Charlton - QPR6 - 4
Charlton – Queens Park Rangers 1-1 (5-3 str) (Ligacupen: Omgång 1)
Londonderbyt slutade oavgjort men med en efterföljande straffseger för Charltons del.
Charlton – Queens Park Rangers 1-1 (5-3 str) (Ligacupen: Omgång 1)
Det roterades friskt i startelvorna i Ligacupens första omgång. Eller, åtminstone i ett av lagen. Queens Park Rangers mönstrade ändå en laguppställning med sex spelare som startade i segermatchen mot Middlesbrough tre dagar tidigare. Detta omfattade bland annat en 4/5-delars ordinarie försvarslinje, plus Sam Field och Ilias Chair. I Charlton var det endast tre spelare som ta fick ner helgens svettiga benskydd från värmeelementet i förtid. Joe Wollacott fortsatte i mål och Sean Clare respektive Eoghan O’Connell utgjorde hälften av backlinjen. Lite överraskande att Craig MacGillivray fick möjligheten att ta på handskarna i en cupmatch. Han ryktas visserligen vara på väg bort från klubben men tillhör den likväl fortfarande. I övrigt var det då åtta återstående spelare som roterades in. Sam Lavelle (mittback) och unge Charles Clayden (vänsterback) kompletterade backlinjen. Mittfältet fick en trea med George Dobson och duon Alex Gilbey – Jake Forster-Caskey, där den nämnda duon inte har synts till i seriesammanhang än denna säsong. Jack Payne (vänster) och Diallang Jaiyesimi (höger) blev sedan yttrar och Miles Leaburn var alternativ längst fram. Payne och Leaburn noterades för sina startdebuter i tävlingssammanhang.
Första halvlek
Charlton stod upp för en bra första halvlek mot Championshiplaget och lokalrivalen Queens Park Rangers. Det var väl egentligen så mycket man kunde önska av ett gäng spelare som roterats in för att få sin chans. Det försöktes att spela utefter marken och det fanns en variation i att ta sig framåt i planen. Mest lyckat blev de sekvenser där man lockade över motståndarna mot en kant, för att sedan spela sig loss genom centralt mittfält och snabbt få en vändning till andra kanten och därifrån sätta fart framåt. Oftast iscensattes detta av att O’Connell satte ut en boll mot vänsterkanten där Clayden och Payne kunde kombinera och med hjälp av – till exempel – Dobson nå DJ på högerkanten.
Ja, Charlton var faktiskt bra under de första 45. Bättre än QPR, om man får säga det. Hade den där riktiga skärpan varit där i avslutslägena så hade man också tagit ledningen. Clare gav Leaburn ett inlägg som han nickskarvade över, och vid ett tillfälle hotade han med ett skott vars retur landade hos JFC men hans försök blev blockerat. Garner hade skäl att vara nöjd när laget begav sig in mot omklädningsrummet för halvtidsvila och det skulle han få anledning att vara senare också.
Andra halvlek
Det blev mer QPR i andra halvlek, som skruvade upp tempot rätt rejält. Framför allt första 15-20 minuterna. De gånger Charlton la beslag på bollen fick man rikta in sig mot lugna ner spelet och behålla den inom laget – vilket automatiskt drog ner tempot för de rödklädda och då blev det svårare att såra QPR där bak.
Efter en timmes spel började också bytena, från båda lagen, att avlösa varandra - något som brukar följa i en cupveckomatch med mycket rotation. Unga förmågorna Lucas Ness och Aaron Henry var först in i Charlton, på högerbacken respektive centralt mittfält. Ut gick Clare och Dobson som inte behövde mer speltid än den timmen de genomfört. Med kvarten kvar följde fler byten. Startspelare som Charlie Kirk, Jayden Stockley och Albie Morgan kom in mot Payne, DJ och JFC. Lika bra ett även ge dem några minuter om det nu skulle spelas match i stället för tränas denna tisdag.
Trots QPR:s övertag i den andra halvleken så haglade det sällan av målchanser. Man tog sig ofta in på offensiv planhalva men sällan hela vägen till något konkret. Det räckte dock för ett ledningsmål i den 80:e minuten, men det var mest tack vare en individuell prestation från nyinkomna Leedslånet Tyler Roberts. Han utmanade från vänster och fick utrymme att smälla in 0-1 med ett pangskott i Wollacotts vänstra kryss. Ness var för passiv i att stöta bollhållaren och borde legat närmre i sitt försvarsspel. En lärdom för ungdomen – vilket O’Connell uppmuntrande påtalade.
