presenterade en startelva med namn som har stark anknytning till högre divisioner. Av dessa kan sju startspelare benämnas som nyförvärv inför säsongen. Det känns svårt att med den faktan i handen redan nu begära resultat av the Rams, men resultatet i premiären var starkt och oavsett hur man vrider och vänder på det så är det en startelva av hög League One-klass.
Första halvlek
Första 45 minuterna skulle på vissa sätt inte bli den hemmapremiär man hade hoppats på. Med det sagt var det jobbig halvlek att bevittna med Charltonögon. Det behövdes inte många minuter för att se Charlton inledde matchen i låg växel och lämnade över initiativet till motståndarna. Det går att ringa in det till att de första 20 minuterna är ordentligt svaga. Charlton hamnade långt ner i planen med sitt lag och fick springa i mycket tomrum utan boll under denna period. Mer än vad som säkerligen var tänkt och planerat. Men så kan det också vara, ibland. Derby tilläts utöva possession på possession – ungefär det spel som Charlton sägs vilja komma åt.
Under denna inledande period är Joe Wollacott den första och främsta spelaren som ska tackas för att matchen fortsatte förhålla sig mållös. Försvarsspelet – och i synnerhet ytterbacksspelet – var virrigt och det krävdes inte mycket för Derby att ta sig till målchanser framför publiken på Covered End. Först räddade Wollacott ett skott av James Collins från nio meter i fritt läge och sedan fick han upp en reflexnäve vid en klack av Nathaniel Mendez-Laing från nära håll efter hörna. Två stora möjligheter i det inledande skedet, och två storartade räddningar av Wollacott.
Att Derby skulle vara ett bra och svårt lag att möta var ingen överraskning på förhand. Men att denna nykomponerade upplaga av klubben skulle få tillåtas att se så pass bra ut som man gjorde, bara för att Charlton passade på att vara dåliga, var man inte beredd på. Det handlade alltså mer om att Charlton var dåliga och för halvleken visade upp en skicklighet på att passa bollen till fel spelare. Det fanns sällan en enighet i att antingen spela kort eller långt, och många gånger drev man själva ner tempot genom att ta någon touch för mycket och i nästa skede sätta en lagkamrat i en sämre situation än man själv befunnit sig i. Med denna matchbild framför ögonen kändes det också därför extra tungt när man inte tog vara på de få målchanser som uppstod. Ryan Inniss fick se en nick efter hörna blockeras, och Stockley nickade givetvis rakt på Joe Wildsmith sedan Charlie Kirk serverat ett svepande inlägg.
Sista möjligheten innan pausvilan fick dock Derby och skulle den tagits tillvara på hade framtiden troligtvis sett annorlunda ut. Eoghan O’Connell blandade och gav i sina ageranden och fick under press hantera en lång utspark av Wildsmith, under halvlekens tilläggstid. James Collins var spelaren som låg hack i häl och vid en snål hemåtnick från O’Connell snodde han också åt sig bollen. Från utkanten av målområdet drämde han sedan ett hårt vristskott i den bortre stolpen och ut. Wollacott kunde bara stå still och tacka ramen för hjälpen. Vi andra kunde samtidigt tacka för att det sedan äntligen var avblåst för halvtidsvila.
Andra halvlek
Känslan kan ju beskrivas som sådär inför andra halvlek. Charlton skulle vara tacksamma att ett mållöst resultat hade stått sig och det låg en oro över kommande 45 minuterna skulle utveckla. Det kändes svårt att i det läget förutspå en scenförändring, men det skulle det faktiskt bli. Charlton kom ut som ett nytt lag och i stället började första halvlek framstå som att man hade spelat en roll bara för att få alla åskådare att gå i en fälla av pessimism.
Charlton inledde med mer intensitet och hotade direkt genom Stockley. En ny nick rakt på Wildsmith och ett skott över blev slutprodukten av hans möjligheter. Det var kanske inte bättre chanser än vad han haft i första halvlek men detta rimmade bättre med det förgrundsspel som laget nu vågade prestera. På den vågen fortsatte Charlton surfa och tog sedan ledningen när ungefär en kvart var spelad av halvleken. Ett väluppbyggt anfall på vänsterkanten mellan Fraser och Kirk, såg den sistnämnda sticka fram en boll på djupet till en framrusande Albie Morgan. Mittfältaren tog sig in i straffområdet och tvekade inte på att avlossa ett hårt skott ur vänstervinkel. Wildsmith klarade skottet men kunde inte styra undan returen bättre än att den landade hos en helt fri Corey Blackett-Taylor, som ostört bredsidade in 1-0 (62) i ett övergivet mål. Ett viktigt mål för laget, och för CBT personligen.
