Charlton - Lincoln City FC3 - 1
Charlton - Lincoln 3-1
Med kniven mot strupen gjorde Charlton vad som krävdes i hemmamatchen mot Lincoln. Genom att prestera tre mål på 45 minuter blev andra halvlek en av säsongens bästa och söndagens betydelse lever kvar i allra högsta grad.
4-3-3 formationen var tillbaka och de flesta namnen i startelvan var förväntade. Ryan Inniss och Akin Famewo fick chansen till att åter bilda det som under hösten var ett så framgångsrikt mittlås. Ytterbacksplatserna fylldes av Adam Matthews och Ben Purrington, medan mittfältet fick sina tre krigare i Ben Watson, Jake Forster-Caskey och Alex Gilbey. Längst fram fanns Jayden Stockley såklart och på varsin kant om honom ställdes Ian Maatsen och Liam Millar.
Charlton: Amos; Matthews, Inniss, Famewo, Purrington (Aneke 46) (Pratley 90+1); Gilbey, Watson, Forster-Caskey (C) (Morgan 38); Maatsen, Stockley, Millar
Ej använda avbytare: Maynard-Brewer, Gunter, Pearce, Washington.
Lincoln: Palmer; Poole, Montsma, Eyoma (Walsh 72), Bramall (Sanders 63); Grant (C) (Hopper 72), Jones, Edun; Anderson, Morton, Scully (Howarth 57)
Ej använda avbytare: Long, McGrandles, Rogers.
Första halvlek
Lincoln började matchen i London bäst och fick också den första chansen till att ta ledningen. I 11:e minuten mottog Callum Morton ett vältajmat instick sedan Charltonförsvaret gått bort sig och Morton fick fritt läge. Trots gott om tid och yta hanterade inte Morton läget bättre än att skottet gick rakt på Ben Amos, som bara kunde styra hörna. En viktig räddning för matchens utveckling.
Allt eftersom växte Charlton in i matchen men hade trots de påtagligt svårt att hitta en konstruktiv väg fram mot mål. Det mesta i offensiven var centrerat runt Stockley som gjorde det bra, men att enbart använda han fungerade inte varje gång och blev i längden för enkelspårigt. Samtidigt var avstånden medspelarna för långt mellan varandra vid bolltapp i offensiven. Det det kvicka Lincoln tilläts därför vara mest hotfulla vilket var mycket tack vare ett presspel som fungerade bra till en början.
Överlag skulle det annars vara en chansfattig halvlek. Lincoln kan inte heller vara nöjda över att man fick ut mer offensivt under den här perioden. Det lades till hela åtta minuter i den första halvleken på grund av de lite längre avbrotten som bromsade matchen efter 30 minuter. Först behövde huvuddomaren kliva av på grund av någon skavank och sedan fick Charltons lagkapten för omgången, Jake Forster-Caskey, en skadekänning. Ersättare blev fjärdedomaren respektive Albie Morgan. 0-0 i halvtid.
Andra halvlek
För att uppfylla måstet att vinna matchen så behövdes det mer i andra halvlek. Inte minst Nigel Adkins förstod allvaret i den frågan och gjorde en offensiv justering under vilopausens gång. Chuks Aneke kom in i stället för en varnad Ben Purrington, och Ian Maatsen, som inte gjort många rätt i första rätt i första halvlek, flyttades ned från ytter till den ytterbacksplats som blivit ledig. Aneke gick in som en av två forwards och laget spelade nu mer av en 4-4-2 formation. En förändring jag gladeligen antecknade och mer glädje skulle det bli av de.
Bytet kunde snabbt kategoriseras som ett genidrag från Adkins. För bara två minuter in i halvleken blev det utdelning. Adam Matthews slog, på offensiv planhalva, ett mycket bra uppspel till Gilbey vid straffområdet. Gilbey vände runt med en direkt lyftning mot straffområdet bakre del, där inbytte Aneke uppenbarade sig och klokt nickade ned bollen till Stockley. Jayden fick ytan som behövdes, vred upp kroppen och drämde till direkt för att vispa upp 1-0 (47) genom en halvvolley. Ett tekniskt snyggt nummer och ett mycket viktigt mål.
Omedelbart efter målet fick Lincoln ett bra läge till kvittering. Morton serverades ett nytt friläge, men även denna gång kom Amos ut bra och räddade till hörna. Annars var det mer nätkänning för Charlton som fortsatte ta över matchen genom en mer aggressiv press. Aneke och Stockley hade båda lägen för utökning men den lät ändå vänta till minut 65 innan Ryan Inniss nickade 2-0 och sitt första mål i Charltontröjan. Laget tryckte in mycket folk på en trång yta runt Alex Palmer vid en Charltonhörna från Albie Morgan. Hörnan skickades mot bortre där Inniss drog nytta av varianten och undvek uppmärksamhet för att enkelt nicka in 2-0 (65).
