Lovén Calling
Sargent´s Ande
Förr i tiden. Då Charlie Sargent höll i de osynliga trådarna mellan C18 och Headhunters kunde man som neutral supporter ändå ana vilka som tillhörde den vita rasens fotsoldater när man gick på match. På Morrisson skedde propagandan öppet. På läktarna så buades det så fort en svart spelare rörde bollen( P Canoville). Av folk med diskreta emblem sydda på bomberjackor och med en agenda om raskrig , Det Engelska imperiets överlägsenhet och ett samhälle inte för alla. Det var lätt att se dem om man tittade och det var lätt att vika undan och filtrera bort dem från min egen bild av ett Chelsea som jag valt av helt andra skäl.
Jag hade velat börjat denna veckas krönika på annat sätt. Om Lampards projekt om de små stegen framåt i Cupvinnarcup finalen. Om tålamod och tillit. Istället får man skämmas för de osynliga tagentbordkrigare som tar sig friheten att använda rasism som alibi för en straffmiss slagen av en av våra egna spelare.
Det enda prositiva i detta är den kärlek han fick av andra Chelseafans och att det var en majoritet som inte accepterade påhoppet och istället fokuserade på Abrams lovande framtid iden blå tröjan.
Folk och folk
Efter att ha läst Fifa förklaring till varför City undviker straff för exakt samma förseelse som Chelsea kan man bara konstatera att Fifa gör skillnad på folk och folk. Oavsett så kamoflerar de sin syn på oss ganska illa och vilkas tentakler som letat sig in på Fifa kontoret.
Det borde rimligtvis betyda. Om man tolkar Fifas utlåtande att transferban hävs till januarifönstret och de följer sitt eget regelverk. Men undertecknad har svårt att se att det blir så och andras agendor faktiskt spelar en roll.
I Kärlekens namn
Få personer har fått ett sånt välkomnande som Lampard fick idag på Stamford Bridge. Det var värme från varje blå på hela arenan när laget äntligen fick göra hemmapremiär.
Laget tackade genom att utföra perfekta 20 minuter för att sedan sjunka ner i dyn millimeter för millimeter. Leicester spelade smart när lagdelarna skramlade som en trabant med lösa delar. 1-1 var rättvist och den första vinsten får vi vänta på ännu ett litet tag.
3 macher in. 3 olika system. 3 olika matchutseende. Lampard har fortfarande inte bestämt sig för varken startelva eller spelsystem och det kommer nog dröja ett tag innan han bestämmer sig. Men, det är de små sucesiva förändringarna som kommer i etapper som har störst chans att överleva. Därför är jag inte orolig än. De har bara stoppat tån i vattnet. Segrarna kommer med tiden likaså kommer de yngre spelarnas beslut i vissa situtaioner bli bättre med mer matcher.
Så. Jag sitter ner i båten. Sätter tvn så jag kan höra välkomnandet igen.
Carefree
