Charlton - Lincoln City FC1 - 2
Charlton – Lincoln 1-2
En märklig och innehållsrik match slutade med uddamålsseger för Lincoln på The Valley. Charlton satte sig själva i skiten och förvaltade definitivt inte de möjligheter som gavs.
Startelva förhölls oförändrad för fjärde matchen i rad. Tre raka vinster har blivit utfallet så ingen anledning till förändring fanns att ta i åtanke. Den enda ändringen tog plats på bänken och det var en rejält märkbar sådan. För första gången på runt elva månader antecknades Jake Forster-Caskeys namn i matchprogrammet och det var oerhört välkommet. En ett års lång rehabilitering, och dessutom för andra gången, är en prövning för vilken spelare som helst, så dagen sig var en vinst för klubben men framför allt för Jake själv.
Charlton: MacGillivray; Clare, Lavelle, Purrington; Matthews (Leko 74), Gilbey, Dobson (Lee 86), Fraser (Forster-Caskey 65), Blackett-Taylor; Stockley (c), Washington.
Ej använda avbytare: Harness, Famewo, Pearce, Burstow.
Lincoln: Wright; Norton-Cuffy, Jackson, Poole, Robson; Bridcutt (c) (Maguire 70), McGrandles; Whittaker, Fiorini, Scully (Hopper 82); Cullen (Marquis 87).
Ej använda avbytare: Walsh, Sanders, Bishop, House.
Domare: Robert Madley.
Publik: 10,091 (1,110 from Lincoln).
Första halvlek
Charlton inledde matchen trevligt och fick den första tiominutersperioden att liknas vid hur det såg ut under stora delar i mötet med Doncaster. Man skapade sig ett spelövertag och det var i tryck i såväl bolltempo som individuella aktioner. Corey Blackett-Taylor skapade sig även i denna match ett övertag på sin ytterback, och Jayden Stockley fick matchens första målchans när han samarbetade med Washington och Matthews. Lincoln låg inledningsvis på rätt sida för att satsa på kontringar och tvingade bland annat Sean Clare till en kvalificerad brytning i ett tidigt skede.
Även om Charlton gick ner sig något i tempo i nästa tiominutersperiod så skulle man skapa en ordentlig farlighet i 23:e minuten. Alex Gilbey tempoväxlade sig förbi på högerkanten och sköt in ett inspel mot första ytan, där sträckte Stockley fram ett ben och styrde bollen i ribban och ut. Detta var ett tecken på att Charlton fortsatte göra bra saken i eget spel, men det bjöds också på slarv vilket skulle slå tillbaka rejält. Vid flera tillfällen vek man ner sig i närkampspelet och tappade mycket boll i spelet på felvända spelare. Det är lätt att sätta upp en boll på en som visar fötterna i en felvänd position men finns det ingen tankar vad som ska hända i nästa sekvens framstår passningen som ganska tanklös. Tanklöst och framförallt tafatt är sedan för- och efternamnet när Charlton bjöd Lincoln på resterande del av halvleken.
I 33:e minuten kom ledningsmålet för bortalaget när Morgan Whittaker fick vandra in från höger och placera in 0-1 (33) i MacGillivrays vänstra hörn. Avslutet var behärskat men på vägen dit fick Whittaker ta sig genom misslyckade brytningsförsök, klena motlägg och passiva blockeringar. En billig situation att släppa till. Det blev sedan än värre fyra minuter senare när Gilbey agerade naivt och drog på sig sitt andra gula kort. I frustrationen av att ha förlorat en närkamp på mittplan tog han ett tydligt grepp om sin motståndares ryggfäste och förseelsen innebar så klart ett nytt gult kort. En oerhört klantig och onödig situation att ta sitt andra gula kort och då ska vi inte tala om i vilket läge Charlton befann sig i enligt matchbilden. Hjärnsläpp.
Charlton hade på ett mycket tydligt tappat greppet om en match som man såg ut att ha i en ask till en början. 0-1 stod sig till halvtidsvilan och ett krampaktigt Lincoln hade helt plötsligt fått ett självförtroende man inte varit nära på många omgångar.
