Lagbanner
2024-12-03 20:45

Charlton - Crawley Town
1 - 2

Matchreferat: Charlton - Crawley Town 1-2 

Matchreferat: Charlton - Crawley Town 1-2 

När man trodde att The Addicks kunde börja få upp någon form av fart och ta den tredje raka segern på en vecka, då drog man undan mattan för sig själv - och det rejält. Tisdagskvällen, under strålkastarna på The Valley, bjöd på en hädisk fotbollsmatch, och det resulterade i en uddamålsförlust mot nykomlingen Crawley. 

Ja, så hamnade man åter i den där situationen som supporter när en hoppfull längtan var känslan som omgav en när en ny Charltonmatch närmade sig mitt i veckan. En fem matcher lång vinstlös svit i ligan, tog förra tisdagen slut i och med bortamatchen i Burton (0-1). Det var krampaktigt, men det var en seger och tre poäng. Detta följdes sedan upp med en i långa stunder bra insats i FA-cupen, på bortaplan i Walsall, vilket gav säsongens hittills största vinst - seger med 0-4. Det var förutsättningarna som etablerade förväntningarna när Charlton nu återvände till hemmaplan, SE7, och The Valley, för att ta emot nykomlingen och nedflyttningstippade Crawley Town. Allt annat än vinst vore på förhand oacceptabelt. 

Detta sagt utan att egentligen vara otrevlig mot Crawley som klubb. Man är nykomlingar i tredjedivisionen efter att ha slutat på en 7:e plats i League Two förra säsongen och kvalade sig upp via play-off, och det till hela öns förvåning eftersom man inför säsongen tippades på nedflyttningsplats. I League One har man heller inte gjort bort sig inledningsvis. Även om man befinner sig i tabellens bottenskikt så hade man inför den här matchen 16 poäng och en plats ovanför nedflyttningsstrecket. 

Det är dessutom ett Crawley med en handfull Charltonkänningar. Tränare sedan två månader tillbaka är Rob Elliot, en Charltonprodukt och före detta målvakt mellan säsongerna 2004-2011. Därutöver finns Joe Wollacott (2022-23), Charlie Barker (egen produkt), Panutche Camará (2023-24) och Junior Quitirna (2018-21) i spelartruppen, där de tre förstnämnda fanns med i matchens startelva. Extra kul var det att se Charlie Barker och den utveckling han erhållit genom speltid i National League. Han fick några matcher i början av säsongen 2020-21, och gjorde bland annat ett mål, när Charlton var under administration, ägarbyte och transferembargo.

I Charlonlägret var det återigen mycket som var sig likt när det kom till startelva, En del beroende på den fortsatt rådande skadesituationen, en del beroende av att laget faktiskt lyckats bärga två raka segrar i ligan och FA-cupen. Till denna match roterades i alla fall Karoy Anderson ut från startelvan och ersattes av Allan Campbell. Anderson fanns inte med i matchtruppen. En annan nyhet - och den mest glädjande för kvällen - var att Lloyd Jones var tillbaka i truppen efter skadeproblem, och han inledde av förklarliga skäl på bänken. Den nämnda skadesituationen börja förhoppningsvis att sina. 
 


Så fort matchen var igång började dock orosmolnen att hopa sig tidigt gällande att utfallet av prestationen inte riktigt stämde överens med de förhoppningar och förväntningar som man hade inför avspark. Det märks av direkt att det här är en kväll när det inte stämmer alls på planen.  När Charlton hade bollen i sin ägo lyckades man inte göra något som helst produktivt ut av den. Anfallen bestod i ett tidigt skede av hopp- och meningslösa chansbollar in mot Crawleys straffområde, där en osmickrande hög andel inte hade någon som helst adress. Det fanns också försök till att etablera ett längre bollinnehav på offensiv planhalva genom att sätta sina mittfältare i spel, men där var Crawley duktiga på tidigt ta sig in i press och ge Charltonspelarna minimalt med tid med bollen - vilket föranledde flera känsliga bolltapp i hemmalaget. 

Det låg kanske inte i luften, men det skulle vara Crawley som tog ledningen och därmed satte riktningen för vart den här kvällen skulle ta vägen. Även fast man gjorde en bra halvlek så kom målet i stunden lite från ingenstans. Tola Showunmi bröt in från vänster med sin högerfot, han höll undan Macauley Gillesphey enkelt med en utfälld arm och svingade iväg ett skott som ven upp i Ashley Maynard-Brewers bortre kryss. Ett mål svårt att försvara sig mot, men Gillesphey hade kunnat skärma av och störa målskytten mer i sitt försvarsagerande. 0-1 (33), ledning Crawley

Det fanns lägen för kvittering, bland annat genom ett volleyskott tätt utanför från Allan Campbell. Men det hade mest sminkat över en mycket svag Charltonhalvlek. För det borde ha varit ord och inga visor från Nathan Jones i omklädningsrummet i halvtidsvilan. En avhyvling är inte alltid rätt verktyg för att få en önskvärd förändring, men frågetecknen var många kring vad man egentligen hade bevittnat under den första halvleken - för det var illa. Laget formerades i alla fall om till en 3-5-2 formation och Miles Leaburn offrades, eller vilades, till förmån för Thierry Small
 
Förändringarna fick sedan ingen omedelbar effekt. Det var istället nämre 0-2 än ett kvitteringsmål i inledningen av den andra halvleken. Maynard-Brewer tvingades till en dubbelräddning, först på Ronan Darcys distansskott och sedan på den efterföljande returen från Panutche Camará - en mycket fin spelare för övrigt, som tyvärr var skadad under majoriteten av sitt år i Charltontröjan. Det började först och främst hända grejer när ytterligare byten genomfördes i Charlton. In med Tyreece Campbell och Daniel Kanu, ut med Conor Coventry och Rarmani Edmonds-Green. 

