2021-11-20 16:00

Charlton - Plymouth
2 - 0

Charlton – Plymouth 2-0

Charlton slog inte av på takten denna helg heller. 2-0 blev segersiffrorna, när den än så länge seriesuveräna Plymouth Argyle vältes och råkade ut för sin andra förlust den här säsongen. Därmed hölls även Johnnie Jacksons obesegrade segersvit, i ligan, intakt.

I införrapporten redogjordes det för hur Jacko skulle tvingas till två förändringar i startelvan. Detta reducerades till en under matchdagen, då Akin Famewos gula kort mot Burton, med alla rätt, upphävdes och med snabba ryck gjorde honom tillgänglig för helgens match. Jayden Stockley hamnade av förklarliga skäl inte i samma sits och ersattes i sin frånvaro av den, från landslagsspel, återvändande Conor Washington. Han kompletterade alltså Josh Davison längst fram.

Lagen ställde upp så här:

Charlton: MacGillivray; Clare, Pearce (c) (Gunter 55), Famewo; Jaiyesimi (Blackett-Taylor 83), Gilbey, Dobson, Lee, Purrington; Davison (Burstow 77), Washington.
Ej använda avbytare: Harness, Watson, Morgan, Kirk.

Plymouth: M.Cooper; Wilson, Scarr, Gillesphey; Edwards (c) (G.Cooper88), Camará, Houghton, Broom (Mayor 71), Grant; Garrick, Hardie (Jephcott 70).
Ej använda avbytare: Burton, Galloway, Randell, Agard.

Första halvlek
Matchen inleddes på ett närmast fullsatt the Valley som bjöd på elektrisk stämning. Plymouth kom med ett stort bortafölje från Devon och Charlton hashtag på de sociala kanalerna hade lyckats göra sitt. 26 096 befann sig på arenan och stämningen var efterlängtat magisk.

Första halvleken var bra. Väldigt bra. Och det var två bra lag som stod mot varandra, i en match där flera aktioner hade en högre nivå i sig. The Pilgrims fick matchens första möjlighet att bryta dödläget. En frispark av Conor Grant från höger, fick touch på MacAuley Gillesphey i myllret av spelare i straffområdet och styrdes precis utanför Craig MacGillivrays högra stolpe. Charlton kvitterade sedan i målchanser när George Dobson högg på ett slarvigt uppspel från Dan Scarr men han kom inte till ett bättre läge än att vänsterskottet gick en bit utanför. En god intention dock.

Diallang DJ Jaiyesimi var en av the Addicks friskare fläktar och gjorde kaos med sin kant under de första 45 minuterna. Två gånger om hittade han Ben Purrington med framspelningar från den ena kanten till den andra och flera gånger var det hans kombinationsspel och påhittiga teknik som bröt mönster offensivt.

Bäst chanser var annars Alex Gilbey nick efter hörna i den 18 minuten, som täcktes till en ny fast situation. Men kanske framförallt var det Elliot Lees stolpträff med en nick som var närmst att ändra resultattavlan. Förarbetet stod Davison och Dobson för, där den sistnämnde hittade Lee med ett alldeles fantastiskt långt inlägg mot straffområdets bakre yta.

Mållöst förblev det halvleken ut och lagen gick omklädningsrummen för vattenpaus.

Andra halvlek
Charlton kom ut med energi och rivstartade i ett högre tempo än vad vi sett under första halvlek. Kanske hjälpte det att attackera mot högljudda Covered End, där stod fullpackat med Charltonsupportrar. Nog bidrog det lite mer energi och adrenalin när man närmade sig sista tredjedelen. Tyvärr tvingades Jacko redan i minut 55 till sitt första byte och det var ett oplanerat sådant. Jason Pearce kunde inte spela vidare och fick ersättas i backlinjen av Chris Gunter som hoppade in. Försvarslinjen är redan hårt präglad av skador och Charlton avslutade alltså då matchen med Sean Clare, Chris Gunter och Akin Famewo som stadig trebackslinje,

