Charlton dominerade - Birmingham vann
Luttrade addicksfans blev i matchen mot Birmingham åter smärtsamt påminda om Charltons svårigheter att göra mål denna säsong. Sett till chanser och spelfördelning borde Charlton vunnit, men förlusten med 0-2 innebar att det ansträngda läget på nedflyttningsplats består. Nu vill det till att Powell får de nyanlända spelarna att leverera i sin nya omgivning.
Regn. Det fanns innan start en osäkerhet om det överhuvudtaget skulle gå att spela matchen på the Valley, vars gräs är illa åtgånget av vinterns blöta, men efter godkännande fick publiken se en match där spelarna verkligen bjöd till och som innehöll det mesta. Utom mål för hemmalaget.
För Charlton hemmadebuterade målvakt Thuram-Ulien, på mittfältet Poyet och Ajdarevic och i anfall Reza "Gucci" Ghoochannejhad. Nego och Partzyszek på bänken från start varav den senare skulle få göra sin debut i SE7 sent i matchen. Wilson tillbaka på backplats och Sordell som partner till Gucci på topp. Ett intressant nybygge med potential, och ingen skam ska falla över laget trots förlusten. I Birmingham utgjorde nämligen en tidigare bekant målvaktsreserv för Charltonpubliken, Darren Randolph, rena väggen.
Charlton startade matchen optimistiskt och målmedvetet. Svenske Astrit Ajdarevic var inblandad i det mesta framåt de första tjugo och det verkade bara vara en tidsfråga innan hemmalaget var i ledningen. I stället händer det motsatta och det känns som en förbannelse vilar över Charlton i år. I den 22a min nådde Macheda i Birmingham högst på ett inlägg och bollen landar snyggt bakom mållinjen i vår nye målvakts vänstra hörn. Effektivt var ordet.
Målet satte ner modet på Charlton och Birmingham vaknade till liv. Men bara tillfälligt för sista kvarten av första halvlek var de röda åter tillbaka som spelförare. Gucci spelade fram Cousins helt fri. Randolph stod i vägen. Ajdarevic sedan med spektakulär volley som räddades av Randolph. Jackson fick nästa chans. Volley på nytt. Randolph kastade sig som ett streck åt vänster och tog bollen. Randolph, Randolph, Randolph. Sista möjligheten var Gucci´s som sånär nådde fram på inlägg från Cousins, men 0-1 stod sig halvleken ut.
En optimism flödade både runt om på läktarna och i laget som äntrade gräset för andra halvlek, och Charlton fortsatte sitt fina chansrika spel och The Blues försvar sattes åter hårt på prövning. Gucci hade ånyo chansen med ett skott som ändrade rikting, men icke. Morrison, Gucci igen och Sordell - men om inte Randolph räddade så var avsluten strax utanför ramen. Det var som förgjort.
Mitt i Charltonpressen, det hade gått nästan tjugo minuter, fick Birmingham en slumpartad chans efter bludner av Evina. Man satte nästan andan i halsen. Men Charlton har ju också en målvakt och han räddade Charlton (läs: Evina) denna gång. Puh. Charlton fortsatte oförtrutligt sin ihärdiga strävan efter en kvittering. Green och Church kom in med pigga ben för Jackson och Sordell.
I 76e minuten blev Gucci fälld i straffområdet och han plus 13000 i publiken skrek efter straff. I stället varning för filmning. Man trodde inte det var sant. Och så hände det. Man borde förstått. När Macheda, i ett sällsynt besök i det motsatta straffområdet, får bollen så att han bara kan raka in den står det plötsligt 0-2. En fullständig kalldusch för Charlton som man inte återhämtade sig ifrån.
Charlton går ut som förlorare av alla tre poängen denna gång, men spelet lovade gott och det vore väl själva den om inte den tur som alla lag behöver, och som Charlton just nu inte ser röken av, skulle vända inom kort. En sak är säker. Matcher som denna reser en revanchlust och min känsla är att kommande motståndare Sheffield W i cupen och QPR i ligan kan få stora bekymmer. Trots allt.
