Peteborough - Charlton 4-1
Streckmatchen gjorde inte någon Charlton supporter lycklig när Peterborough tog en säker seger.
Ett ovärdigt och uselt resultat kombinerat med en sympatiserande insats, det sammanfattar lördagens bortamatch i Peterborough. Matchens resultat visste man redan på förhand skulle ha stor betydelse för de båda lagens ställning i tabellen. Charltons material för att motsvara förväntningarna visade upp en stundtals okej spelmässig insats innehållande missade målchanser och en straffmiss, vilket stjälpte möjligheten att ta tre poäng och Peterborough fick jubla med all rätt.
Coach Robinson tacklade de frågetecknen som fanns inför avspark med att ersätta skadade Ahmed Kashi och Jay Dasilva med Johnnie Jackson och Naby Sarr. Formationen 4-2-3-1 skrotades i och med dessa ändringar och istället presenterades en 4-1-4-1 liknande uppställning. Den kom att innehålla följande startspelare:
Charlton (4-1-4-1) – Amos, Solly, Konsa, Pearce, Sarr, Jackson (c) (68), Forster-Caskey, Fosu, Aribo, Kaikai (64), Magennis (64).
Avb: Maynard-Brewer, Bauer, Lennon, Marshall, Reeves (64), Ajose (68), Zyro (64).
Peterborough - Bond, Shephard, Hughes, Baldwin (c), Forrester, Maddison, Marriott, Ward (70), Da Silva Lopez (83), Bogle (76), Taylor.
Avb: O'Malley, Morias, Freestone, Cooper, Doughty (70), Anderson (83), Lloyd (76).
Första halvlek
En hetare matchinledning har man varit med om i sitt liv. Lagen såg avvaktande ut och ingen av sidorna sattes på några riktiga prov. Alla både på och utanför plan visste vad matchen kan betyda i slutändan. Inga misstag begicks, inga ytor blottades och inga direkta chanser skapades. Istället försökte man etablera varsitt spel som i längden skulle kunna ge seger.
Sedan i sinom tid skulle några få möjligheter till mål börja smyga sig fram. Peterborough var först när Jack Baldwin försökte utnyttja Marcus Maddisons frispark men Baldwins nickförsök gick över.
Även Charlton började nu få sina chanser att skapa problem för Peterboroughs försvarslinje. Joe Aribo hittade ”Big Josh” på vänsterkanten, som på ett kraftfullt sätt inte bara lyckades skära in från sin position utan även fick iväg ett kraftfullt skott som målvakt Jonathan Bond inte lyckades greppa, på returen dök Sullay Kaikai upp men vinkeln var för snäv och ledningsmålet uteblev. Jake Forster-Caskey fick även han läge bara minuter senare när han testade med en volley från utanför straffområdet, försöket bidrog dock inte till några större bekymmer för Bond.
Charlton byggde vidare på den offensiv som börjat visa sig i matchen och lite mer possession syntes, framförallt på motståndarnas planhalva. Det öppnade dock ytor på andra hållet. Omar Bogle hade en kontringsmöjlighet och Chris Forrester ett avslutsförsök som väckte Ben Amos till liv.
Dessa chanser gav Peterborough ny skjuts framåt och man tog ledningen precis innan halvtidsvilan. Backen Andrew Hughes höll sig uppe efter en frispark och skickade 1-0 (44). Charlton hade precis innan rensat undan bollen från mållinjen så att ligga under i halvtid var inte helt orimligt.
Andra halvlek
Charlton visade omgående att man snabbt ville få till en kvittering och man inledde med att rada upp några farliga hörnor som ställde till oreda i hemmalagets straffområde. Likaså i minut 53 fick Bond arbeta när Fosu testade från utanför straffområdet. The Addicks hade kommit in i ett bra flow och bara minuter efter Fosus försök blev Josh Magennis knuffad bakifrån. Magennis föll och tog själv hand om straffen (vilket man aldrig ska göra....) men skottet från punkten gick inte dit de skulle och Peteboroughs ledning stod sig intakt.
Istället för en kvittering kom det en utökning och det genom Marcus Maddison som blev klumpigt nedgjord i Charltons straffområde. Gärningsman var Naby Sarr och straffet blev att Maddison distinkt tryckte in 2-0 (59). Psykologiskt.
Karl Robinson drog sig i håret och förstod att någonting behövde göras. Försvaret agerade krampaktigt och offensiven uteblev. In kom Michal Zyro, Ben Reeves och Nicky Ajose under loppet av bara några minuter och det gav Charlton lite nya impulser. Zyro var särskilt aktiv med omedelbar verkan och skapade en del oreda i offensiv zon. Det var den inlånade polacken som skulle få äran att skapa lite mer spänning i matchen när han gjorde sitt första mål för det vita svärdet. Zyro visade upp en behärskad kyla när han snyggt tog hand om Ben Reeves inlägg och tryckte in 2-1 (74) från 10m.
Ännu mer luft i lungorna till bortalaget hoppades man naturligtvis på men något sådant fick man inte uppleva. Peterborough utnyttjade istället Charltons reducering med att visa upp en koncentrerad defensiv och sylvassa omställningar där Jack Marriott fick agera avslutare två gånger om. 3-1 (81) och 4-1 (84) tog död på den viktiga tillställningen och den personliga besvikelsen nådde inga gränser.
Efter match
Vill inte göra några långdragna slutsatser här. Alla visste vad tre viktiga poäng skulle göra och en seger skulle varit en viktig pusselbit för att ha någon sorts chans att få lämna League One i maj. Nu åkte man istället hem med noll poäng och visade för dagen upp en haltande offensiv som inte gjorde jobbet, vilket i sin tur skadade defensiven. Man känner sig alltjämt kluven då laget ständigt tenderar till att inte motsvara förväntningarna men sedan när skadan är skedd så finns det fortfarande ganska stora möjligheter för att ändå lyckas. Nu ska det enda fokuset som existerar läggas på de play-off platser som går att nå och nästa möjlighet att lyckas med att ta sig dit sker på tisdag när the Addicks reser till den uppskjutna matchen i Blackpool. Man ska tacka gudarna att laget fortfarande har färre matcher spelade och att varken Scunthorpe, Rotherham, Plymouth, Bristol R eller Portsmouth lyckades ta full pott. Men då gäller det även att t.ex. på tisdag utnyttja detta!
Peteborough – Charlton 4-1
1-0 (44) Hughes, 2-0 (59) Maddison, 2-1 (74) Zyro, 3-1 (81) Marriott, 4-1 (84) Marriott.
Domare: B.Huxtable
Publik: 6,337
COYA!!!!!!!
