Lagbanner
Kick It Out: Canoville minns bananerna

Kick It Out: Canoville minns bananerna

CSS uppmärksammar Let’s Kick Racism out of Football som för närvarande genomför sin Week of Action och vad bättre att göra det än genom Paul Canoville.

Mycket har sagts om Chelseas nya ledning men den omfamnar klubben historia och stöter inte bort den. Chelseas förra regim under Ken Bates gjorde allt för att alienera de gamla profilerna i klubben. Med Roman Abramovitj har Kerry Dixon, Pat Nevin och Ron Harris och många andra Chelsealegendarer fått en central roll som klubbens ansikten utåt.

Det senaste att uppmärksammas är Paul Canoville, och rätteligen så. Canoville var Chelseas förste svarta spelare. Han debuterade för klubben i en bortamatch mot Crystal Palace den 12 april 1982, när han kom in som avbytare för Clive Walker. Den orkan av hat och rasism han utsattes för av Chelseas egna fans när han debuterade kommer han aldrig att glömma.

- Det var så rakt i ansiktet på en och det var från de egna fansen. Jag spelade för deras klubb och de hånade mig. Jag tänkte på vad som skulle hända när jag skulle lämna arenan, vad skulle de göra med mig? Det var skrämmande, berättar Canoville i senaste numret av Chelsea Magazine.

- Vad som verkligen gjord ont var alla bananer de kastade mot mig. Jag tänkte ”Helvete, hatar ni mig verkligen så mycket? Vill ni verkligen inte att jag ska hjälpa klubben?"

Men Canoville höll ut och spelade så småningom 103 matcher fram till 1986. Den mest minnesvärda för CFC-fansen var sannolikt klassikern mot Sheffield Wednesday i december 1985. Det var då Chelsea låg under med 0-3 i halvtid och vände till 4-3 genom två mål av inhopparen Canoville (matchen slutade 4-4).

Kort efter att han lämnade Chelsea tvingades Canoville sluta med fotbollen på grund av skador. Han drabbades senare av cancer, lymfom (för övrigt samma form som så tragiskt tog David Rocastles liv 2001), men överlevde. Fast Canoville var redan då försvunnen från de flestas radar. Han var ett bortglömt fotbollsnamn, befann sig på ruinens brant och försörjde sig genom enkla arbeten. Även i dag är det ekonomiska livet beskedligt.

- Jag har ingen pension, inget. Jag var en av de där många naiva svarta spelarna som inte tog ut någon pension och inte hade någon försäkring. Jag blev skadad och tvingades sluta. Men jag är inte arg. Jag peakade bara för tidigt för att tjäna några stora pengar. Fast när man ser vad en del av dagens spelare tjänar så kan man inte låta bli att tänka på vad som kunde varit. Under min bästa säsong i Chelsea tjänade jag 300 pund i veckan, säger Canoville i i en intervju med Daily Mirror.

Men den nu 44-årige Canoville tycks ändå vara tillbaka. Både i tillvaron och på fotbollsplanen. Han har börjat spela med Chelsea Old Boys och har välkomnats tillbaka till klubben där han bland annat under Portsmouthmatchen presenterades på planen i samband med Let’s Kick Racism out of Footballs pågående kampanj, Week of Action. 

Och där på något sätt sluts ändå cirkeln vad gäller Chelseas klubbledning. För en gång i tiden var också Ken Bates en av Canovilles främsta försvarare och fördömde all form av rasism i hårda ordalag.

Artiklar om Paul Canoville här: 

Kick It Out

Daily Mirror

Sporting-Heroes

Wikipedia

Socrates2006-10-25 11:56:00
Author

Fler artiklar om Chelsea