Lincoln City FC - Charlton2 - 0
Lincoln - Charlton 2-0
Charlton förlorar med 2-0 i bortamatchen mot Lincoln efter en insats som lämnar mer att önska.
Om förlusten mot Doncaster förra helgen kunde sägas vara sur, då vet man inte vad man ska säga om dagens match. Charlton förlorar med 2-0 på Sincil Bank Stadium, mot Lincoln, efter en insats som sannerligen ger en stark bitter eftersmak.
Tongångarna inför matchen var goda och så även känslan. Åtminstone hos mig. Lee Bowyer redogjorde för tre förändringar i startelvan sedan senaste matchen. Nyförvärvet Akin Famewo skickades rakt in i hetluften, Dylan Levitt gjorde sin första start i serien och Erhun Öztumer ersatte en indisponibel Albie Morgan. Laget formerades i en 4-4-2 formation.
Charlton: - Amos; Barker, Oshilaja, Famewo (Watson 62), Purrington; Oztumer (Forster-Caskey 77), Levitt (Williams 77), Pratley, Doughty; Washington, Bonne.
Ej använda avbytare: - Maynard-Brewer, Lapslie, Vennings, Davison.
Lincoln: - Palmer, Montsma, Jackson, Jones, Hopper, Grant, McGrandles (Johnson 69), Eyoma, Bridcutt, Anderson (Scully 79), Roughan.
Ej använda avbytare: - Ross, Edun, Archibald, Howarth, Elbouzedi.
Första halvlek
Charlton startade omedelbart matchen med att lägga i en högre växel än Lincoln. Man bjöd på ett fint anfall redan efter fyra minuter när Ben Amos inspark nådde Alfie Doughty på vänsterkanten. Doughty hittade i sin tur Conor Washington som vek in från vänster och sköt mot första stolpen. Skottet gick tätt utanför, men intentionen visade att matchen skulle kunna bli något lovande. Det var matchens första anfall från Charltons vänsterkant men definitivt inte det sista. I stort sett hela offensiven var idag koncentrerad hit där Doughty och Ben Purrington huserade.
Lincoln hade en bra chans i minut 11 sedan man skaffat sig en frispark högt upp i banan. Frisparken lyftes in till en helt ren Lincoln spelare, som i ett ostört läge nickade rakt i Ben Amos famn. Utöver detta var det Charlton för hela slanten i första halvlek. Charlton bröt flera gånger om bollen på mittplan, ofta genom Darren Pratley. En sådan brytning ledde till att bollen hamnade hos Doughty som skickade vidare till Öztumer. Den lille teknikern vek in från höger och avlossade ett skott som Alex Palmer gjorde en bra räddning på. Returen landade hos Washington men utan att han kunde förvalta den.
Charlton fortsatte etablera tryck mot Lincolns straffområde och chanserna skulle dugga tätt. Darren Pratley testade med en halvvolley och Dylan Levitt hade två distansskott efter två raka hörnor. Speciellt det andra skottet var nära sedan det styrde på en motståndare och sånär rullade in i ett öppet mål. Detta sedan Palmer redan slängt sig i den tänkta bollbanans riktning. Levitt ersatte Jake Forster-Caskey som defensiv spelfördelare och gjorde en bra insats. I minut 34 var det återigen nära. Pratley bröt, det blev lågt inspel från vänsterkanten via firma Doughty/Purrington och Öztumer mötte upp med skott som blockades till hörna. Fint anfall som borde resulterat i mål, om inte Öztumer valt att ta in bollen. Öztumer är bra på många sätt, men trampar lite väl mycket boll i vissa lägen. Lincoln hade ingen kontroll på matchen och lyckades inte etablera något bollinnehav. Det var sällan som man klarade slå flera passningar till varandra i följd. Istället fick man förlita sig på att låsa fast bollen på offensiv planhalva genom att ådra sig fasta situationer.
Charlton gick för ett ledningsmål innan halvtid. Scenariot som skulle utspela sig visade sig däremot bli något helt annat. Precis innan pausvila lyfter Lincoln in en frispark i Charltons straffområde och Tom Hooper faller till marken. Pratley var misstänkt gärningsman och domare Edwards pekade på straffpunkten. Svårt att säga hur hård knuff Hooper fick i ryggen, men man har helt klart sett liknande situationer passera utan avblåsning. Straff blev det dock och Jorge Grant fick förtroendet. Straffen slogs till vänster om Amos, som slängde sig åt samma håll och parerade försöket. Dessvärre bara tillfälligt, för returen studsade ut till en motståndare, som i sin tur föste fram bollen till Grant igen och han befann sig till synes i en solklar offsideposition. Nu slogs bollen in i mål, i ett ännu enklare läge och till Charltons frustration kom ingen avblåsning!? Vilda protester utbröt då Grant utan tvekan stod på fel sida och ingen av spelarna i Charlton hade hunnit ner för att möjligtvis häva en offside. Domare Edwards tog ett kort snack med sin assisterande men utan att ändra på sitt beslut och halvleken var slut. 1-0 (45+2).
Charlton begav sig frustrerade till omklädningsrummet medan Bowyer, rosenrasande, förföljde domarteamet av planen. Mycket orättvist halvtidsresultat när Lincoln nu, helt plötsligt, satt i förarsätet.