Det var fortsatt inget glänsande spel, men nu var Charlton så pass offensivt balanserat att det var omöjligt att inte bli mer framtunga än tidigare. En pigg Kanu kom dessutom in och erbjöd löpningar i djupled bakom motståndarnas försvarslinje, vilket i många matcher har varit en bristvara i säsongens Charlton. Passande nog blev också Kanu den som jämnade ut tillställningen genom att göra 1-1 (68). Crawley hade under en tid sjunkit lågt med sitt lag och det lyckades Charlton utnyttja vid ett tillfälle. Mitchell matade en långboll mot straffområdet, Ahadme nickskarvade och Kanu lyfte in kvitteringen i nät, när försvararna och målvakt Wollacott hamnade på lite tveksam mellanhand kring hur man skulle agera och målet var tillfälligt övergivet. 

Nu uppenbarade ju sig någon form av hopp kring att Charlton skulle rida vidare på kvitteringsvågen och faktiskt få med sig minst en oförtjänt poäng från den här matchen - men istället skulle man dra undan mattan för sig själv. För det räckte med att man ännu en gång hamnade snett i sin ivriga press, Crawley spelade sig igenom och hamnade i ett, av numera få, anfall. Rushain Hepburn-Murphy laddade från distans och Maynard-Brewer klarade det första skottet, men denna gång hanterade han inte returen bättre än att han stötte den rakt ut till vänster och därifrån kunde Max Anderson göra 1-2 (80). Det fanns sedan inte en tillstymmelse till anstormning från Charltons sida. Det nya ledningsmålet blev en psykisk käftsmäll och det fanns inte tillräckligt med tid för att rehabilitera. Crawley spelade lekande enkelt av matchen och fick de sista minuterna att se ut som att det var en match mellan seniorer (Crawley) och juniorer (Charlton) - ja, så illa var det faktiskt. 

Det hade funnits tendenser till det under matchens gång, men direkt på slutvisslan blev det tydligt att det här var den första matchen den här säsongen som läktarna på The Valley fick nog - och det med all rätt eftersom insatsen var under all kritik. För många gick det nog upp för dem att inte heller den här upplagan verkar ha tillräckligt med kompetens för att motsvara deras förväntningar och vara med i tävlingen hela säsongen. En del menade också att det här, att förlora mot Crawley Town, var den lägsta punkten som de nått i sitt supporterskap till klubben. Visst, så långt behöver man kanske inte riktigt gå i sina slutsatser. Säsongen är ännu ung och vi har sett samma haranger dras när Charlton under tidigare säsonger förlorat på hemmaplan mot Accrington Stanley och Morecambe. Men det ska i sin tur inte heller negligera detta rejäla lågvattenmärke till insats som tisdagskvällen blev. 

Omgångens poäng 
3p - Allan Campbell: Det tar emot att överhuvudtaget dela ut poäng efter den här matchen, men Allan var i alla fall bra i den första halvleken och såg då ut att ta chansen på Andersons bekostnad. Sprang sedan mycket i tomrum i den andra, men bjöd på ett par bollvinster på egen planhalva. 

2p - Alex Mitchell: Vann en del dueller, men slarvade också med bollen. Utstrålar i alla fall fighitng spirit i 90+6 minuter - och det är väl alltid något i ett annars hopplöst kollektiv. 

1p - Daniel Kanu: Tillbaka från skada, hoppade in och gjorde mål. 
 
Matchfakta 
Charlton: Maynard-Brewer; Edmonds-Green (T.Campbell 62), A.Mitchell, Gillesphey (Jones 86), Edwards; Taylor, Coventry (Kanu 61), A.Campbell, Godden (c) (Laqeretabua 82); Leaburn (Small 46), Ahadme
Ej använda avbytare: Reid, Edun

Crawley: Wollacott, Barker, Anderson, Swan (Hepburn-Murphy 82), Darcy (c) (John-Jolus 74), Camara (Roles 82), Tanimu (Forster 73), Kelly, Mukena, Adeyemo, Showunmi (Ibrahim 69)
Ej använda avbytare:  Beach, Holohan

Mål: 0-1 (33) Tola Showunmi, 1-1 (68 Daniel Kanu, 1-2 (80) Max Anderson
Domare: Jacob Miles
Publiksiffra: 11,427 (700 från Crawley)

UP THE ADDICKS!!




















 

Oliver Fredrikssonoliver.f.98@hotmail.com@oliverfredriks2024-12-05 19:17:00
Author

Fler artiklar om Charlton