Andra halvlek
Båda lagen kom sedan ut och bjöd på en jämn omstart. Det gick inte direkt att se Lincoln utnyttja sitt numerära övertag. Charlton, som formerade sig 3-4-2 sedan utvisningen, letade anledningar att ta sig runt på kanten för att få in bollar mot straffområdet. Stockley fick snabbt en möjlighet men hans nick blockerades på mållinjen av målvakt Wright och läget avfärdades.
I nästa höjdpunkt var det Lincolns tur att skita i det blå skåpet. Med ett numerärt överläge och en ledning i bakhuvudet tyckte målskytten Whittaker ändå att det kändes lägligt att chansa och slänga sig in med två sträckta sulor mot Ben Purrington på mittplan. Charltonspelarna började gestikulera vilt för satsningen och Robert Madley visade upp det givna röda kortet. Klockan hade slagit 56 och nu var det spel tio mot tio som gällde. Charlton fick mer energi från utvisningen och skapade bra chanser som hade behövts förvaltas bättre. Wright gjorde en ny reflexräddning på en nick från Stockley (61) och Washington hade ett farligt skott över (65) tätt efter. Inget jubel där inte, men desto mer lät det när Jake Forster-Caskey ersatte Scott Fraser i 65:e och gjorda sina första ligaminuter på ungefär ett år.
Att Charlton inte gjorde mål och lyckades kvittera skapade en växande oro i magen. Denna växte bara när Washington slarvade i en fri avslutssituation och fick se ett skott inifrån straffområdet blockeras till hörna. Forster-Caskey var med i förarbetet och Sean Clare stod för inspelet när han stormade fram längs högerkanten. Washingtons förstatouch och grepp i gräset ställde till det och chansen hann alltså rinna i väg.
Jonathan Leko var näste spelare att komma in för mer offensiv kraft. Han kom in i 74:e och förlorade två minuter senare ett motlägg på egen planhalva. Det var inget större misstag i sig men Lincoln bjöds på den omställning som, med facit i hand, skulle säkra de tre poängen. Anthony Scully sattes i spel till vänster, vek in mot Clare och smällde upp 0-2 (76) i det bortre krysset. Nu var Charlton hårt straffade.
Det fanns i alla fall en anledning att få för det med tio minuter kvar och Charlton drog i gång en anstormning för att komma närmre. Bollen var mycket i och runt Lincolns straffområde från efter Lincolns utökning och det skulle tyvärr dröja enda till 88:e minuten innan Stockley till slut lyckades knoppa in en nick i mål. Vem assisterade från hörnsparken? Jo men såklart, Jake Forster-Caskey! Nu blev det i stället stirrigt hos Lincoln och bara minuten efter reduceringen gavs Washington möjligheten till kvittering. Charlton spelade sig igenom och hittade Washington snett till vänster med en genomskärare men hans kommande direkta avslut stack precis utanför bortre stolpen. Det fortsatte bjudas på någon stökig hörnsituation under tilläggstiden men tiden räckte in till för en kvittering och Charlton förlorade mot Lincoln med 1-2.
Efter match
Det mesta har väl framgått hur referatet tror jag men känslan är ju att det är enkla poäng som Charlton missar den här helgen. Man inleder matchen starkt och såg ut att fortsätta på den inslagna vägen från de senaste veckorna. Lincoln har inte heller varit något vidare lag den här säsongen och speciellt inte på senaste tiden, vilket utstrålade sig på många av deras spelare. Men Charlton bjöd dem på självförtroende genom att agera svagt i bägge straffområdena. Det bjöds på mål bakåt och det togs inte hand om lägena som gavs framåt. Då är det också svårt att vinna fotbollsmatcher, även om man är spelförande i stora delar. Det är väl bara att bryta ihop och komma igen, men det var onödiga poäng att vaska och det finns dem i truppen som får hållas mer ansvariga för det.
Omgångens poäng
3p – Jake Forster-Caskey: Det blir symboliska tre poäng till JFC här. Kommer in för 20 minuter speltid och bidrar direkt. Springer och sliter som vanligt, levererar passningar i speluppbyggnaden och hann med en assist. Det är skönt att du är tillbaka, Jake.
2p – Corey Blackett-Taylor: Ingen poäng från Coreys fötter men han hade show igen på sin kant och låg bakom mycket offensivt.
1p – Jayden Stockley: Gjorde målet. Hade behövt göras fler men i Stockleys fall handlade det också om att en målvakt räddade.
COYA!
