Shrewsbury - Charlton1 - 1
Shrewsbury - Charlton 1-1
Sent poängtapp för Charlton i Shrewsbury.
Charlton borde kommit undan med tre poäng men man åkte bara hem med en. I en ganska ovårdad match med både toppar och dalar, tog Charlton ledningen med 20 minuter kvar men Shrewsbury kvitterade på straff i matchens sista minut med matchens sista spark.
Min önskade startelva föll inte väl ut i verkligheten. Lee Bowyer valde andra drag och det var bara för mig att acceptera. En ordentligt glad nyhet överskuggade dock mitt personliga misslyckande. Vår kapten, härförare och centrala ledargestalt, Jason Pearce, var äntligen tillbaka efter lång skadefrånvaro. Han hade på sistone betraktat ett par matcher från bänken men var först nu redo att börja från start och göra sina första minuter i League One säsongen 20/21. Den andra glädjande nyheten var att hans kollega Akin Famewo också gick in från start. För första gången sedan den 27/10 i matchen mot Oxford, spelade Charlton med två naturliga mittbackar. Gunter tog ett steg åt höger och Maatsen var tillbaka i startelvan efter avstängning. Watson, Pratley, Forster-Caskey och Gilbey formerade diamanten på mittfältet och Aneke samt Washington blev duon längst fram.
Charlton: Amos; Gunter, Pearce (C), Famewo, Maatsen; Watson, Pratley, Forster-Caskey (Morgan 62), Gilbey (Williams 62, Matthews 85); Aneke (Bogle 69), Washington.
Ej använda avbytare: Maynard-Brewer, Purrington, Henry.
Shrewsbury Town: Sarkic, Pierre, Williams, Whalley, Norburn (C), Vela, Millar (Daniels 77), Daniels, Udoh (Cummings 72), Ebanks-Landell, Pugh (Edwards 65).
Ej använda avbytare: Burgoyne, Goldbourne, Goss, High.
Första halvlek
Ja, det var som sagt en ovårdad match. En ganska stängd och jämn sådan, där inget av lagen hade någon fördel spelmässigt. Charlton försökte sätta någon form av hög press och stod ganska högt upp med sitt lag, medan Shrewsbury siktade på längre bollar och gärna ville ha bollen i luften. Båda lagen visade sig också stora och starka i defensiven, vilket innebar att inget av dem tjänade särskilt mycket på att syssla med höga bollar. Charltons mittbackar, Jason Pearce och Akin Famewo, var genomgående bra i just denna del av spelet. Långbollar innebär duellspel, duellspel innebär närkamper och närkamper innebär avblåsningar. Många sådana blev det också. Något som även de hade sin påverkan på matchens och lagens rytm.
Den första halvleken var överlag en av de mer uddlösa den här säsongen. Båda lagens spel hackade och målchanserna lyste med sin frånvaro. Charlton hade något distansskott och Aneke en nicktouch som Pearce kunde rakat in. Shrewsbury i sin tur fick en del fasta situationer som man inte förvaltade. I övrigt var det faktiskt inte fler höjdpunkter värda att skriva om.
Båda lagen turades om att driva halvleken men det var också inget av dem som kändes bekväma med att göra de. Det var svårt att uttyda en röd tråd i hur lagen ville agera på plan. I det längre spelet lyckades inget av dem övermanna varandra och i det korta spelet slarvades det på tok för mycket vilket istället då ofta slog tillbaka men en omställning. 0-0 i paus.
Andra halvlek
Den halvdana matchen vidtog. Lagen fortsatte tävla i vilka som kunde försvara sig bäst och hade det besvärligt i sista tredjedelen. Charlton hade väldigt svårt att just få fast bollen på offensiv planhalva, och den annars starka Chuks Aneke hade det motigt mot Shrewsburys lika välbyggda trebackslinje. Lee Bowyer har inte varit sen med att göra förändringar när inte spelet fungerat tidigare, så i minut 62 genomförde man det nu traditionsenliga dubbelbytet. Jonny Williams och Albie Morgan kom in mot Jake Forster-Caskey respektive Alex Gilbey. Ingen omedelbar effekt tillkom, utan sju minuter senare utgick även Aneke mot Omar Bogle.
Härefter, med 20 minuter kvar, började det hända saker i matchen. Visst, Matt Millar i Shrewsbury vek in från sin högerkant och skruvade bollen i ribbans överkant i minut 57 men mer än så hade det faktiskt inte varit i denna halvlek heller. I minut 71 sattes det dock äntligen fart i ett anfall. Jonny Williams drev boll längs högerkanten vilket han är bra på att göra. Han lämnade över till en överlappande Chris Gunter som hittade en omarkerad Ben Watson vid straffområdets övre del, och Watson klippte till direkt. Skottet såg inte ut att vara omöjligt att rädda, och Sarkic slängde sig åt rätt håll men mitt framför stod försvaren Ethan Ebanks-Landell och styrde bollen i en ny riktning och in i mål. 0-1 Charlton (71). Målet borde kategoriseras som ett självmål, men Watson tilldelades poängen och gjorde därmed sitt första i Charlton-tröjan.
