År 2016 i citat
Året har varit händelserikt och vi Chelseasupportrar har genomgått samtliga faser i Dantes Inferno. Men vem sa vad, och vad betydde det, år 2016?
Chelseasupportrarna har fått uppleva mycket det här året. Vi började med att försöka hämta oss efter ett havererat äktenskap, vi trodde att vi skulle leva lyckliga med Mourinho i alla våra dagar. Vi avslutar som serieledare, med tolv raka vinster i bagaget och en tränare som fått tillbaka tron på att laget kan uträtta stordåd. Det har hänt mycket på vägen, inne i som utanför Chelseabubblan. Vi skräms över den politiska utvecklingen runt om i världen, förfasas över terrorismen och sörjer Bowie, Prince, Cohen, Cruyff, Fisher och Ljungström. Med flera.
Gott nytt år, och må 2017 börja lika väl för Chelsea som 2016 har slutat. Det ska dock tilläggas att året rundas av på nyårsafton mot Stoke, men oavsett utgång där så har året slutat positivt för Antonio Contes mannar.
JANUARI
”Ett av ett - 100 procent!”
Ruben Loftus-Cheek byttes in i FA-cupmatchen mot Scunthorpe och gjorde sitt första seniormål i Chelseatröjan. Loftus-Cheek, som tillhört klubben sedan åtta års ålder, nätade dessutom på sitt första avslut på mål. Talangen var utan tvekan nöjd med målet och insatsen, och fick chansen flertalet gånger under Guus Hiddink. Under hösten har han dock fått sparsamt med speltid och verkar inte riktigt hålla i konkurrensen. Försvinner han i januari?
Läs: Vad händer med Ruben?
FEBRUARI
”Jag tänker på en del spelare som jag haft, riktiga vinnarskallar, som skulle bli tokiga om en lagkamrat bytte tröja i halvlek.”
Chelsea lottades återigen mot Paris Saint-Germain i Champions League-slutspelet, och det blev respass redan i åttondelen. Efter den första matchen i Paris kom eftersnacket att handla om Eden Hazard, som redan i halvtid bytte tröja med motståndaren Angel di Maria. I Viasat-studion var Lars Lagerbäck måttligt imponerad. Hazard, ligans bästa spelare när Chelsea vann titeln året innan, hade inte levererat under säsongen. Tröjbytet spädde på misstron kring var Hazards motivation och vinnarinstinkt egentligen tagit vägen.
MARS
”Vi måste understryka att ingen har dött.”
Diego Costa hamnade, som så ofta, i händelsernas centrum när Chelsea förlorade mot Everton i FA-cupen. I 84:e minuten visas han ut, anklagad för att ha bitit motståndarlagets Gareth Barry. I BBC red den erkände vildhjärnan Joey Barton ut till Costas försvar och tonade ner det hela. Costa frias senare från anklagelserna när Barry själv medger att han inte blivit biten, men bilden av Chelseanfallaren som bufflig och ständigt på gränsen etsar sig fast än mer.
APRIL
”Har någon en bild eller video som bevisar att Alexandre Pato spelar fotboll? Och ännu viktigare, spelar fotboll i en Chelsea-tröja?”
Sent 00-tal var Alexandre Pato en av världens hetaste fotbollstalanger. Men det har gått utför för brasilianaren sedan de där fina åren i Milan. Det hindrade inte ett Chelsea i kris från att låna in honom säsongen ut i januari. Pato fick, på grund av skador, vänta länge på sin Chelseadebut men i början på april bytte han av den skadade Loïc Rémy mot Aston Villa. Osannolikt nog gjorde Pato också mål, vilket fick Twitter att gå i spinn och hemsidan hasalexandrepatoplayedforchelsea.com att uppdateras. Pato gjorde ytterligare ett framträdande i Chelsea innan han återvände till Brasilien. Idag spelar han i Villarreal.
MAJ
”Känslan är fantastisk. Det var en bra atmosfär och jag vill säga stort tack till våra fans och Chelseafansen. Det var otroligt.”
Den gamle Chelseatränaren Claudio Ranieri hade gått och blivit osannolik guldcoach på äldre dagar. Italienaren lotsade nederlagstippade Leicester City till Premier League-titeln i vad som troligen är den största skrällen i den moderna fotbollen. Säsongens sista match blev ironiskt nog på hans gamla hemmaplan Stamford Bridge, och Chelseafansen var inte sena med att hylla honom. Efter 1-1 stod det klart att Chelsea slutade tia i Premier League, klubbens sämsta resultat sedan ligan startades 1992.
JUNI
”Alla kämpar till döden, så det är väldigt tufft.”