Med kvarten in kom så det nerviga ledningsmålet. En kort hörna från Lee till Dobson, sveptes sedan in genom ett långt inlägg mot bortre. Charlton har varit lyckosamma med sina korta hörnor under den senaste veckan och när det väl fungerar är det ett perfekt verktyg för att lura upp Plymouths försvarare någon meter upp i straffområdet och får att sedan röra till det för dem med nya rörelser i straffområdet. Precis så skedde när sedan tre plymouthförsvarare valde att samtliga valde att fånga upp Josh Davison i sin markering och helt fri på bakre ytan blev då Ben Purrington. Han hann ta emot bollen med bröstet och sedan klippa till med halvvolley mot första stolpen och in bakom Michael Cooper. 1-0 (61), läktarnas ljudvolym exploderade och kommentatorn överröstades.

I ruset av att det lyckats bli mål i matchen blev det helt plötsligt enklare att ta sig till målchanser. Conor Washington sköt över inifrån straffområdet, sedan Lee drivit igång ett anfall. I andra änden fanns det sedan ingen i Plymouth som mötte upp Conor Grants sidledspass och där blev Purrington räddande ängel med att stå på rätt plats vid rätt hundradelssekund. Hans rensning startade sedan igång en kontring åt andra hållet där Washington tempoväxlade sig loss och närmast kopierade Plymouths anfall från några sekunder tidigare. Washington hittade dock Alex Gilbey i straffområdet. Gilbey tog emot bollen och tillät Cooper att hinna komma ut och göra sig så pass stor att luckorna krympte för att Gilbey skulle förvalta efterföljande avslut i mål. En händelserik minut.

Jackson genomförde sedan, i minut 77 och 83, sina två sista byten genom att slänga in ligadebuterande Mason Burstow och Corey Blackett-Taylor. Josh Davisons tank var slut och samma sak gällde nog DJ, vars kropp inte helt vant sig vid sin nya wingbackroll.

I minut 84 skulle matchen stängas. Ett långt uppspel från Plymouth nickades undan av Famewo och landade perfekt till Elliot Lee. Med en snygg medbröstning gjorde han en riktningsförändring, vände upp framåt och kunde på ett tillslag smeka fram en helt underbar långboll på yta framför Washington. Nordirländaren trampade på, drev in i straffområdet, och kunde enkelt lyfta in 2-0 (84) i bortre hörnet bakom Cooper. Burstow fanns hela tiden med till vänster men det var inte mer än välförtjänt att Conor gjorde sitt fjärde mål för i år.

Matchen skulle spelas i 96 minuter och det fanns möjligheter till fler mål. Plymouth kände nog inte att de kom riktigt rätt i sin offensiv för de lyckades aldrig skapa någon reducering eller nervigt mot slutet. Charlton fortsatte pressa högt och stämningen på the Valley gjorde dem möjligtvis lite höga på livet för en stund. Lee kunde firat sin klockrena insats med att sätta ett mål men då kom Cooper ut och avstyrde. Mer blev det inte. Charlton vinner med 2-0.

Efter match
Insatsen i Sunderland kändes rent kollektivt helt fulländad och det var den också. Jag tror jag kommer hålla den insatsen högre i slutändan då den ändå kom från lite ingenstans och att det på så få dagar lyckades bli en sådan förbättring från förlusten mot Accrington bara dagar tidigare. Ingen var beredd på det som hände på Stadium of Light. Men sett till helheten och genomförandet presterar the Addicks en bättre match den här helgen. Matchen i Sunderland var jämn men under lördagen tar Charlton en fullsätndigt kontrollerad seger mot seriens hittills bästa lag. En förlust och 16 raka obesegrade var Plymouths facit inför matchen. Nu förlorar man rättvist med 2-0 mot ett för tillfället bättre lag. Charlton Athletic är på riktigt nu.

