2023-02-28 20:45

Peterborough - Charlton
0 - 0

Peterborough Utd – Charlton 0-0

Det blev en tråkigt jämn match på London Road Stadium, där The Addicks inte lyckades utnyttja ett numerärt övertag i den andra halvleken och förhindra ett mållöst resultat.

Dean Holden fortsatte med den 3-5-2 variant som introducerades i helgens omgång mot Sheffield Wednesday. Då slutade det med förlust, men det var väl varken bättre eller sämre än vad det varit den senaste tiden. Tre förändringar gjordes i startelvan. Försvarslinjen med Ashley Maynard-Brewer som målvakt och Michael Hector, Ryan Inniss och Lucas Ness var backar, medan Sean Clare och Steven Sessegnon tog hand om varsin vinge. Sessegnon kom in och ersatte Corey Blackett-Taylor, som fanns på bänken. På central mittfält fanns George Dobson, Scott Fraser och Jack Payne, där den sistnämnde skulle få sin chans istället för Gavin Kilkenny. Miles Leaburn, som skadade sig i förra matchen, fick inleda på bänken, och det gav utrymme för Macauley Bonne att återvända till startelvan och starta bredvid Jesurun Rak-Sakyi.

Matchen
Eftersom resultatet redan är avslöjat så kommer det inte bli några utdragna stycken om hur några mål gick till den här gången. Istället får vi lägga allt fokus på hur matchbilden förändrades och utvecklades. Charlton började faktiskt bra och tog hand om att föra spelet i inledningen. Man etablerade ett tydligt bollinnehav och fick Peterborough att behöva röra på sig, på den annars rätt kompakta fotbollsplanen. Ett genomgående tema under de 90 minuterna skulle dock vara att det aldrig blev riktigt hett framför Peterboroughs mål. Bäst möjlighet fick Macauley Bonne när han, på vinst och förlust, svängde runt 180 grader i straffområdet och fick till ett avslut som styrdes över ribban.

Även om Peterborough inte lyckades möta Charlton i öppet spel under de första 45 minuterna så kunde man bitvis sticka upp och besöka Charltons straffområde. Genom att applicera rakare spel med tidiga inlägg från kanterna och en del fasta situationer fanns det ofta möjligheter till att skapa något. Med ett inlägg mot straffområdet kunde Jonson Clarke-Harris uppehålla hela Charltons trebackslinje, som i sin tur fick rikta sin koncentration till att avväpna honom. När Clarke-Harris kom till med ett farligt nickavslut fick Ashley Maynard-Brewer stå för matchens bästa räddning och dyka ner mot sin vänstra stolprot.

Tidigt i den andra halvleken skulle matchens två största höjdpunkter att utspela sig. Den första gällde Charltons bästa målchans under matchen. Sessegnon var framgångsrik i sitt individuella spela på vänsterkanten och tog sig ofta förbi både en och två spelare genom kvicka riktningsförändringar och tempoväxlingar. När han triumferade i ytterligare en aktion, spelade han sedan snett inåt bakåt till Jack Payne som tyvärr inte fick ordentlig träff på passningen, utan fick se en riktig strumprullare rulla utanför bortre stolpen.

Strax därefter skulle Charlton få sig ett numerärt överläge, mycket tack vare ett objekstivt sett märkligt beslut av domaren. Jesurun Rak-Sakyi hade fått sig både en och två tryckare under matchen så länge, och gjorde nu ner under en bolltransportering centralt på offensiv planhalva. Vid tillfället fick han både motståndare och misstänkt sparkrörelse mot sig, vilket frammanade en impulsivt aggressiv reaktion från Rak-Sakyis sida. Yttern svarade med dela ut en bokstavlig vänstersmocka mot Josh Knight och tumultet var ordentligt igång. Efter en tids konsulterande från domaren valde han att endast visa ut Knight och sedan nöja sig med att varna Rak-Sakyi. Ett beslut som även för den subjektive framstod märkligt. En reaktion från Rak-Sakyi var befogad, men den här var långt utanför regelverket. Aja, Charlton hade med hjälp av domare Kitchen fått en möjlighet att vara en man mer i mer än en halvtimmes speltid.

