Charlton - Lincoln City FC2 - 1
Charlton – Lincoln 2-1
The Addicks har börjat uppträda stabilt under 2023 och Dean Holdens ledning, och vann besegrade välförtjänt Lincoln. Detta innebar första hemmasegern och back-to-back vinsten sedan i oktobermånad.
Det låg inte i planeringen från Dean Holdens sida att göra några förändringar till hemmamatchen mot Lincoln. Elvan skulle vara identisk i jämförelse med den framgångsrika insatsen i Portsmouth, men en ändring skulle tvingas fram i alla fall. Ashley Maynard-Brewer träffades av en boll i ansiktet under den matchförberedande träningen och fick kasta in handduken för spel. Vill det sig riktigt så hänger även Ligacupmatchen på Old Trafford löst på tisdag. Med Joe Wollacott fortsatt skadad så var det Craig MacGillivray som fick kliva in som naturlig ersättare till AMB, och på bänken tog Nathan Harness plats som andramålvakt.
I övrigt var inte alltså något som ändrades. Backlinjen var Steven Sessegnon, Lucas Ness, Ryan Inniss och Sean Clare. Mittfältet hade George Dobson, Albie Morgan och Scott Fraser. Fronttrion utgjordes av Corey Blackett-Taylor, Miles Leaburn och Jesurun Rak-Sakyi. På bänken syntes däremot några ändringar. Sam Lavelle fick sitta på läktaren och tillbaka på bänken efter skada var Eoghan O’Connell, som varit borta sedan hemmamatchen mot Ipswich i oktober. Likaså tillhörde Charlie Kirk en matchtrupp igen.
Första halvlek
Det fanns en farhåga att tankarna redan förskjutits till tisdagens kommande upplevelse i Manchester och att det riskerade att gå ut över prestationen mot Lincoln – en match som ganska naturligt hamnat i skymundan. Under den första kvarten bekräftades dessa farhågor något då det var Lincoln som styrde och tog sig fram till så kallade ”nästan-lägen”. Hade det inte varit för ett uppoffrande spel i eget straffområde och specifika blockeringar från både Ryan Inniss och George Dobson så hade det mycket väl kunnat vara ett tidigt underläge här.
Men Charlton arbetade upp sig och tog sig in matchen på eget bevåg. Likt i bortamatchen mot Portsmouth skulle dominansen på mittfältet bli en stor framgångsfaktor. Scott Fraser släpptes lös i hålen mellan mittfält och försvar och kunde operera fritt därifrån. När han nu har fått en mer fri roll orkar han dessutom bidra mer genom att fylla på i offensiven. Det var just i en sådan sekvens som Charlton rättvist tog ledningen i 35:e minuten. Från mittplan nickade Miles Leaburn ner en boll till Fraser, som sedan levererade en boll i djupled på en nu rättvänd Leaburn. Från högerkanten skapade Leaburn sig tid att sikta ett inlägg mot straffområdets bakre yta och just dit hade nu Fraser stegat in för att möta inlägget och nicka in 1-0 (35) till Charlton.
Härifrån hade Charlton ett ordentligt flow i det mesta man tog sig till och det skulle därför bara dröja sju minuter sen var det dubblad ledning. Från egen försvarslinje sysselsattes Dobson med en passning och via kreativitet och bra beslutfattande från honom, så hade han slagit ut hela Lincolns offensiva press. Med ett mittfält bortspelade fick Fraser fritt spelrum igen och två enkla bolltouch senare – mottagning och passning – hade han satt Blackett-Taylor i spel genom en genomskärare mellan mitt- och wingback. En Blackett-Taylor med självförtroende gjorde sedan vad en Blackett-Taylor med självförtroende är kapabel till. Han utmanade den undsättande Lincolnförsvararen, gjorde en dragning mot dennes utsida och sedan fullkomligt dunkade in 2-0 (42) bakom Carl Rushworth, som troligtvis inte ens hann blinka.
Andra halvlek
Den återstående akten skulle under större delen av tiden bli en transportsträcka mot seger. Charlton fortsatte uppträdda stabilt och föll inte in i någon bekvämlighet som gjorde att Lincoln kändes på gång. Jesurun Rak-Sakyi skulle få möjligheter att döda matchen helt och hållet, när han två gånger om tog sig till bra lägen.
Det första läget kom till genom en slarvig passning från mittfält till backlinje i Lincoln. Passningen hade ingen adress och istället snappade Rak-Sakyi upp bollen, vilket omedelbart gav ett en-mot-en läge. Rak-Sakyi vek in mot sin motståndare och fick skottläge med sin vänsterfot från ca. 10 meter, men som så många gånger förr var det mesta bra tills att det gällde att just förvalta läget till ett mål. Rushworth räddade och släppte retur rakt ut i planen, men den kunde inte Leaburn i sin tur hantera bättre än att skjuta utanför. Det andra läget skapades efter en lång djupledspassning från Dobson. Nu tog sig Rak-Sakyi an två, kanske till och med tre, försvarare i offensivt straffområde, och efter några dragningar åt alla möjliga riktningar fick han en lucka för curla in ett skott i bortre hörnet. Den här gången stod Rushworth för en skarp reflexräddning.
