Lagbanner
2023-09-02 16:00

Charlton - Fleetwood
2 - 1

Matchreferat: Charlton – Fleetwood Town 2-1  
"Back to winning ways", eller hur ska man annars beskriva det när The Addicks tog säsongens andra, efterlängtade seger.

Matchreferat: Charlton – Fleetwood Town 2-1  

Efter en alldeles för händelserik vecka svarade The Addicks upp på bästa sätt – åtminstone i resultatväg – för man tog säsongens andra seger. Två nya mål av Alfie May och en ordentlig andra halvlek låg till grund för det.

Inför match
Ja, en händelserik vecka är väl ändå vad man får kalla den som varit för Charlton. Inte bara för att transferfönstret stängde under fredagen, vilket innebar fyra nyförvärv under de sista timmarna och två spelarförluster. Mest uppmärksammat – och påverkande – har dock varit att klubben återigen står utan manager. Sedan senaste helgen, efter en ny förlust i ligan och denna gång mot Oxford (2-1), fick Dean Holden sparken från sitt uppdrag som huvudansvarig manager för klubben. Före detta spelaren och lagkaptenen, Jason Pearce, är den som fått kliva in som tillfällig lösning och som lett laget under veckan på träningsplanen. Ett både hedersamt och påfrestande uppdrag för en av våra senare klubbhjältar.

Den senaste förlusten mot Oxford gjorde att Charlton stod kvar på en seger och sina tre poäng, medan förlustkolumnen adderades med en högre siffra. En seger och tre poäng innebar en 19:e plats. Även om tabelläget och resultatraden är dyster så hade spelartruppen återhämtat sig till det bättre. Panutche Camará, Chuks Aneke och Scott Fraser var de tre som fortsatte att befinna sig på skadelistan, samtidigt som Miles Leaburn äntligen var tillbaka från skada och kunde involveras på så sätt att han tog plats på bänken. Utöver Leaburn fylldes bänken ut av Ashley Maynard-Brewer, Lucas Ness, Terell Thomas, Terry Taylor, Charlie Kirk och Daniel Kanu.

Således går det att gissa sig fram till att Harry Isted fick fortsätta i målet efter sin senaste match, och att Pearce valde att ställa en fyrbackslinje framför honom med Nathan Asiimwe, Michael Hector, Lloyd Jones och Tayo Edun. Mittfältet valdes att balanseras offensivt med Chem Campbell och Karoy Anderson på varsin sida om George Dobson. Där vidare frigjordes Corey Blackett-Taylor och Tyreece Campbell som renodlade ytterforwards, och mellan dem ställde sig Alfie May. Övriga icke nämnda spelare – till exempel de fyra nyförvärven från deadline day – var inte spelklara eller så föll man helt enkelt utanför matchtruppen på Jasons bevåg.

Men om Charlton har fått en knackig start så går det att säga samma sak om Fleetwood Town. Klubben påbörjade en ny satsning under förgående säsong med Scott Brown som manager och han har byggt upp en spelatrupp som är intressant balanserad mellan rejäla League One-bekantingar och unga spelare på väg uppåt i sina karriär. Om förväntan var att den här säsongen skulle bygga vidare på den positiva tabellplaceringen från förra säsongen så har det hittills varit en besvikelse. Sedan oavgjorda premiären mot Carlisle (1-1) har man dragit på sig fyra raka förluster, vilket säger det mesta om situationen inför mötet med ett annat krisande lag – det vill säga Charlton då förstås.

Matchen
Jason Pearce sa inför matchen att han ville se varje involverad Charltonindivid ge hundra procent i sin insats för att demonstrera att man är villiga att vända den tuffa situation man försatt sig i. Under de första 45 minuterna skulle vi inte få se något av det här, utan snarare det motsatta.

Den första halvleken var brutalt svag från Charltons sida och det var därför inte alls ologiskt att Fleetwood stack upp och tog ledningen i matchen när lite mer än en kvart var spelad. Ryan Broom utmanade en passiv Tayo Edun på sin högerkant, som dessutom låg allt för långtifrån sin motståndare, och fick på så sätt gott om tid och utrymme att måtta in ett inlägg mot bortre stolpen. Där befann sig i en erkänt stark boxspelare i den före detta Charltonspelaren Jayden Stockley, som utan problem vann sin nickduell mot Asiimwe och nickade in 0-1 (16). Stockley var het på gröten på sin gamla hemmaplan och hade innan sitt ledningsmål tryckt iväg en frispark stenhårt i ribban och ut för retur – en egenskap vi inte hade för vana att se honom ta fram när han tillhörde klubben så sent som för ett år sedan.

Det bristfälliga i Charltons spel var talande och det är svårt att hitta något positivt att skriva om överhuvutaget. Det får stanna vid ett lyckat anfall, det vill säga det enda lyckade under hela halvleken, som resulterade i ett oförtjänt kvitteringsmål. Laget spelade sig fram på högerkanten och från en relativt djup position kunde Chem Campbell svepa fram en fin djupledspassning mot Alfie May, som lurat sig fram mellan Fleetwoodförsvararna. May hann upp bollen först och kunde inifrån straffområdet förvalta anfallet genom att nypa till direkt och peta bollen förbi vikarierande målvakten Stephen McMullan (förstemålvakten Jay Lynch var avstängd). 1-1 (43), perfekt att få precis innan halvtidsvilan när spelet uteblivit.