Två minuter senare skulle också matchen stängas med ett 3-0 mål. Herrarna på vänsterkanten bröt boll vid mittplan och Liam Millar trampade i väg för en snabb attack. Väl inne i straffområdet gjorde han det sedan inte svårare än att enkelt peta i sidled till Aneke, som med en behärskad bredsida och lite hjälp av en styrning kunde göra 3-0 (67). Fin fotboll, matchen var stängd och rejäl ketchupeffekt med tre mål på 20 minuter.
Efter detta slog Charlton av på takten och Lincoln blev för det mesta bollförande under resterande del av matchen. Lincoln hade svårt att komma till sin rätt offensivt och spelade mest utanför och runt Charltons försvar. I 89:e reducerade man genom Harry Anderson till 3-1 efter en snett-inåt-bakåt passning i straffområdet, men det var aldrig nära att bli mer skakigt än så för Charltons del. Ett gediget försvarsarbete lades ner hela vägen till slutvisslan. Sex oförklarliga tilläggsminuter lades till men under den tiden kom Darren Pratley in för att bidra och Stockley vara nere vid egen kortlinje för att försvara. Mer behövs egentligen inte skrivas. Charlton tar den nödvändiga segern och vinner med 3-1.
Efter match
Så där mina vänner! Tre poäng var ett måste och tre poäng blev det. Hoppet får leva till och med söndag och vad vore väl en avslutande League One-upplaga om det inte levde ända in till omgång 46. Åtminstone till en viss del, för utöver slaget om den sista play-off platsen får man säga att det mesta faktiskt är klarlagt.
Vi passar på att hylla det mesta som går att hylla efter ett sådant här resultat. Eller, framför allt efter en sådan andra halvlek. Sett till motstånd kan det vara säsongens bästa 45 minuter faktiskt, säger jag nu. Ett större utlåtande om de kommer annars senare i någon form av säsongssummering. Ben Amos och försvaret gjorde vad de skulle. Trots bitvis övertag för Lincoln så blir det värre än Mortons två lägen och det får anses godkänt i en match som denna. Speciellt när det i andra halvlek främst handlade om att gå framåt. Vilket också gjordes med bravur. För fram blev det rock n roll i andra halvlek. Millar gjorde sin grej på kanten och fick till en snygg slutprodukt genom en assist denna gång. Mittfältet slet hårt som vanligt och vi väljer att plussa inhoppande Albie Morgan lite extra. Ersatte Forster-Caskey rakt av på ett mycket bra sätt. Tråkigt nog visade sig JFC:s skada så pass allvarlig att han definitivt missar den tid av säsongen som är kvar. Vi hoppas på snabb återhämtning för JFC, som hittills varit säsongens bästa spelare. Hoppar vi till offensiven kan det skrivas många rader om Jayden Stockley och Chuks Aneke och det är just precis vad det gör i motiveringarna nedan.
Omgångens poäng
3p – Jayden Stockley: Oerhört bra insats från Jayden under 90 minuter. Är egentligen den ende i offensiven i första halvlek men med lite justeringar fick han bättre hjälp i andra och då kunde målen börja trilla in. Gör det förlösande första målet direkt i andra och det är ett mål i sig som är svårare tekniskt utfört än vad det kanske ser ut.
2p – Chuks Aneke: Kommer in i halvtid med all den kraft som man vill att han ska föra med sig. Gör assist till Stockley efter få minuter på plan och punkterar sedan matchen med sitt 3-0 mål. Är den som i överlägsen stil gjort flest mål som inhoppare och det gäller bland samtliga i landets fyra högsta divisioner. Blir utbytt i slutet för att inte riskera att bli utvisad, vilket han var på väg att bli. Här vill jag att Aneke använder sina IQ bättre men jag nöjer mig med att glädjas åt det faktiskt helt poängavgörande inhoppet.
1p – Albie Morgan: Förtjänar nästan mer poäng men vissa matcher är konkurrensen hårdare. Kändes som att det var en matchbild som skulle passa Albie när han fick ersätta JFC redan i första halvlek och var sedan verkligen en av de som tog tag i det i andra genom ett aggressivt presspel högt upp i planen. Serverar, precis som förra matchen, en perfekt framspelning genom hörnan som Inniss nickar i nät.
UP THE ADDICKS!!!