När man nu inte utnyttjat de lägen man får för att verkligen stänga den här matchen så kan vi den här divisionen utan- och innantill. På något vänster vaskade Lincoln fram en rörig situation i Charltons straffområde som slutade med Daniel Mandroiu hade reducerat till 2-1 (76) med kvarten kvar och förväntad tilläggstid. Varsina blockeringar från Sessegnon och Dobson räckte in för att Mandroiu skulle få en tredje chans att bomba in ett mål och spräcka MacGillivrays målnolla. Synd för MacGillivray som säkert velat ha en sällsynt hållen nolla att skylta med för sin egen del.
Nu blev den tiden som återstod ändå onödigt nervig, sett utifrån förutsättningar att den inte alls hade behövt vara det. Holden gjorde de förändringar i form av byten som han trodde behövdes för att bärga segern hela vägen in i mål. Bland annat kastades Eoghan O’Connell in för första gången på mer än två månader efter sin skada. I den åttonde tilläggsminuten – det vill säga en mer än vad det hade aviserats om – så skapade Lincoln en ny rörig situation i offensivt straffområde. Efter lite flipperspel och bollstudsar hit och dit så rullade den till slut ut för nytt skottläge för Mandroiu och han knep till direkt. Denna gång hade Charlton flyt och avslutet slickade bortre stolpens utsida och smet utanför istället för att bli ett sent och oförtjänt kvitteringsmål. För bara några veckor sedan hade det givetvis slutat på ett annat sätt. Men nu hade Charlton äntligen lite tur på sin sida i ligasammanahang och hade också gjort tillräckligt för att säkra sin andra raka trepoängare på väldigt länge.
Efter match
Ja, nu får man verkligen tillstå att det nya året har börjat bra. Sex poäng av sex möjliga, och på det ska klubben följa upp en av de största matcherna på många år när Manchester United väntar på bortaplan i Ligacupens kvartsfinal.
Det är således svårt att inte vara positiv till den effekt som Dean Holden fört med sig under sin ännu korta tid som Charltonmanager. Han kastades snabbt in i hetluften med tätt matchande i mellandagarna och har fått känna på ett rejält bottennapp i Oxford. Men sedan har man funnit sig själva i en 4-3-3 formation som fungerat perfekt mot de två senaste motståndarna. Vinsterna mot Portsmouth och Lincoln har både varit självklara och välförtjänta sett till prestation. Han har hittat ett fungerande mittfält, där Dobson och Morgan kan stå för grovjobbet medan Fraser släpps fri att göra det han är bra på. Samtidigt har nytt självförtroende pumpats in i Corey Blackett-Taylor och Jesurun Rak-Sakyi, och fullt förtroende har satts till Leaburns fortsatta utveckling. Tydliga tendenser som på väldigt kort tid gjort Charlton till ett pånyttfött och bättre fotbollslag.
Omgångens poäng
3p – Scott Fraser: Ingen annan förkroppsligar Dean Holdens intåg i klubben mer än Scott Fraser – den ”skotska Pirlo”. Han har fått en fri roll som spelfördelare på tremannamittfältet och spelar just nu sin bästa fotboll i Charlton utifrån det. Två nya poäng (1+1) den här matchen och han är just i detta nu en av divisionens främsta. Bara att njuta och glädjas åt att Fraser kunde nå den här höjden. Solklar ”Man of the Match” den här omgången med.
2p – Corey Blackett-Taylor: Här har vi ju en som verkligen hittat ett självförtroende på kort tid och som levererar utifrån det. Det finns få saker som är mer underhållande i dagens Charlton Athletic än när CBT har sin match. Då skrämmer han slag på vilken försvarslinje som helst och nu har också lite poäng börjat trilla in, vilket tidigare varit hans bristvara. 2-0 målet visar på vilka slutprodukter han är benägen att få till och fortsätter han med dem väntar en rolig vår får både honom och klubben.
1p – Miles Leaburn: Ny poäng från Leaburn, denna gång en assist. Ja, det är väl inget annat snack än att Leaburn har själv gjort sig till lagets förstaalternativ som forward och med CBT och JRS på varsin sida om sig så upplevs det verkligen som en hotfull trio. Han var bra i kombinationsspelet, utgjorde en fara i offensiv box och blir väldigt komplett i och med att han besitter fina fötter i samklang med sin storlek.
Charlton: MacGillivray; Clare, Inniss, Ness, Sessegnon; Dobson (c), Morgan (Payne 70), Fraser; Rak-Sakyi (Kirk 85), Leaburn (Leaburn 90+1), Blackett-Taylor (O’Connell 90+1)
Ej använda avbytare: Harness, Chin, Henry
Lincoln: Rushworth, Poole, Boyes, Sanders (Vernam 61), Hopper (c), O’Connor, Walsh (Makama 89), Mandroiu, Soresen, Eyoma, Diamond (Bishop 46)
Ej använda avbytare: Wright, Oakley-Boothe, Benn, Kendall
Mål: Scott Fraser 1-0 (35), Corey Blackett-Taylor 2-0 (42), Daniel Mandroiu 2-1 (76)
Domare: J. Oldham
Publik: 12,165 (634 från Lincoln)
UP THE ADDICKS!!
