Hoist the Blue Flag 29/5
Tisdag hos tvillingarna Tvivel och Lycka.
Jag sitter i kaoset av min skrivhörna och reflekterar över den sista tidens händelser. Framför,under och ovan breder True Blue & Yellow ut sig. Den växer och minskas varje dag. Kapitel skrivs om, stryks eller få ge plats för något som jag alldeles nyligen börjat skriva på.
Det är ett underbart arbete men jag är orutinerad i dessa sammanhang och ibland känns uppgiften att skriva och sammanställa den första boken i CSS historia som ska handla om oss övermäkig min förmåga när jag ser oredan av papper täcka varenda centimeter av bordet, golvet och väggar som är min skrivhörna och likt barbapappa bre ut sig och kväva allt annat.
Det är då man tröttnar.
Tröttnar på sina egna ord, på sin egen förmåga, talang och person och vill inget hellre än att ställa min plats i hoisten till förfogande.
Jag känner mig gammal och kan lika bra låta någon mer lovande ta över eftersom mitt tvivel inte tillåter mig att se mig själv skriva för CSS i framtiden då jag är bränd som skribent och krönikör( Vill fortfarande inte kalla mig för bloggare )
Det är tur att jag har Chelsea i dessa lägen. När jag tar paus från skrivandet passar jag på att se på Chelseas Champions Leauge äventyr denna säsong.
Av någon anledning så ville boxen att jag skulle kolla på Genk-matchen. Kanske för att jag redan visste hur det skulle gå denna säsong men det fanns inget i den 1-1 matchen som spådde en final ännu mindre en vinst i finalen.
Spelet var krampaktigt och fantasilöst. Försvaret var vilse och anfallsspelet låg i respirator och inväntade döden och AVBs spelplan lika obefintlig som stekt fläsk i en moske.
I rask följd avverkar jag Napoli,Benfica,Barcelona och inser att vi egentligen var sämre än alla dessa lag men med en vilja av armerad betong kan man göra konst av det underskattade hantverket i att försvara.
Fc Mordors ticki-tacka har fått härja för länge, fått stå som modell för hur fotboll ska spelas att det är en befrielse att den inte är oövervinnerlig och på camp nou var det de som var de desperata medans Chelsea tryggt och lätt avvärjde alla försök eftersom de är lika lättlästa som årskurs 1 läsböcker så det krävdes egentligen bara vilja och disciplin för att knäcka dem.
Med en betydligt varmare blick och med ännu skönare minne så tänker jag tillbaka på finalen och inte bara vinsten utan hela dagen i Chelsea-Sveriges huvudstad västerås. Alla sköna människor. Harri,inger,Matte,Tony,Tippen,Kimberly,Kristian,Fares,Marika,Marie,Ermin,skarke och alla andra som jag borde nämna för att de gav mig en oförglömlig helg. Det är ju för dem jag skriver och bara tanken på dem får mig på bättre humör igen. Att dessutom blivit använd som Thesslunds jonglerkägla är något som får mig att skratta högt. Man borde bli västeråsare tänker jag snabbt och får Logik-fan att dra i alla nödbromsar som finns.
Så var man tillbaka igen. På den plats man ska vara. Bland blåbröder och systrar i vårt avlånga land. Även om tvivlen fortfarande finns kvar så pratar de mindre högljutt nu.
***
Det är DiMatteos födelsedag idag och jag kan inte låta bli känna en tomhet om han inte blir Chelseas tränare nästa säsong. Han borde bli det om det finns någon rättvisa i världen. Jag ser ingen annan som är lämplig att ta över. Med Hazard på ingång.De Bruyne och Marin redan klara. Falcao eller Hulk som komplement till Torres så har vi även löst den offensiva biten så ja..Han bord everkligen få vara kvar. Mina tankar om varför kommer jag att formulera i ett annat inlägg för idag vill jag verkligen bara Gratulera Di Matteo på hans födelsedag.
***
Är det så att någon av er därute vill bidra med reseberättelser till True Blue & Yellow så finns det fortfarande lite tid kvar.
***
Är det någon som vill skriva ett eller flera gästinlägg på Hoisten så är det bara att skriva. Vi kommer att publicera alla intressanta inlägg.
Carefree…!!
