Lovén Calling " In the name of an absent friend"
Två söner har förlorat sin far. En förälskad kvinna sin kärlek. Många runt om i vårt land har förlorat en vän och en källa till glädje. Chelseasfären har förlorat en legend med ett guldhjärta ihågkommen för sitt goda humör och sin förmåga att njuta av livet.
Vi har förlorat en motor på våra Englandsresor. Jag har förlorat någon att prata Chelsea med . Någon att tömma några glas med och prata om allt annat som inte handlar om fotbollen men vinsten av att ha känt dig är så mycket större så jag väljer att komma ihåg alla sköna och underbart galna saker som har hänt i ditt sällskap.
Jag gick igenom mina album igår och insåg ganska snabbt att du var med på väldigt många av dem. Ett av dem. När vi står på ” The strawberry” I Newcastle. Du har en Newcastlemössa på dig och du formar dina händer till ett hjärta tar mig tillbaka till den stunden då vi, ett sällskap på 12 svenskar sitter på Toonfansens allra heligaste pub. Relationen mellan oss och dem var till en början frostiga. Försiktigt frågade en del av dem vad vi gjorde där. Om vi visste vart vi befann oss. Jag visste vart vi var men Mats tyckte ” The strawberry såg trevligt och genuint engelskt ut”.
Isbrytaren kom. Mats skulle gå och köpa pints och Whiskey till sällskapet och bad mig att följa med för att bära. Framme vid bardisken frågar Mats om det var ok för dom att vi var där. Vi fick lite sura svar men bartendern svarade att det var upp till oss. Mats började genast prata med en äldre man med grov goordiedialekt. Om Shearer.( Som vi träffat dagen innan) Om snö i England Och om Newcastle och sen var isen bruten. Det blev allsång med klackgäck. Vi gjorde gemensam sak med dem när någon bil kört fast i snön utanför och det blev till slut en fest för alla på ” The Strawberry”. I centrum för förbrödringen stod Mats som omgiven av Toonfans intresserad av vad deras historia och personerna bakom dem. Det var då någon satte en Newcastlemössa på ditt huvud. Det var då du fick en gruppkram av dina nyfunna vänner.
Det var sån du var. Mats. Du gjorde din omgivning bekväm så att de till slut inte kunde motstå din levnadsglädje och charm. För dig fick alla plats. Alla var intressanta. Hjärtat var stort nog åt alla de som du inspirerat och glatt.
Idag spelar Vi mot Arsenal. Du skulle varit där med de andra ” Old smellys ” Från Västerås och GBG. Att avboka var inget alternativ för dom. De är där i ditt namn och sjunger för dig idag
Jag tror du är nöjd över hyllningen som de engelska fansen gjort för dig. En svensk flagga med texten ” Through sun and rain” Mats Bonetti Ronnerstam och Chelseamärket i övre hörnet.
Jag kan se dig komma med en bricka jäger. Finurligt leende mot mig eftersom du vet att jag ite tycker om den. Jag kan se dig stämma upp i allsång. ” Ten german bombers. You are my sunshine, Nr one is Robert Fleck ” Och många andra pre-match ramsor. Jag kan se glädjen över Uniteds förlust går. Men framförallt glädjen över alla välbekanta ansikten som kommit för dig. Du bjuder nog Ossie på en Jäger utan att fråga om han gillar den och sen ser ni matchen tillsammans så
Du är nog nöjd där du är. Över alla som du brytt dig om ger dig den respekt du förtjänar och lyssnar man noga kan man höra ett.
” Kul å se dig, nu kör vi! ”
Vila i frid Mats.