Trots stegvisa förbättringar i tabellen sedan formen blivit bättre, togs det nu ett större kliv framåt. För första gången den här säsongen befinner sig Charlton nu på tabellens övre halva. Segern betydde att man klättrat till 12:e plats och har 22 poäng inspelade. Det finns mer placeringar att plocka framåt och helt plötsligt känns inte playoff ouppnåeligt.
Mycket beröm ska givetvis delas ut efter en sådan här insats. De hållna nollorna börjar nu att trilla in i statisitken med jämna mellanrum. MacGillivray är uppe i sex nu och hade trots matchens dignitet inte särskilt mycket att göra. Det blir svårt för MacGillivray att vinna ”min poängliga” om laget fortsätter försvara sig så här. Imponerande att se hur försvarslinjen hanterar ständiga förändringar och nya ansikten. Det såg bra ut med Pearce på planen och det såg även bra ut efter att han tvingades kliva av. Gunter kom in och bara anpassade sig. Om det förra säsongen var strul med bristande kontinuitet i försvaret så syns det inte denna säsong, även om kontinuiteten även nu kan bli bättre. Kul att Sean Clare har kommit in och gjort det så pass bra som han gjort. Inte helt väntat att han skulle delta i en trebackslinje när han blev värvad inför säsongen.

DJ:s insats i första halvlek har vi redan pratat om och Purrington börjar bli en återkommande centralfigur i matchrapporterna numera. Vad har hänt med människan? Hästjobbet slutade inte göras på det centrala mittfältet i denna match heller. Gilbey löpte upp och ner och Dobson erövrade boll och langade fram en och annan perfekt macka med sin högerfot. Tänk att George Dobson skulle komma att bli världens bästa spelare under Johnnie Jacksons ledning. Elliot Lee gjorde, likt laget, sin bästa match för säsongen och det kan även tillskrivas Conor Washington. Josh Davison slet hårt så länge han orkade och det jobbet tog sedan Mason Burstow under sina första minuter i divisionen. Vi har sett han göra det bra i Papa Johns Trophy och nu fick han göra exakt det som man ville se av en ung avbytare. Burstow kom in med hårt jobb i båda riktningarna och vek inte en tum i duellspelet. Helt klart är han ett råämne att ta vara på och förädla.

Sedan ska det åter fastlås vilken magisk inramning det var. Charltonsupportrarna fick äntligen leva ut på ett fullt the Valley och då känns det nästan omöjligt att inte få en fantastisk insats av splelarna. Hur ska kan man inte kunna prestera med de förutsättningarna i ryggen? Med pandemin färskt i minnet har det inte varit så pass bra tryck på läktarna sedan playoff-avancemanget mot Doncaster 2019.

Omgångens poäng
3p – Elliot Lee: En ren uppvisning av lånet från Luton. Ser ut att kunna tänka sig att stanna på SE7 i framtiden och visst borde det ligga ömsesidigt intresse i det. Är motorn i flera anfall och har förmågan att driva boll i högt tempo och ta sig igenom trånga utrymmen. En dörröppnare på många vis. Medbröstningen och framspelningen till 2-0 osar det hög klass av och Lee hade förtjänat att få synas i målprotokollet efter denna insats.

2p – Conor Washington: När Conor Washington är bra – ja, då är han f*n i mig bra. Sattes i spel genom sina ständiga löpningar i de öppna kanalerna och hade verkligen vaknat på rätt sida för han kunde accelerera förbi varenda försvarare i varje anfall. Det är samtidigt stark löpkapacitet som bidrar till att han kan rycka sig loss under många meter och få dit sitt 2-0 mål. Stänger matchen och är högst bidragande till tre poäng.

1p – Ben Purrington: Ja men förtjänar inte Ben Purrington poäng varje gång han gör? Kanske inte. Men denna gång var det ett förlösande ledningsmål som satte Charlton ordentligt i förarsätet. Hade det kommit i vilket fall? Kanske, kanske inte. Nu stod Purrington rätt placerad i straffområdet (igen) och dunkade behärskat in 1-0. Gör fler samma sak kommer det trilla in poäng på andra håll också. Slås varje helg av den nya spelare han blivit i detta offensiva system.

UP THE ADDICKSSSSS!