Januarifönstret har öppnat
Övergångsfönstret är här och Charlton har presenterat två nya spelare.
I helgen öppnade det traditionsenliga övergångsfönstret i januari och klubbar runt om i England har nu möjlighet att, under cirka en månads tid, agera på spelarmarknaden. Lite av en personlig favorittid på säsongen då handlingarna under detta övergångsfönster tydligt kan avspegla den rådande situationen i diverse fotbollsklubbar. Några sitter lugnt i båten och några spenderar inget alls. En chansvärvning blir succé och en annan blir en flopp. En förstärkning kan bli avgörande för uppflyttning och en annan kan var pusselbiten för att undvika nedflyttning. Det finns säkert fler sätt att uttrycka sig på men det är i alla fall ett intressant moment under säsongen, och faktum är att Charlton redan har presenterat två nya underskrifter till klubben.
Men först lite småsnack angående den övergångsperiod som nu börjat.
Att Charlton behöver och bör agera på spelarmarknaden under den kommande månaden, är nog varenda Charltonsupporter överens om. Laget ligger i skrivande stund på en 6:e plats i League One med 32 poäng på 19 matcher. Lika mycket häng som man har på konkurrenter ovanför, är man jagad av lag nedanför. Det har skrivits tidigare men serien är verkligen ett getingbo, där mer än en handfull klubbar både identifierar sig och har som förväntningar att nå högre sammanhang. Ända sedan Charlton lämnade Leeds och Championship den där onsdagskvällen i juli, har idébilden varit ett snabbt och lyckosamt återtåg till det som man precis sa adjö till. Med efterföljande rabalder, rättegångar och transferembargo under augusti och september rubbades idébilden från grunden och istället för att prata om att spela till sig en uppflyttning pratades det snarare om att fortsätta existera. Den problematiska situationen utanför planen löste sig dock i grevens tid och den amerikanskbaserade dansken Thomas Sandgaard trampade in som ny ägare i slutet av september. Det dåvarande övergångsfönstret tickade på och på de återstående två veckorna lyckades Sandgaard, Bowyer och sportchef Steve Gallen snickra ihop en spelartrupp för League One. Truppen visade sig omgående mer slagkraftigt än det skrala gäng som höll fanan under säsongens inledning och efter en imponerande oktobermånad fick idébildens förhoppningar luft igen. Tid ska däremot inte underskattas och efter en skräckfilm i Burton, några långtidsskador och sena poängtapp har det skapats en uppfattning om att en och annan förändring behöver göras.
Nytt för den här säsongen är det lönetak som majoriteten av klubbarna i League One röstade igenom innan säsongen. Flertalet av dessa han sedan göra sina förändringar i spelartruppen innan det trädde i kraft, medan Charlton (som röstade emot, på grund av transferembargot, agerat utifrån lönetakets premisser under hela säsongen. I januarifönstret gäller det numera lika för alla och för att förstå lönetakets förutsättningar lämnas följande länk: https://www.cafc.co.uk/news/view/5fed99b19589d/how-the-salary-cap-works
Lönetaket lämnar även sina konsekvenser på den befintliga spelartruppen som står under kontrakt. För att kunna göra de där värvningarna eller förändringarna man strävar efter, kan det behövas utrymme i lönebudgeten och då krävs det att spelare lämnar för att möjliggöra detta. I Charlton har det bekräftats att den utlånade duon George Lapslie och Erhun Öztumer inte kommer få några förnyade kontrakt efter säsongen, utan lämnar då som free agents.
Den egne produkten George Lapslie är för tillfället utlånad till ett underpresterande Mansfield i League Two, och har där tidigt blivit en bärande spelare med fem mål och två assists. Lapslie kom framförallt fram under säsongen 18/19 och var likaså en delaktig pjäs under förgående säsong i Championship. Det är få förunnat att ta sig fram från akademin och göra sig ett namn i A-laget, och väl där har Lapslie, på sina 54 framträdanden, gjort sig känd som en allround slitvarg. Att vara allround har dock sina nackdelar då Lapslie som gör sig bäst på ett offensivt mittfält även har fått agera ytter och wingback. En konsekvens som givetvis är på grund av att han visat sig behärska dessa positioner på ett bra sätt. Samtidigt har detta gjort att han aldrig riktigt känts som en definitiv startspelare på någon av positionerna och med det har inte heller det definitiva genombrottet kommit, som vi sett andra i årgången från 1997 göra (Grant, Konsa, Gomez). Det är inget annat än att Lapslie kommer må bra av att testa vingarna och få förtroende någon annanstans, och genom det kommer han säkerligen dyka upp som motståndare i någon framtida konkurrent framöver.
Vad det gäller Erhun Öztumer så anslöt han inför förra säsongen i Championship, från då nyligen nedflyttade Bolton Wanderers. Relationen till den lille teknikern var att han stått för tongivande prestationer i Walsall och uppskattade sådana i Bolton. En sevärd spelare när han vaknat på rätt sida men som, förutom i hemmamatchen mot Nottingham förra året, allt för sällan gjorde de i Charlton. Har på ett tydligt sätt inte heller fungerat i Bowyers spelsystem och trots två starter i inledningen på den här säsongen, är han sedan i oktober utlånad till seriekonkurrenten Bristol Rovers.
