Hoist the blue flag 5/9
Kärlek är vår historia - Postat av Lovén
Med jämna mellanrum blossar det upp en diskussion om ära. Klubbarnas stolta historia och dess givna plats i historien. Det brukar vara ungefär samma anhängare till ungefär samma lag inblandade.
- Liverpool hävdar sin rätt fast de inte har vunnit PL.
- Arsenal hävdar sig genom sin förlustfria säsong som rätteligen gav dem titeln.
- United hävdar sig genom att peka på den dominans de haft på Premier Leauge och antalet titlar de tagit de senaste åren.
Jag vill säga att de alla har rätt men samtidigt väldigt fel. Historia skrivs inte i titlar. Den kommer aldrig att göra det. Varför? – För att det är få förunnat att vinna en titel och när säsongen börjar om så är den ett minne blott och något endast lagets supportrar kan relatera till.
För var ska vi dra gränsen. Är riktiga fans någon som bär en lagtröja men sitter framför tvn och svär älskar, hatar eller de riktiga de som offrar ekonomin och åker över, sjunger ,super eller betalar engelskt medlemskap för att få se sitt lag spela men som älskar med samma innerliga passion som de i soffan. Är det vid det vi ska dra gränsen för de som vill ta del av en klubbs ärorika historia eller är allas kärlek oavsett hur den yttrar sig fullvärdig ?
Historian skrivs av oss fans, av de sånger vi tar med oss, de hjältar vi hyllar. Legenderna på och utanför plan. Äran däremot bör gå till dom som städar underhill (bara ett exempel) varje veckoslut, och de som köper biljetten till Barnet ( eller någon annan valfri klubb i de lägre ligorna) och ALDRIG slutar hoppas på en bättre framtid för laget. För det är vad fotbollen handlar om. Vi de vanliga människorna och våran kompromisslösa kärlek till ett lag och en klubb och som ofta övergår de icke-inbitnas förstånd. Det är vi ska äras, för säsonger kommer och går resultaten likaså. Men vi är fast i vår övertygelse att just vår klubb är världens bästa.
En titel är inget alibi för oss som älskar, den kommer som en bonus som vi kan sjunga om men förövrigt inte ändrar någonting. Vi står fast även när laget spelar som skit och enda trösten är en sång om Robert Fleck.
Jag vill att vi äras - Inte titlarna. Äran finns i att alltid följa sitt lag även när det trotsar logiken.
Inom en snar framtid kommer jag publicera en serie om Chelseas historia. Den är inte snygg eller tillrättalagt, men det är vår historia och den ska behandlas som sådan.
Fridens.