Skulle Charlton nu utnyttja sitt numerära övertag och få till ett nytt spelövertag som mynnade ut i ett segermål? Nej, naturligtvis inte. Matchbilden fortsatte likt tidigare. Det var, av förklarliga skäl, Charlton som tydligt hade hand om bollen, men rent chansmässigt kändes Peterborough minst lika farliga, om inte farligare än Charlton. George Dobson sköt utanför två gånger med missriktade distansskott, Payne fick ett – nytt och bättre – skott blockerat, och en inbytt Blackett-Taylor sköt i burgaveln. Miles Leaburn kom också in med fina fötter och kombinationer, men han kom inte till några direkta målchanser och fick för den delen inte någon vidare hjälp av sin anfallskollega i Bonne, sedan laget formerats om till 4-4-2 för att frammana en forcering för ett segermål. Mållöst var det och mållöst blev det på London Road Stadium.

Reflektioner
Ett kryss i Peterborough var väl inte hela världen egentligen. Känslan är att det är en plats där det sällan brukar bli särskilt mycket poäng för Charltons del, men minnet kan ju också svika. Som insats var det ganska mycket som var okej. Spelmässigt var det inte uselt och det gjordes mycket rätt trots en svårspelad fotbollsplan. Man stod sig bra mot ett lag som varit bättre än Charlton sett till säsongen hittills.

Det som var negativt var att Charlton inte kunde få ut mer offensivt än vad man gjorde. Det var extremt uddlöst framåt under 90 minuter. Macauley Bonne har inte gjort en människa glad under sin första månader sedan återvändandet till klubben och det var längesen man såg en spelare med så lågt självförtroende som han utstrålar. Det är knappt en touch eller ett beslut som fungerar. Bredvid honom används Rak-Sakyi och där är det lika tydligt att han inte kommer till sin rätt i ett tvåmannaanfall.

Att Charltons trupp är märkligt balanserad och felbyggd har blivit så oerhört tydligt när man nu snabbt skiftat i formation från 4-3-3 till 3-5-2. I 4-3-3 fungerar ytterkanterna utmärkt med Corey Blackett-Taylor och Jesurun Rak-Sakyi utmärkt. De får mycket ytor att löpa på, många en-mot-en situationer, och kommer till sin absoluta rätt där. Däremot har det skrikits efter en centralforward som hanterar den mer ensamma rollen i tremannaanfallet och det har inte funnits den här säsongen. Jayden Stockley underpresterade sig bort från klubben, en skadedrabbad Chuks Aneke behöver någon som springer runt honom, och Miles Leaburn - som annars är den som fungerat bäst i formationen – trivs även han bäst som en anfallsduo. Förändrar vi då till 3-5-2 så går vi de centrala forwardsen till lags, men ytterkanterna med Blackett-Taylor och Rak-Sakyi isoleras helt som wingback eller centerforward.

Omgångens poäng
3p – Jack Payne: Det var väl ingen som var klockren i den här nittiominutaren, men Jack Payne syntes i vart fall och såg då ut att vilja något i den här matchen. Rev, slet, och tog sig till de få chanser som laget skapade. Dessvärre var det blockerande motståndare i vägen vid varje skottförsök. Att få se någon blöda för tröjan är väl egentligen det enda man vill se under våren som väntar, och det gjorde faktiskt Payne i den här insatsen.

2p – Lucas Ness: Bidrog till en hållen nolla och fortsätter växa för varje match. Har nu några matcher i rad fått ställas mot det bästa som finns att mätas sig med i divisionen – inte minst Jonson Clark-Harris i den här matchen – och har löst det bra. Många nyttiga erfarenheter för Ness framtida karriär.

1p – Steven Sessegnon: Upplevdes som ett av få offensiva hot i den andra halvleken – och då är Sess vänsterback. Tog sig fram längs sin kant och bjöd på en och annan lyckosam fint. Det räcker för poäng ibland, typ som nu.

Charlton: Maynard-Brewer; Hector (Blackett-Taylor 66), Inniss, Ness; Clare, Fraser (Leaburn 78), Dobson (c) (Henry 90), Payne, Sessegnon (Penney 78); Rak-Sakyi, Bonne
Ej använda avbytare: Wollacott, Kilkenny, Morgan

Posh: Norris, Edwards, Knight, Taylor, Clarke-Harris (c), Mason-Clark, Poku (Jones 67, Burrows 90+5)), N Thompson, Ogbeta, Kyprianou (Norburn 67), Ward (Kent 56)
Ej använda avbytare: Blackmore, B Thompson, Tshimanga

Mål: -
Domare: A Kitchen
Publik: 8,290

COYR!