Charlton - Milton Keynes Dons0 - 1
Charlton - Milton Keynes Dons 0-1
Ett försenat referat av en märkliga match. Förlust blev det dock när Charlton åkte på säsongens fjärde förlust.
Det verkar som att vi får lägga det där med veckomatcher på is ett tag. För inte det blev det bättre den här veckan när Charlton åkte på en ordentligt sur förlust. Motståndarna från Milton Keynes var inte mer ofina än att man tog med sig samtliga poäng från sydöstra London. Scott Fraser gav gästerna ledningen med kvarten kvar att spela och Charlton kom inte närmre än en ribbträff på tilläggstiden.
Fyra förändringar gjordes i Charlton inför matchen. Conor Washington, Omar Bogle, Alex Gilbey och Ben Purrington slängdes alla in från start. Laget formerades i en 4-4-2 formation och såg ut på följande sätt:
Charlton: Amos; Matthews, Gunter, Pratley (C), Purrington; Watson (Famewo 66), Shinnie (Maddison 46), Morgan (Williams 60), Gilbey; Bogle (Aneke 60), Washington
Ej använda avbytare : Maynard-Brewer, Pearce, Henry
MK Dons: Fisher, Lewington (C), Keogh, Gladwin (Poole 76), Kasumu, Morris, Fraser, O’Hora, Surman (Sorensen 66), Sorinola, Jerome (Walker 81)
Ej använda avbytare: Nicholls, Williams, Cargill, Harvie
Första halvlek
Den största och mest positiva injektionen innan matchstart var att det på nytt fanns publik på plats. 2000 Charltonsupportrar spridde ut sig på The Valley och det var verkligen uppfriskande att höra jublet när spelarna entrade planen. Det finaste man lyssnat till på länge.
En inte helt orimlig tanke var att publikens återkomst kunde lyfta laget till en insats likt i lördags. Dessvärre verkade inte detta alls få önskad effekt, utan istället uppträdde Charlton nervöst och såg tagna ut av stundens allvar. Det var MK Dons som tog kommandot och etablerade bollinnehav. Ben Amos fick tidigt göra några ageranden för att upprätthålla 0-0. På kort tid, i 15:e och 16:e minuten, avvärjde han först ett farligt skott och kort därefter kunde han tillsammans med Darren Pratley avstyra ett friläge från Cameron Jerome.
Charlton försökte ta sig in i matchen med att börja slå längre bollar på fria ytor, på vilka de offensiva spelarna fick löpa. Man hade svårt att ta sig fram till några direkt farliga målchanser. Ett missriktat inlägg från Ben Purrington var det som vållade målvakt Andrew Fisher mest bekymmer. Å andra sidan hade bollen mest men de hade också svårt att komma till någon hundraprocentig målchans. Deras spel var i stor utsträckning koncentrerat till sin vänsterkant, där Charltons Adam Matthews fick mycket att göra. Bortalaget visade finess med att gärna ta sig förbi sin första gubbe men fastnade likväl på näste man i kommande situation. Matchen blev tidigt också väldigt gnällig, med en ojämn bedömning av frisparkar åt båda håll från domare Davies. Förseelserna tog tid och påverkade matchens tempo till det negativa.
Bäst i halvleken för Charltons del var Alex Gilbey. Nyförvärvet som anlände från MK Dons i somras var taggad för att prestera mot sina tidigare lagkamrater. I 38.e löpte han ifrån på vänsterkanten, skar in i banan och bytte kant med bollen till en påfyllande Adam Matthews från höger. Högerbacken slog ett precist inlägg mot bortre där en helt fri Conor Washington befann sig. Forwarden valde tyvärr att både ta in bollen och sedan ta ytterligare tid på sig för ett avslut och läget hann därmed avstyras. I minut 41 var Gilbey i farten igen när han vann boll högt upp i banan, löpte ifrån på högerkanten och drog till med ett inlägg som Washington sånär hann fram på. Detta var intentioner och anfall som pekade på en förbättring. Det lyckosamma presspelet från Ipswich fick inte samma effekt här men gick ändå att skymta, där Gilbey, Washington och Morgan lade ner ett hårt jobb.
På tilläggstid fick gästerna sista chansen när, matchens bäste spelare, Scott Fraser sköt inifrån straffområdet, och Amos gjorde en bra benparad på avslutet. 0-0 stod sig halvleken ut.
