Lagbanner
Fem matcher in: en analys av Potters Chelseakarriär hittills
Potter has started working his magic!

Fem matcher in: en analys av Potters Chelseakarriär hittills

Fem matcher har passerat sedan Graham Potter blev klar för kungsblått för en dryg månad sedan. Det är så klart för tidigt för att dra för stora växlar, men det kan vara intressant att titta på vad som har förändrats under den tiden.

Efter en långt från harmonisk försäsong gick Chelsea på knäna under säsongsinledningen, med tre förluster under de inledande sju kamperna, vilket lämnade Chelsea på en sjätteplats i ligan och ett prekärt läge  i Champions League, med en poäng på två fajter. De dalande resultaten ska enligt Boehly inte ha varit anledningen till Tuchels avskedning, även om de lär ha spelat in. Oavsett kom Potter in, och utan några revolutionerande förändringar har Chelseas formkurva vänt upp och ned, med 13 poäng på fem matcher.

Potter har varit smart nog att inte riva ner allt och börja om från noll, utan har byggt på den grund som Tuchel lade under sina arton månader i klubben. I båda matcherna mot Milan använde Potter sig av den 3421-formation som tjänade Chelsea så väl under den första tiden av tyskens sejour. Därtill har det funnits gott om variation, med vad som såg ut som en enbackslinje mot Salzburg med Thiago Silva som libero, och med Sterling och Pulisic som hyperoffensiva wingbacks till vänster mot Salzburg respektive Wolves

Under Tuchel spelade Chelsea en oerhört säker fotboll, med en långsam speluppbyggnad och mycket spel längs kanterna för att inte förlora bollen i farliga lägen. Även om Chelsea fortfarande trillar mycket boll under Potter är det med en helt annan energi. Det är högre bolltempo, fler spelvändningar, mer lir centralt och mer direkta bollar i planens längdriktning efter återerövring. 

Viktigare än formationer har dock förändringarna i roller för många spelare varit. Conor Gallagher hade oerhört svårt att spela i en pivot under Tuchel, där han ombads att diktera tempo och spela felvänd. Conors match mot Wolverhampton var ett praktexempel på hur man använder Gallagher rätt: han spelade högre upp i banan, agerade djupledshot snarare än uppspelspunkt och ledde en frenetisk press. Även Mason Mount har skördat frukten av tränarskiftet, då han har blivit mer delaktig i spelet i en friare nummer-10 roll jämfört med den mer begränsade roll han ofta spelade i Tuchels 3421. Också Pulisics roll längre ut till vänster där han ofta fick bollen rättvänd för att gå mot sin försvarare såg ut att passa honom väl mot Wolves.


Conor ser ut att trivas bättre i en offensivare roll under Potter

Den underliggande statistiken talar också sitt tydliga språk. För att få en bättre förståelse för hur bra chanser som skapas och släpps till används npXG/90 och npXGA/90 (non-penalty Expected Goals/Goals Against per 90 minuter), samt npXGD90 (non-penalty Expected Goal Difference), som är differensen mellan de två förstnämnda. I Chelseas sju matcher med Tuchel som tränare denna säsong hade Chelsea en npXG90 på 1.12 och en npXGA/90 på 1.06, samt en npXGD/90 på 0.06. Under de fem senaste matcherna har Chelsea haft en npXG90 på 1.54, en npXGA/90 på 0.58 samt en npXGD/90 på 0.96. Även jämfört med hela förra säsongen i Champions League och Premier League är det en klar förbättring, då Chelsea mäktade med 1.57npXG/90, 0.81npXGA/90 och 0.76npXGD/90. Motståndet har hittills varit åt det enklare hållet, och med nio matcher kvar till VM, då Chelsea förmodligen också kommer vara utan Reece James i samtliga, kommer Potter och hans mannar att testas rejält. Men hittills är tecknen positiva, och det är en lättnad för både supportrar och han själv att Graham bör ha den bästa jobbsäkerhet som en Chelseatränare har haft sedan 2003. 


 

Olle Lange@_ollelange2022-10-14 18:36:15
Author

Fler artiklar om Chelsea