Andra halvlek
Spelarna entrade andra halvlek i tonerna till den helt fantastiska låten ”Bring It On Down” av Oasis. En faktor som spädde på känslan att Charlton skulle rocka igång maskineriet och förändra siffrorna på resultattavlan. Vänsterkanten började leverera direkt när Doughty hittade Washington med ett inspel. Forwarden fick tyvärr inte kontroll på bollen och läget rann ut i sanden. Offensiven fortsatte till vänster där Purrington bröt och serverade Doughty som sedan kunde komma med fart och slå inlägg efter inlägg. Att det inte klickade i lagets sista tredjedel syntes dock tidigt och allt medan tiden gick började förändringar att genomföras.
I minut 62 bytte debutanterna Akin Famewo och Ben Watson av varandra. Formationen ändrades till 3-5-2 då Watson klev in på mitten och Pratley flyttades ner i försvaret. En förändring vi sett laget göra några gånger nu, med varierat resultat. Just idag ledde det inte till något påtagligt sådant då lägena som krävs för en kvittering aldrig uppstod. Inläggen eller inspelen fastnade på försvarare eller passerade samtliga i straffområdet. Spelet förlades istället mycket kring mittplan. Lincoln skapade inte heller någonting, utan fortsatte att försöka vinna fasta situationer på offensiv planhalva. Något man bjöds på lite enkelt flertalet gånger. Man fick ett farligt läge i minut 75, efter ytterligare ett horribelt domslut. Pratley gjorde en klockren brytning innan straffområdeslinjen men motståndarna tilldömdes frispark och Pratley fick syna ett gult kort. Helt otroligt. Frisparken avvärjde Amos.
I minut 77 ersatte Jake Forster-Caskey och Jonny Williams, Levitt och Öztumer. Byten för att kunna skapa någon form av tryck framåt. Lagen blev långa, de individuella misstagen fler och hål började skapas i lagdelarna. En arrogant hemåtpassning från Deji Oshilaja gav en hörna till Lincoln i minut 88. En ny fast situation och denna gång lyckades man även förvalta den. Lewis Montsma nådde högst på bortre stolpen och nickade in slutresultatet 2-0 (88). Domaren lade till sex minuters speltid men inget vidare kom att ske och matchen slutade med förlust för Charlton.
Efter match
Det är en dag att glömma för Charltons del. Man bjuder på en godkänd första halvlek där man är spelförande och kontrollerar matchen. Övertaget måste dock resultera i någon produkt, vilket det inte gör. Den sista tredjedelen fungerade inte idag då man faktiskt inte lyckas skapa någon hundraprocentig målchans under hela andra halvlek. Washington river och sliter som vanligt på topp, men utan att få till det idag. Sedan har han ingen vidare assistans från Macauley Bonne som knappt hade ett rätt på hela matchen. Han är verkligen inne i en svag period och frågan är om inte Bowyer måste skaffa sig fler alternativ som forwards.
Andra halvlek är under all kritik och den gör i slutändan så att Charlton knappt förtjänade en poäng. Det är också tråkigt med domarens insats som idag verkligen, på ett felaktigt sätt, påverkade utgången av matchen. Lincoln var inte heller bra och det är ett stort frågetecken hos mig, att de efter idag har lyckats ta full pott, med nio poäng på tre matcher.
Det är frågan om det inte bara är den musikansvarige i Lincoln som förtjänar att få godkänt idag? För vid denna stund känns det som att mycket på planen kan bli bättre, vilket det givetvis kommer bli efter helgens, i övrigt, positiva nyheter. Ändå är det känslan av frustration som omger en denna kväll.
Dagen till ära ska det ändå delas ut poäng:
3p - Ben Purrington: Gör, trots resultatet, en bra insats. Var idag aktiv på sin kant och löste många situationer på ett bra sätt. Offensiven var i stort sett enbart koncentrerad till vänsterkanten där Purrington och Doughty kombinerade sig fram. Purrington var inte heller främmande för att fylla på längs kanten eller i straffområdet som en andra våg. Satte idag också sina medspelare i bra situationer och var solid bakåt.
2p – Dylan Levitt: Lånet från Manchester United gjorde det bra i sin första start i seriesammanhang. Var, likt övriga i laget, aktiv i första halvlek och skötte sig bra som spelfördelare. Droppade ner i hålet, mellan försvar och mittfält, för att hämta boll och levererade flertalet snygga krossbollar som satte igång anfall för lagets del. Gjorde verkligen anspråk på att konkurrera med Jake Forster-Caskey om platsen centralt och hyllades av Bowyer efter matchen.
1p – Alfie Doughty: Det blir Alfie som nyper den sista poängen. Sliter på hela matchen och attackerar ständigt med fart. Samarbetet med Purrington fungerade, som tidigare nämnts, bra och han har en förmåga att hela tiden utmana sin försvarare. Är den som många gånger idag driver igång anfallen. Det som hämmar insatsen är produkten av den sista passningen eller beslutet i det avgörande momentet. Inspelen hamnar inte alltid där dem ska och Doughty var likt alla andra svag i den sista tredjedelen. Men han är fortsatt ung och kommer bara bli bättre.
COYA!