Nu väntade en halvtimmes krig mellan två lag som intagit diametrala positioner på grund av resultatet på tavlan. Ett numera bra Charlton skulle för allt i världen försvara sin tre poäng på hemmaplan, och ett bra Derby skulle jaga poäng från en match där man länge såg ut att förtjäna något. Lägen till kvittering saknades i alla fall inte och mål borde det blivit när Jason Knight fick fritt nickläge från sex meter. Lyftningen från Max Bird var lysande, Charltons markeringsspel mindre lysande, men Knight mäktade inte ens med att träffa mål med sitt avslut. Otroligt svagt. Och tacksamt.
Charlton lärde sig av vilket slarv och vilken oskärpa som kunde kosta dem poäng och agerade sedan mer riskminimerande. Samtidigt hade många spelare höjt sig med matchens gång och där var Albie Morgan drivande i mycket. För att förstöra matchens rytm så mycket som möjligt passade Ben Garner på att byta in samtliga spelare – utom andremålvakt Craig MacGillivray – från bänken, så att de kom in och bidrog med energi och fyllde en funktion till segern. För minuterna gick, och när domaren slutligen blåste av matchen så stod Charlton som segrare i hemmapremiären. Denna säsong behövde vi inte vänta på den första tre poängaren till omgång fem, utan redan nu var den i hamn!
Efter match
Det här var en trevlig överraskning ändå. På många sätt. Visst, det kändes väl inte inför matchen som någon omöjlig uppgift att komma undan med tre poäng, men det var likväl omöjligt svårt att gissa vart Charlton skulle stå. Insatsen i Accrington hade sagt några saker – men det är också en säregen bortamatch som brukar få stå för sig själv bedömningsmässigt.
Det mesta har väl framgått av referatet ovan. Första halvlek var inte bra och Charlton var på riktigt illa ute. Man lyckades inte prestera någon fotboll överhuvudtaget. Men en del spelare höll matchen både matchen vid liv och resultatet i schack – då tänker jag främst på Joe Wollacott och Scott Fraser, som båda kommer undan med höga betyg efter första 45. I andra halvlek händer sedan något och Charlton börjar möta Derby på ett annat sätt. Rent objektivt blir det en bättre fotbollsmatch av det, och rent subjektivt går det att påstå att Charlton nu låg i framkant. Det leder också till ett ledningsmål som slutligen också kan kallas för vinstmålet.
Det var en hemmapremiär som under sina stunder hade sina likheter med förra säsongens. En jämförelse som kanske inte ger särskilt mycket, men då var det en svängig Charltoninsats som klarade 0-0 mot ett nyligen nedflyttat och nybyggt Sheffield Wednesday. Då lyckades Charlton inte dra det längsta strået och tiden som följde efter blev ett stort misslyckande. Nu lyckades i stället Charlton vinna och hålla undan för en meriterande seger – något som förhoppningsvis kan omvandlas till ett starkt moralbyggande inom gruppen.
Omgångens poäng
3p – Joe Wollacott: Vilken drömstart för målvakten i sin nya klubb! Var bra i Accrington och kunde inte lastas för de två insläppta målen där. Gör en ännu starkare insats nu och får fira säsongens första tre poäng med säsongens första hållna nolla. Räddar mer än vad man kan kräva i första halvlek och är den enskilt största anledningen till att det är 0-0 i halvtid. I nuläget är det inget snack om någon målvaktskonkurrens mellan honom och Craig MacGillivray.
2p – Albie Morgan: Det är fortfarande inte lätt att bli klok på lille Albie. Blandar och ger något enormt. Han har sina problem i första halvlek och får en ofta att ifrågasätta valet av ett så solklart starta honom före andra konkurrenskraftiga namn. Men sedan är han den spelare som lyfter sig mest i andra halvlek och som verkligen är drivande i sina handlingar. Är inblandad i målet och mycket av det som senare skapades. För tredje säsongen i rad undrar man om det är hans säsong att slå igenom nu?
1p – George Dobson: Startade förvånansvärt nog inte matchen, utan fick inleda på bänken då Conor McGrandles valdes före. Nu var oturen och en ny skada framme för McGrandles efter en halvtimme och Dobson byttes in. Matchbilden passade perfekt för att han skulle börja städa framför egen backlinje och det gick inte att undgå vilken viktig roll han spelar – även om han nu inte lika givet att han kommer starta varje match som under Johnnie Jackson.
Charlton – Derby County 2-2
Charlton: Wollacott; Clare, Inniss, O'Connell, Sessegnon (Lavelle 90+2); Morgan, McGrandles (Dobson 31), Fraser (Payne 81); Blackett-Taylor (Leaburn 80), Stockley (c) (Clayden 90+2), Kirk (Jaiyesimi 81)
Ej använda avbytare: MacGillivray
Derby: Wildsmith; Knight, Davies (c), Cashin, Roberts (Forsyth 84); Smith (Sibley 55), Bird, Hourihane; Mendez-Laing, Collins, Barkhuizen (Dobbin 70)
Ej använda avbytare: Loach, Oduroh, Stearman, Thompson.
Mål: Corey Blackett-Taylor
Domare: Chris Pollard
Publik: 17,046 (3,072 från Derby)
COYA!