Englands vice-kapten Gary Cahill diskuterar den höga kvalitén på lagen i EM-slutspelet inför åttondelsfinalen mot Island. Efteråt kan ingen hävda att Hodgsons manskap kämpade till döden. 1-2 innebar att Cahill och engelsmännen åkte ut mot ett gäng halvamatörer från ett land som aldrig kvalificerat sig för ett mästerskap. EM i Frankrike blev överlag inte Chelseas mästerskap - om man bortser från Conte och Kanté som skulle ansluta efter turneringen.
JULI
”Det finns vinnare i fotboll, men alla har det inte i sig.”
Antonio Conte tog officiellt över tränarsysslan i Chelsea, och nu blåste förändringens vindar. Italienaren dolde inte speciellt väl vad han ansåg om sig själv, och meddelade att Chelsea återigen skulle kämpa om titeln. Idag vet vi att anställningen var ett genidrag - vinnaren Antonio Conte har lett Chelsea till 12 raka vinster och ligaledning. Conte hade det onekligen i sig, något han redan visste på presskonferensen i juli.
Läs: Vinnaren Antonio Conte
AUGUSTI
"Jag ville verkligen komma tillbaka.”
Deadline Day och hela Chelseas supporterskara hoppades på en försvarsvärvning. Plötsligt började ryktet dyka upp, att han som man sålde dyrt till Paris för två år sedan var på väg tillbaka. Sagt och gjort, David Luiz presenterades, och comebacken rörde upp blandade känslor hos fansen. Å ena sidan en stor supporterfavorit med sitt hjärta och sin kärlek till sporten, å andra sidan en säkerhetsrisk. Luiz själv njöt av återkomsten och hymlade inte med hur skönt det var att återvända till London. Och brassen har verkligen tystat tvivlarna genom att vara ledargestalten i den trebackslinje som släppt in två mål på tolv matcher.
SEPTEMBER
”Det var en outstanding laginsats.”
Chelsea kom till Emirates och fick uppleva kattens lek med råttan. Gary Cahill begick ett oförlåtligt försvarsmisstag, matchen slutade 0-3 och innebar den största förlusten mot Londonrivalerna sedan 2011. Arsène Wenger var mäkta nöjd, och för Antonio Conte blev det tillbaka till skrivbordet. Taktiken ändrades, spelare offrades. 4-3-3 blev 3-4-3 och resultatet ser vi idag: Chelsea har inte förlorat i ligan sedan den där hemska septemberdagen i stadens norra delar.
Läs: Defensiva dilemman
OKTOBER
"Man kan göra så vid 1-0, men inte vid 4-0. Det är förnedrande."
José Mourinho var tillbaka på Stamford Bridge och hans Manchester United blev fullständigt överkörda. Vid ställningen 4-0 eldade Antonio Conte på sedvanligt manér upp publiken, italienaren lever sig ju som bekant in i matcherna. Mourinho, som vanligt grinig efter en storförlust och då kanske grinigare än vanligt, läxade upp sin Chelseakollega ordentligt vid slutsignalen. Efteråt ville ingen av dem kommentera händelsen vidare, men Conte hävdade bestämt att om han skulle strunta i sina känslor kunde han lika gärna byta jobb.
Läs: Lovén Calling 24/10
NOVEMBER
”Utan mina lagkamrater är jag ingenting. Vi gjorde bra ifrån oss den här månaden och jag hoppas vi kan fortsätta så.”
Eden Hazard har genomgått en fullständig förvandling under Antonio Conte. I november belönades han, som första Chelseaspelare sedan Costa i augusti 2014, med utmärkelsen månadens spelare. Detta efter att ha gjort mål i fyra raka matcher. Hazard, som tidigare haft något av ett primadonna-rykte, betonade lagkamraternas betydelse för honom själv, och har inte heller varit sen med att hylla sin tränare Antonio Conte. Den taktiska omläggningen till 3-4-3 har varit otroligt lyckobringande för belgaren som nu får operera i en mer fri roll. Månaden därpå skulle priset tilldelas Diego Costa.
Läs: Edens lustgård
Hazard hetare än någonsin
DECEMBER
”Jag kan inte vänta att träffa er i klubben och vinna nya titlar.”
Runt jul stod det klart att Oscar lämnar för Kina och Shanghai SIPG efter fyra år i Chelsea. Mittfältaren blev lidande av Contes nya spelsystem men det var troligen inte enda anledningen till flytten österut, motsvarande 4,5 miljoner kronor i veckan gjorde honom till världens bäst betalde spelare. Ja, i alla fall fram tills lokalrivalerna Shanghai Shenhua värvade Carlos Tevez.
Läs: Oscar och stjärnornas krig