Målet fick Charlton att höja sig och man hade nu sin bästa period i matchen. Försvarsspelarna var lika urstarka som tidigare, och Omar Bogle lyckades genom sitt inhopp att hålla fast bollen på offensiv planhalva. 20 återstående minuter blev till 10 och det blev bara mer nervigt. I hopp om att kunna försvara sin ledning sjönk Charlton ganska lågt ner i plan, och Shrewsbury kunde börja pumpa in bollar mot Charltons straffområde. Shrewsbury kom ytterst nära en gång när ett inlägg gick förbi Amos och träffade klockrent i ribban. På returen fick hemmalaget ett ännu bättre läge från nära håll, men Amos han placera sig rätt och blockade skottet som först såg ut som ett givet mål. Shrewsburys längre bollar gjorde det enkelt att blotta misstag i markeringsspelet, och Bowyer gjorde en tydlig förändring när inbytte Williams fick lämna planen för mer defensivt lagda Adam Matthews.
När matchen nått stopptid klev Ben Amos fram på allvar. I 90:e minuten dök han snabbt åt vänster och stötte ut ett farligt distansskott till hörna. Två minuter senare klarade han åter ett distansskott sedan en andraboll uppstått efter flipperspel i och runt Charltons straffområde. Charlton blev mer passiva och tillät hemmalaget både få tid med bollen och komma till avslut. Laget såg dock ut att reda ut situationen fram tills sista minuten. I 90+4 skulle Albie Morgan, för kung och fosterland, rensa undan en höjdboll från egen planhalva. Den för dagen inbytte Morgan lyckades inte med sitt agerande utan fick världens felträff. Bollen flög mot Charltons mål istället, och snappades upp av David Edwards i straffområdet. Han vann kampen mot Gunter, tog sig förbi Morgan som ville åtgärda sitt misstag, och revs slutligen ner när Gunter i sin tur ville rädda upp sitt agerande. Domare Backhouse tvekade inte utan pekade på straffpunkten.
Straffen skulle bli matchens sista spark och händelse. Hemmalagets kapten Oliver Norburn klev fram och gjorde inga misstag. 1-1 (90+5) och matchen blåstes av efter avsparken. Blytungt poängtapp.
Efter match
Att släppa in en kvittering i 95:e matchminuten svider och kommer så alltid göra oavsett matchbild. Det är svårt att beskriva hur tungt det faktiskt är just de där sekunderna när faktumet börjar smälta in av vad som faktiskt hänt. Lee Bowyer var märkbart besviken och tyckte laget hade gjort tillräckligt för att komma undan med segern. Jag kan väl till viss del hålla med om det. Man försvarar sig bra och släpper egentligen inte till särskilt mycket bakåt som gör en orolig. Några lägen uppstår i Shrewsburys forcering men Amos reder upp det. Försvarsinsatsen är bra i hela matchen fram till ett individuellt misstag från Morgan och ett klumpigt agerande från Gunter tyvärr förändrar tonläget och matchens efterspel.
Å andra sidan fungerade inte offensiven. Det klaffade inte i kombinationsspelet och det var svårt att se någon tydlig matchplan för att kunna bemästra Shrewsburys trebackslinje. Precis som MK Dons var det svårt att se vad Charlton ville göra på planen och hur man ville åstadkomma det. Om det är förberedelserna inför motståndarna som är fel eller om det är utförandet av taktiken som inte går rätt till är svårt för oss åskådare att svara på. Just nu är det dock tydligt att spelet inte flyter på som det ska utan det är ojämna prestationer och många spelare som pendlar rejält i sina individuella insatser. Bowyers bekymmersamhet lyste igenom i intervjun efter match. Han och hans arbetskamrater har en del att analysera inför nästa omgång mot Wimbledon på lördag.
Däremot får man säga att Charlton haft bra produkt av sina inhoppare den här säsongen. Tidigare har det kanske främst varit Aneke som kommit in och gjort skillnad, men igår tycker jag Bogle och Williams får fart på det. Nu fick Williams lämna planen igen eftersom Bowyer ville se han ta för sig mer i närkamperna på grund av den matchbild som var. I mitt tycke hade dock Williams mycket väl kunnat stanna som forward med sin förmåga att utmana och vinna frisparkar. Speciellt när Conor Washington inte gjorde sin bästa prestation i karriären heller.
Omgångens poäng:
3p – Akin Famewo: Är den ena av två mittbackar som är bra genom hela matchen. Använder sin kropp på rätt sätt och gick segrande ur sitt duellspel. Svårpasserad och insatsen förtjänade en hållen nolla.
2p – Jason Pearce: Mittback nummer två som också var bra. Är precis som Famewo stark, duellsäker och har bra fötter för att kunna sätta ett bra uppspel från sin position. Gör flera bra brytningar både längs marken och i luften. Skönt att ha vår kapten tillbaka och han visade direkt varför han varit saknad.
1p – Ben Watson: Gör det viktiga målet som borde inneburit tre poäng. Lite slarvig i passningsspelet emellanåt men reparerar mycket med sin bollerövring och läser spelet bra. Står rätt placerad många gånger, vänder bort sina motståndare och avbröt Shewsburys anfall på mitten. Inte någon van målskytt heller!
COYA!!