Inför Premier League 2022/2023: Emerson Palmieri
Dubbel kontinentalmästare 2021, men ändå inte önskad i SW6? Detta känns sannerligen som ett vägval till sommar för Chelseas italienske vänsterback.
Emerson Palmieri anslöt till Londons stolthet från Roma i januari 2018. Ganska precis ett år efter att den gamla lagkamraten Antonio Rüdiger bytt Italiens huvudstad gjorde Emerson detsamma. Den brasilianskfödde italienaren hade begränsats till 34 framträdanden på tre år i Rom, mycket tack vare en korsbandsskada. Även om Emerson inte var Antonio Contes förstaval under just det fönstret så visste han vad han fick. Värvningar från Serie A kändes som ett säkert kort när Conte satt vid rodret. Kanske började Emerson svettas något under den efterföljande sommaren. Tränaren som hämtat honom till de brittiska öarna försvann, men eventuell nervositet blev nog kortvarig.
I Contes ställe hämtades en annan landsman till Emerson in – Maurizio Sarri. Där försvann också likheterna mellan de två tränarna. Emerson hade bara hunnit få en handfull matcher i den kungsblå tröjan innan Sarris intåg i klubben, men hann trots det smaka på segerns sötma. Innan Antonio Conte lämnade Chelsea vann laget FA-Cupen efter 1-0 mot Manchester United. Emerson spelade i semifinalen mot Southampton, men en oläglig skada hindrade honom från att delta i finalen. Den offensivt lagda vänsterbacken verkade fatta tycke för den cigarett-tuggande Sarris fotboll. Emersons första mål för Chelsea kom borta på Anfield i ligacupen. Italienarens kvittering följdes sedan upp av ett klassiskt solomål från Eden Hazard till en 2-1-seger. Totalt skramlade Emerson ihop 27 framträdanden under Sarris ledarskap. Denna första hela säsong i England slutade även den med en guldmedalj, denna gång togs den emot i Baku.
Emerson såg ut att överleva ytterligare ett tränarbyte hösten 2019. Legendaren Frank Lampard återvände till klubben, nu som huvudtränare, och startade ofta Emerson ute till vänster. En efterlängtad Champions League-debut kom under höstsäsongen, men vid årsskiftet hände något. Lampard drog ett kort ur sin gamle läromästares José Mourinhos kortlek och skickade ut Cesár Azpilicueta på vänsterkanten. Emerson förpassades återigen till bänken, där han spenderade många av de kommande veckorna. Även sedan Lampard ersatts av Tuchel på Chelseas tränarbänk var framträdandena sällsynta för italienaren. Utöver Marcos Alonso och till viss del Cesár Azpilicueta fanns nu dessutom Ben Chilwell att konkurrera med.
När Chelsea tog emot Atletico Madrid i vårens CL-åttondel hade Emerson nästan försvunnit ur mitt medvetande. Att han byttes in efter 83 minuter framstod som en synvilla. När han sedan smällde in 2-0 för att definitivt säkra Chelseas kvarstfinalplats skrattade jag rakt ut. Inte för att håna Emersons Chelsea-karriär, skrattet kom då situationen var så bisarr. Visst, han var en försvarare som var klasser bättre framåt än bakåt - men detta hade jag aldrig vågat hoppas på. Efter att ha lyft Champions League-bucklan i Porto det inte länge innan nästa titel kom för Emerson. Leonardo Spinazzola gjorde en bejublad start på den uppskjutna EM-turneringen, men fick kasta in handduken efter att ha slitit av hälsenan. Emerson var såklart förste ersättare mot Belgien och startade sedan såväl semifinal som final. Europamästarmedalj nummer 2 var säkrad för 2021.
Jag vågar påstå att få Chelsea-supportrar, undertecknad inkluderad, var särskilt ledsna över att se Emerson lånas ut till Lyon inför säsongen 2021/22. Hans sejour i Chelsea fram till nu har varit habil, varken mer eller mindre. Han har kanske något orättvist fått vara ett ansikte utåt för ett gäng spelare som värvats in för relativt stora summor utan att göra något större avtryck. Köpeskillingen för den då relativt okände vänsterbacken landade den gången på €20 miljoner, med ytterligare €9 miljoner i bonusar. Emerson ska dock ha en eloge för att han alltid accepterat klubbens och respektive tränares beslut. Till skillnad från vissa andra har han alltid jobbat på i det tysta, även när avståndet till startelvan varit långt.
I Lyon har italienarens karriär fått en ny vår, totalt blev det 36 framträdanden i alla tävlingar. När Chelsea på grund av skadekris i försvaret försökte lirka hem Emerson i förtid satte Lyons ledning sig på tvären. De tänkte inte frångå sitt existerande avtal, Emerson uppskattades av såväl personal som publik i Lyon. I en intervju med Chelseas officiella hemsida beskrev Emerson situationen som “smickrande.“ Samtidigt bedyrade han hur bra han trivdes i London, om han var välkommen tillbaka så var han glad för det. Nuvarande avtal sträcker sig till 2024.
I början av sommaren var Emerson en av flera Chelsea-spelare som kopplades ihop med Lazio. Där huserar numera Emersons före detta chef – Maurizio Sarri. Det är, förutsägbart nog, ett säsongslångt lån det pratas om. Chelsea har ett beslut att fatta. Ben Chilwell är såklart det namn man satsar på ute till vänster, men den nyligen friskförklarade engelsmannen kommer behöva avlastning. Ska Marcos Alonso eller Emerson Palmieri agera vikarie? Alonso kan lämna som bosman nästa sommar, Emerson har ytterligare ett år kvar på sitt Chelsea-kontrakt. Med tanke på att Emerson är fyra år yngre än spanjoren så är det större chans att Chelsea kan få en vettig transfersumma för honom. Om inte denna sommar så finns chansen kvar året därpå. Vi lär få en del svar under försäsongen som nyss har inletts. Även om Emerson stundtals kan vara frustrerande att titta på så är det en vikarie som kommer acceptera sin roll utan gnäll. Det är en egenskap som inte ska underskattas. I en trupp med över 20 spelare kommer flera vara missnöjda, det behövs rollspelare som kan hålla ihop bygget.