Lagbanner
Hoist The Blue Flag 5/2

Hoist The Blue Flag 5/2

"Söndagsmatch, Torres och bittra scousers" Postat av Daniel Joannou

Det jag vill börja med att skriva innan jag går lös på detta heta ämne är att för en liten stund lyfta fram David Luiz (och Nej, jag kommer inte börja kalla honom för enbart "Luiz" för jag tycker detta är lika fel som att kalla Daniel Alves för "Alves" eller van der Vaart för "Vaart"). Han kunde ha blivit rubrikernas man om han bara blev värvad veckan tidigare, när det ryktades om hans övergång som mest. I stället har han fått stå i skuggan av Torres. Lite trist för en så bra spelare som sagt, men förmodligen bra för grabben i det långa loppet.

Nåväl, över till Torres. Mannen som har skapat hysteri, hat, kärlek, glädje, sorg och inte minst spaltmeter efter spaltmeter. Om vi börjar i Liverpoollägret så har jag i dagarna fått höra allt från rena glåpord till mer nyanserade kommentarer. Jag hade den goda smaken att två timmar innan Torres blev officiellt klar för Chelsea lägga in ett litet halvkaxigt inlägg på min facebook som bekräftade hans övergång och jag fick fjorton tusen kommentarer (nåja, inte riktigt men ni fattar). De flesta givetvis från bittra vänner som håller på Liverpool. Jag har även pratat med många av mina vänner som håller på Liverpool och varit inne på Liverpools svenskafansforum för att skumma igenom. Min sammanfattande uppfattning är att Liverpoolsupportarna är bittra.

Med detta menar jag att visst, det finns några som går över gränsen och kallar Torres både för det ena och det andra. Men bara för det, och bara för att media har kapitaliserat på att två fjortonåringar satt fyr på hans tröja, betyder det inte att alla scousers beter sig så. Det är många Liverpoolsupportrar som helt enkelt bara är bittra och kommer med kommentarer som man enkelt kan referera till deras bitterhet. "Han är ju skadad mycket", "han har ju varit ur form" osv. Och i ärlighetens namn, who can blame them.

Att sedan hävda att Torres skulle ha varit Liverpoolsupporter sedan barnsben och att han har en Liverpooltatuering är skitsnack. Detta stämmer inte. Att han har gillat klubben råder det ingen tvekan och likaså stämmer det att han fick en kaptensbindel av sina vänner med texten "We'll never walk alone". Resten är som sagt bs. Han är en Atletico-kid in i ryggmärgen men att han har gillat Liverpool är sannt, vilket således ger extra krydda till bitterheten.

Objektivt och nyanserat? Nåväl, ni känner mig och här kommer punchlinen. För tycker jag synd om Liverpoolsupportrarna? Inte det minsta. För även om jag kan förstå att de är bittra, lika bitter som jag var när Cole gick till Pool (ja, jag tillhör dem som älskade Cole och det står jag för), så skiter jag i det. Jag tycker synd om folk som missar pendeltåget till Lund på morgonen (deras uppgivna miner är beklagliga att beskåda från tågets insida), jag tycker synd om människor som spelar Jack Vegas, (för när jag går ut på krogen för att ta en öl med mina kompisar så sitter de alltid där och försöker klicka sig till ekonomisk framgång) och jag tycker synd om äldre folk som kommer in på min restaurang och äter ensamma (det liksom skär i hjärtat). Men att tycka synd om Liverpoolsupportrar för att Torres numera spelar i mitt lag och inte i deras (och för en stor summa pengar till råga på allt) kommer jag aldrig göra. Jag skiter i dem och deras bitterhet lika mycket som de sket i mig när Cole gick till Liverpool. För ja, det är så en supporter fungerar.

Jag, och de flesta i Chelsealägret, gläds något fruktansvärt över Torres och David Luiz. Det är två fantastiska spelare som kan komma att göra vår klubb bättre och framför allt är det ett stort styrkeprov av ledningen med Abramovich i spetsen. De bryr sig, och det är väldigt kul att veta. Sedan kan man som supporter bara hålla tummarna över att de har koll på de ekonomiska bitarna. För just nu är jag likt ett barn på julafton som har fått ett X-box - överlycklig över gåvan och obrydd över huruvida föräldrarna egentligen hade råd med det. Möjligtvist naivt förutsätter jag någonstanns att de har koll.

På söndag smäller det och vad vore livet som supporter utan lite ärlig, bitter, aggro.

Daniel Joannou2011-02-05 19:32:00
Author

Fler artiklar om Chelsea