Andra halvlek
Som upptakt på andra halvan genomförde Charlton ett byte. Andrew Shinnie utgick, och in kom Marcus Maddison. Någon vidare förändring i matchen syntes dock tyvärr inte. Amos fick göra två bra ingripanden tidigt in i halvleken. Sorinola vek in från vänster och sköt en gång och Morais fick avsluta inne i straffområdet en gång. Speciellt på Morais skott gjorde Amos en snygg enhandsräddning. Att spelet inte klickade för Charltons del, medförde förändringar som skulle sätta fart på kollektivet. Det numera traditionella dubbelbytet genomfördes, där Aneke och Williams ersatte Morgan och Bogle. Matchen blev nu mer underhållande med en frejdig matchbild där det snabbt svängde i båda riktningarna. Akin Famewo hälsades välkommen tillbaka och byttes in istället för Ben Watson. Famewo blev mittback och Pratley flyttades upp som bollvinnare på mitten.
Tiden hade nu nått halva halvleken och Charlton kom in i sin bästa period på matchen. I minut 68 avslutades ett fint anfall med att Washington vek in från vänster och sköt stenhårt mot första stolpen. Målvakten Fisher räddade. Några minuter senare provade Maddison med att först servera ett inlägg och sedan ett lågt inspel. Darren Pratley sköt över i inläggsläget och Aneke nådde inte fram till inspelet i andra aktionen. Detta gav förhoppningar inför sista kvarten men fick sedan en abrupt vändning när The Dons ställde om. Milton Keynes bjöd på en omställning där en genomskärare nådde Scott Fraser som avslutade hårt och lågt i bortre burgavel. 0-1 till MK Dons (75).
Ganska typiskt kom detta insläppta mål vid helt fel tidpunkt. En lång suck drogs, och Charlton fick nu arbeta i underläge. En, för kvällen, kreativ Maddison fortsatte med sina känsliga inlägg men bemötandet i straffområdet var för klent. Aneke hade inte samma skärpa som han visat vid tidigare inhopp. Tiden gick samtidigt fort när mängder av förseelser och avblåsningar fortsatte avbryta matchen. Jag hade själv som spelare kokat vid vissa situationer, där försvaren Dean Lewington får vara ansiktet utåt för ett ganska osympatiskt MK Dons.
Charlton skulle ändå vaska fram en sista chans och det på övertiden. Klockan hade nått två tilläggsminuter av sju tilldelade, när Maddison slog ett inlägg som Fisher hann först ut på och tillfälligt avvärjde med en utboxning. Rensningen var halvdan, så bollen landade hos Pratley som försökte bredsida in 1-1 i ett övergivet mål. Den studsiga och okontrollerade bollen ville tyvärr annat, fick en lurig bollbana och seglade tyvärr i ribban och ut. Svidande dramatik vid ett smärtsamt klockslag.
Pratley fick sista chansen och denna förvaltades inte. Domaren blåste av och Charlton inkasserade sin fjärde förlust för året. 0-1 på The Valley.
Efter match
En ganska märklig match var slut. Tycker inte Charlton alls var så pass under isen som i Burton, men man kom heller inte upp i nivå. Rent subjektivt hade ett oavgjort resultat känts mer rättvist och man hade chanser för att reda ut ett sådant resultat. Frågar man däremot befolkningen i Milton Keynes så har de säkert en annan åsikt i den frågan. Matchen hade kunde slutat hur som helst men Charlton måste samtidigt vara bättre när ett lag som MK Dons besöker ens hemmaplan. Gästerna fick bestämma väldigt mycket och det är vi för bra för att acceptera. MK Dons å andra sidan visar upp att man är bolltrygga och har ett par spelare som borde vara ämnade för mer gemytliga klubbadresser. Det är ett lag som i slutändan inte kommer åka ur divisionen.
I Charlton var det en blandad kompott sett till spelarnas prestationer. Gunter, Purrington, Watson och Bogle förväntar jag mig mer av. Matthews och Washington blandade och gav i olika moment. Morgan kom inte loss offensivt utan fick prioritera defensiven i långa stunder och kroknade till slut. Maddison visade för första gången positiva tendenser i seriesammanhang och kan förhoppningsvis bygga vidare på detta. Aneke och Williams fick igång maskineriet tillfälligt med sina inhopp men inte heller tillräckligt för en kvittering. Omgångens poäng går till:
3p – Alex Gilbey: Bäst för kvällen i Charlton. Visade mest j*vlar anamma och har ett härligt driv när han går till anfall. Var någorlunda kreativ och låg bakom fina anfall utan lyckad produkt. Verkade trivas mot sina tidigare lagkamrater men vi får också hoppas att det inte bara var därför han presterade som han gjorde.
2p – Darren Pratley: Vann mycket boll och försökte få igång laget med att tända till vid flera tillfällen. Borde kvitterat matchen men det är också kaptenens vilja som gör att han tar sig till läget för att kriga in ett mål. Tilldelas nästan bara poäng vid förluster men det är för att han står upp när många andra faller.
1p – Ben Amos: Håller Charlton kvar i matchen. Räddar det han ska och lite till. Är ganska chanslös på målet och gör en stabil insats rakt igenom.
COYA!!!!
