Chelsearesa nummer 87, november 2002, del 1.
Kände för att dra iväg till London igen för lite fotbollskultur nere på SW 6, så det var egentligen bara en fråga om att fixa en resa.
Efter de två tidigare och väldigt dyra resorna denna säsong (Man.Utd och West Ham) så var strategin lågbudget. Billigt flyg och boende hos någon kompis. Ryanair med endast 347:- t/r löste det billiga flyget och ett telefonsamtal till Paul Feeney löste gratisboendet. Birmingham hemma 9 november kändes som ett bra alternativ.
Lyfte från Västerås fredag eftermiddag med sambon ”Fluffo”. Två timmar senare landade vi på Stansted. Alltid lika skönt att beträda brittisk mark, eller the Old Blighty, som engelsmännen själva säger. Några ögonblick senare satt vi på Stansted Express, på väg in mot London Liverpool Street. Väl framme, sköljde vi ner resdammet på den enorma och fullpackade puben Hamilton Hall. Förövrigt Fluffos favoritpub i London. Paul bor endast en kvarts promenad från stationen så vid 19:30-tiden satte vi nyckeln i dörren vid Chilton Street och klev in. ” Hello mate, we`re here again…”
Fredagskvällen tillbringade vi i East End. En kebab stillade den värsta hungern och därefter satte vi kurs utmed Roman Road, och till puben Crown & Angel. Chelsea supportern Barry Osborne driver just nämnda vattenhål, sedan en månad tillbaka och det har blivit en samlingsplats för ett tjugotal Blues fans, boende i East End området. Canal+, Sky Sports och storbildsskärm. Inte illa Barry! En Guinness Extra Cold smakade gott efter promenaden från Bethnal Green. Snackade lite Chelsea med Barry och provade de flesta av hans ölsorter. Fluffo gick över på lite vitt vin mot slutet. Sa hejdå till Barry och lovade att komma tillbaka för en riktig ”session” efter Birmingham matchen imorgon. Avslutade kvällen på the Old George. Tre engelska ungdomar underhöll oss med en bra musik- och sångshow. Äkta engelsk pub underhållning då den är som bäst, och framför allt, fjärran från konstgjort turist trams. Här snackar vi äkta arbetarklass, i form av East End. Det är lätt och bli lite avundsjuk…..
Lördag och matchdag. Tidig frukost på Rossi`s Resturant på Hanbury Street. Varför lär man sig aldrig? Det är ju inte ens gott längre. Flottig engelsk frukost med dessa vidriga korvar… Och vita bönor, bacon och ägg. Inte undra på att det redan var klart för utlastning i andra änden då vi anlände till Chelsea Village Hotel en timme senare.
Ringde Supporterklubbarnas kontakt, Diane Broom, som mötte upp oss i hotellbaren. Trekvart innan pub öppning satt vi och smuttade på en varsin Tetley`s. Då snackar vi inte te, utan här pratas det om en halvliter maltdryck. Diane uttryckte sin önskan att se snö och bandy, så Fluffo och jag blir värdar åt henne och partnern Lawrence då de kommer på Västerås besök i början på februari nästa år. Nice one! Matchdagar har Diane fullt upp, och det har vi också, så vi sa hejdå och drog iväg mot Jolly Maltsters. Skulle träffa ”Harleyrip” (Per Vestlund), svensk Chelsea supporter som jobbar i London för tillfället. Bra initiativ av en ung grabb.
del 2 följer.......(annars blir det för många tecken i artikeln).