På den mer intressanta nyförvärvsfronten har Charlton, inom loppet av 24h, presenterat två nya namn till spelartruppen. Igår (4/1) bekräftades det att den danske forwarden Ronnie Schwartz ansluter från FC Midtjylland och tidigare idag (5/1) välkomstfotograferades Liam Millar som inlånad från Liverpool.
Att the Addicks har letat förstärkning har varit en ganska tydlig angelägenhet ett tag och därför var det ingen överraskning att Ronnie Schwartz presenterades så pass tidigt som han gjorde. Det ryktades om Schwartz redan i senaste övergångsperioden och vid senaste hemmamatchen satt han på läktaren med ägaren och landsmannen Thomas Sandgaard. Schwartz har skrivit på för 2,5 år och ansluter som sagt från danska ligamästaren FC Midtjylland. Den 31 årige och Ålborg-fostrade forwarden, har hunnit med proffsspel i Frankrike (Guingamp), Belgien (Waasland-Beveren) och Norge (Sarpsborg 08), med ett varierat målsnitt. Mest lyckat målgörandet varit i danska andradivisionen, när han representerade Randers och Silkeborg. I Silkeborg mäktade han med 37 mål på 48 matcher, vilket verkligen antyder att han har en näsa för mål. För ungefär exakt ett år sedan skrev han på för FC Midtjylland, där han hann med sex mål på 15 matcher.
Kommentar: Om Schwartz är lösningen för Charltons del återstår att se såklart och givetvis håller man tummarna. Hur ett imponerande målsnitt i Silkeborg står sig i jämförelse med Charlton och League One är också svårt att säga. Jag ska villigt erkänna att en gnutta skepticism infinner sig oss mig men att jag gärna så snart som möjligt hoppas avlägsna denna. Detta grundar sig nog mest i vikten av att verkligen ha en målproducerande 9:a, vilket vi av tidigare erfarenhet verkligen vet behövs om man ska ta sig upp ur den här divisionen. En 9:a som kan göra mål på alla möjliga sätt, likt Bradley Wright-Phillips (11/12 – 42 matcher, 22 mål) eller Lyle Taylor (18/19 – 41 matcher, 21 mål). Sandgaards, Bowyers och Gallens angelägenhet om att verkligen få hit Schwartz lugnar mig däremot någorlunda då de om några förstår värdet av att träffa rätt med den här typen av värvning, och fönstrets huvudprioritering var att få hit en forward för att spetsa till konkurrensen. Paul Smyth är ingen renodlad forward, Conor Washington befinner sig i formsvacka, Chuks Aneke är för skör för att dra lasset själv och Omar Bogle har än så länge inte presterat efter förväntningar.
Den kanadensiska yttern Liam Millar lånas in från Liverpool för resten av säsongen. Millar föddes i Toronto men hamnade i England och Fulham som 13 åring. 2016 tog han steget över till Liverpools akademi och skrev 2019 på ett seniorkontrakt vilket medförde en utlåning till Kilmarnock i Skottland. Sedan lunchtid idag är han en Charltonspelare, och det känns hoppfullt att se vilka egenskaper han kan blixtra till med under sitt halvår som spelare i klubben.
Kommentar: Att Liam Millar skulle presenteras redan idag var inget jag hade snappat upp längs ryktesvägen. Lee Bowyer har ända sedan Alfie Doughtys ådrog sig sin skada i Northampton, betonat förlusten av snabbhet och kreativitet i laget. Bowyer menar att med Millars snabbhet i truppen och med dennes förmåga att ta sig förbi sina motståndare, är ersättaren till Doughty införskaffad. Det har länge ryktats om att Sorba Thomas från Boreham Wood skulle vara alternativet och vad som händer i den förhandlingen återstår att se. Att Charlton tappade kanske sitt främsta offensiva hot på grund av Doughtys skada är det nog ingen som förnekar. I och med frågetecknen kring dennes återkomst är det inte heller mer än befriande att en ersättare är på plats, då ingen annan i truppen fyllt Alfies tomrum. Visserligen borde Jonny William och Marcus Maddison fått fler chanser om det nu är snabbhet och kreativitet som saknats, men som supporter klagar du inte på när fler alternativ finns att tillgå. Sedan till sist vill jag säga att det är uppfriskande med att en kanadensare ansluter. Fotbollsspelare från Kanada växer inte på träd och rent spontant dyker bara Atiba Hutchinson, Junior Hoilett, Tomasz Radzinski och Alphonso Davies upp i skallen som alternativ i genren.
Med Schwarts och Millar in truppen återstår det att se om fler spelare kan förväntas ansluta under det månadslånga övergångsfönstret. En förstärkning till försvarets centrallinje vore på sin plats, då Ryan Inniss och inlånade Akin Famewo alltjämt är skadade och verkar så förbli ett tag till. Likaså är Deji Oshilaja missnöjd med att vara placerad på bänken, när Bowyer valt att spela Jason Pearce tillsammans med Darren Pratley istället. Oshilaja ryktas i och med detta tillbaka till sin gamle klubbadress i Gillingham. Nu borde dock Oshi starta på fredag när Pratley är avstängd men så länge Inniss och Famewo är skadade är det här en position som behöver förstärkas. Famewo ryktas vara tillbaka i tidigast februari och trots att han är en spelare som jag verkligen tagit till mig, så kanske en möjlighet är att avsluta hans lån för att kunna förstärka med en frisk spelare. Fortsättning följer och det är helt klart en intressant sådan!
UP THE ADDICKS!