Med det sagt fick Pearce verkligen anledning att lajva League One-manager på riktigt. Ett allvarsamt och hårt tonläge i halvtid var säkerligen vad som behövdes för att påminna Charltonspelarna om vad som verkligen förväntas av dem på fotbollsplanen när de representerar den här klubben. Det är i alla fall något Pearce känner till, bättre än många andra. Och det fick effekt. Den andra halvleken var mycket, mycket bättre ur Charltonperspektiv.

Det som saknades för att börja känna ett lugn över prestationen förbättrats på planen var att de riktigt heta målchanserna saknades för att få matchen att svänga över till egen favör. Man försökte etablera ytterligare tryck genom att kasta in Leaburn för dennes säsongsdebut, och hyfsat kort efter det kom också ledningsmålet – även om Leaburn inte krediteras för det. Det kan däremot Blackett-Taylor som fick ett perfekt instick från Edun på vänsterkanten och kunde ta sig an en motståndare i straffområdet. Genom en enkel kroppsfint och riktningsförändring inåt i planen med sin högerfot, så hanterade Fleetwoodförsvaren Bosun Lawal inte den situationen bättre än att han gjorde ner Blackett-Taylor och straffen var dömd. Som den straffskytt han är klev May fram och förvaltade den genom att skjuta stenhårt mitt i målet till 2-1 (73).

Härefter luftades truppen rejält för att få in pigga ben och föra segern i hamn. Thomas, Taylor och Kirk kom in i löpande ordning och lyckades vara med att genomföra det som beskrevs ovan. Resultatet skrevs till en uddamålsseger, det vill säga 2-1 till Charlton.

Efter match
Ouff, det här blev lite av en pärs ännu en gång. Mest för att den första halvleken var så brutalt bedrövlig att det knappt är värt att prata om den. Där och då kändes det svårt att ens ta in vilken mörk plats Charlton såg ut att befinna sig på och det bara skulle bli ännu mörkare med en ny förlust på kontot.

Men som tur var hann det ordna upp sig. En långboll och ett direktavslut senare var det oförtjänt kvitterat innan halvtidsvilan. Sedan växte Charlton in i matchen och en mycket bättre andra halva kunde innebära att det blev tre poäng och ett för tillfället välbehvöligt andrum för klubben. För segern mot Fleetwood handlar just mer om andrum och att bromsa ett dalande självförtroende, än om att de tre poängen i nuvarande skede är särskilt avgörande för något akut tabelläge.

Kul att Jason Pearce kliver in som interimtränare och får bidra till en trepoängare till klubben. Det unnar man honom enormt på grund av sin lojalitet och sitt klubbhjärta. Lite intressant också hur han valde att formera laget efter sin bedömning av spelartruppen. Det såg redan annorlunda ut mot vad Dean Holden hade gjort det vill säga.

Nu är det av vikt att försöka få in en ny manager under det landslagsuppehåll som väntar somliga lag. Charlton kommer träna på som vanligt, men till skillnad från flera konkurrenter blev man spellediga under kommande helg. Matchen mot Wigan har flyttats framåt i kalendern på grund av de internationella samlingarna. Däremot ska första omgången av EFL Trophy behandlas innan dess, och det görs på tisdagskvällen när, ett förväntat roterat manskap, gör resan till Crawley Town för den första gruppspelsmatchen.

Omgångens poäng
3p – Alfie May: Grovjobbet fortsatte längst fram och nu börjar han få utdelning på allvar. Två nya mål, varav det första var ett distinkt avslut för en typisk målgörare och det andra var en straff som bestämt förvaltades. Mål avgör matcher och det gjorde May den här omgången.

2p – Chem Campbell: Har på sina två framträdanden visat sig viktig och redan gjort lika många assist. Framspelningen till kvitteringsmålet är delikat och såg att passa fint i en framåtlutad roll på centralt mittfält. Har spelat in sig i startelvan.

1p – Corey Blackett-Taylor: Egentligen är det inte svårare än så att CBT utmanade sin ytterback och skapade straffen. Det var det som behövdes för tre nya, viktiga poäng. En poängavgörande aktion alltså, kan man säga.

Charlton: Isted; Asiimwe, Hector, Jones, Edun (Thomas 85); Dobson (c), Anderson, C.Campbell (Taylor 85); T.Campbell (Leaburn 67), May, Blackett-Taylor (Kirk 90+6)
Ej använda avbytare: Maynard-Brewer, Ness, Kanu

Fleetwood: McMullan; Nsiala, Lawal, Holgate (Patterson 90); Rooney (Hayes 75), Quitirna (Mayor 63), Vela (c), Broom, Johnston; Stockley (Tshimanga 75), Graydon (Asamoah 75)
Ej använda avbytare: Harrington, Robertson

Domare: Carl Brook
Publik: 11,309 (119 från Fleetwood)


UP THE ADDICKS!!!
 
TV: Om du missade: Allt det bästa från PL-helgen
 

Oliver Fredrikssonoliver.f.98@hotmail.com@oliverfredriks2023-09-04 20:45:00
Author

Fler artiklar om Charlton