Ingen straffsparksläggning och förlust i första omgången var nu känslan. Men Charlton hade samtidigt fått in tillräckligt med etablerad anfallskraft för att göra något av de återstående tio minuterna – och det gjorde man också. Tänk att det på så kort tid ändå kunde synas vilka spelare som kommit in. Albie Morgan drev upp tempot från mitten och genom kloka aktioner från kanterna kunde en del hörnor vinnas. En av dessa vanns i slutminuten och skapade flipperspel i straffområdet. Till slut droppade bollen ut för Aaron Henry som kom i en andravåg och mötte den löst studsande bollen med ett perfekt skott, som smälldes in i Diengs högra kryss och betydde 1-1 (90). Ett fint ögonblick för unge Aaron. Nu var det återigen straffsparkar som skulle avgöra det här.
Straffläggning
Ett oavgjort resultat är inte acceptabelt så här tidigt in i Ligacupen, utan för att i stället nå ett avgörande gick man direkt från slutsignal till straffsparkar. Ett smidigt tävlingsbeslut för att dels slippa 30 minuters förlängning och för att det inte ska bli en allt för sen kväll. Flera av Charltons potentiella straffskyttar hade bytts in i matchen och det var majoriteten av dem som också skulle få chansen från elva meter. Jayden Stockley – som den ledare han är – klev fram först och rullade in 1-0, långt ner till höger. Norrmannen Stefan Johansen i QPR följde och skulle stå för den missen som krävdes för att Charlton skulle ta sig vidare. Johansen sköt mitt i målet och Wollacott slängde sig åt vänster, men fötterna hängde kvar i mitten och kunde styra skottet upp i ribban och ut. Fortfarande 1-0. Sedan rullade det på med skyttar och dessa hanterade det väl. Det var hårda, distinkta och placerade skott. Charlie Kirk gjorde 2-0, Tyler Roberts 2-1, Albie Morgan 3-1, Olamide Shodipo 3-2, Aaron Henry 4-2 och Andre Dozzell 4-3. Den sista och avgörande för Charlton fick kvällens kapten, Eoghan O’Connell äran att slå. Straffen var inte självklar då Dieng gick åt samma håll, men skottet var tillräckligt hårt för att slippa igenom målvaktens nävar och därmed var avancemang säkrat till andra rundan av Ligacupen.
Efter match
Kul med vinst och avancemang, såklart. Det blir lite vad man gör det till och här står ett roterat Charlton upp bra mot ett bra Championshiplag. QPR hade också genomfört sina ändringar men man ska inte ta ifrån Charlton att det var ett starkt lag som man ställdes mot. Insatsen är också precis vad man vill se av de spelare som nu fick chansen. Jake Forster-Caskey gjorde det inte lätt för Garner att hålla honom utanför matchtrupp framöver, och samarbetet mellan Clayden och Payne till vänster stack ut. Här ska Clayden betonas lite extra eftersom han, på grund av ytterbackbristen, med snabba ryck har skolats upp till vänsterback och ger järnet varje sekund han får chansen för att visa upp sig därifrån. Han är mer naturlig högre upp i planen men har inte gjort bort sig i försvaret. Sedan ska Leaburn och Henry nämnas. Leaburn gör inget mål, men lägen skapas och han bevisade att han kunde stångas mot Championshipförsvarare med. Aaron Henry är en spelskicklig mittfältare som fick hoppa in och göra ett – förhoppningsvis – karriärsdefinierande mål. Det kommer sent glömmas av Henry och alla oss som fick se det.
Charlton – Queens Park Rangers 1-1 (5-3 str)
Charlton: Wollacott; Clare (Ness 62), Lavelle, O'Connell (c), Clayden; Gilbey, Dobson (Henry 62), Forster-Caskey (Morgan 75); Jaiyesimi (Stockley 75), Leaburn, Payne (Kirk 74)
Ej använda avbytare: MacGillivray, Chin, Fraser, Kanu.
QPR: Dieng; Kakay (Drewe 75), Dickie, Dunne, Hämäläinen; Thomas, Field (c) (Johansen 70), Dozzell; Adomah (Shodipo 61), Bonne (Armstrong 61), Chair (Roberts 61).
Ej använda avbytare: Walsh, Masterson, Gubbins, Dykes.
Mål: Tyler Roberts 1-0 (80), Aaron Henry 1-1 (90)
Domare: Stuart Attwell
Publik: 5,629 (2,587 från QPR)
COYA!
