Inför derbyt mot Millwall
Efter ett nära två veckors uppehåll för landslagsspel är det åter dags för seriespel och lokalkonkurrenterna Charlton och Millwall drabbar samman i ett hett och efterlängtat derby på the Den. Ett derby som innebär spel om tre poäng, javisst, men för supportrarna så mycket mer. Här handlar det om att kunna gå rakryggad och stolt på sin gata, till sin skola och arbetsplats för gammal och ung. En rivalitet och prestige nedärvd i generationer.
De stora känslorna bland lagens anhängare innebär också problem för klubbarna och kräver säkerhetsarrangemang utöver det vanliga. Läs gärna Lars Liljegrens artikel som berör just detta. http://addicks.se/pages/OneColumnText.asp?Version=1&Pages=699. Samtidigt är det, på gott och ont, svårt för spelarna att känna samma känslor på djupet eftersom den stora omsättningen under varje säsong, ibland även mellan klubbarna sinsemellan (jmfr Nicky Bailey), gör dem mer till inhyrda legosoldater i en yrkesarmé om jämförelsen tillåts. Men alla spelare är klara över vad supportrarna kräver av dem i en sådan här match och spänningen är stor.
För Millwall handlar påtagligt om överlevnad i näst högsta ligan och man måste vända en trend av tretton matcher i rad utan vinst och att i seriens sju sista omgångar försöka klättra upp över nedflyttningsstrecket som för närvarande är sju poäng bort. Man är fast besluten att göra ett försök och de senaste matcherna visar att man kan vara på rätt väg. Fortfarande har man en del skador på ordinarie spelare men får tillbaka sin kapten Alan Dunne efter avstängning.
Charlton har också en del skavanker sedan tidigare men uppehållet har gjort dessa spelare gott och flera är på väg tillbaka. Andra har matchats hårt i sina respektive länders landslagsspel och kan vara påverkade av detta. YoniBuyens är avstängd och det är ett avbräck. Formen innan uppehållet var god och det finns inga skäl att tro att den inte ska vara konserverad till långfredagens match. Charlton har efter fem vinster på de sex senaste klättrat till elfte plats i serien på tryggt avstånd till nedflyttningslagen men också med ett stort avstånd upp till kvalstrecket.
Eftersom klubbarna under många år spelat i olika divisioner har mötena dem emellan varit relativt sällsynta. Än mer sällsynt är en Charltonseger på the Den. Det var tjugo år sedan sist och det vanligaste är att klubbarna delar poängen i deras inbördes möten. I höstas på the Valley gjordes inga mål alls i en tråkig intetsägande match. Vi får hoppas på bättre takter nu. Inte minst eftersom Swedish Addicks är representerade på läktarplats tillsammans med kollegor från Charltons kanadensiska supporterklubb.
Millwalls motivation kontra Charltons form. Hemmaplan avgör?
