"Lovén Calling" Son of Hades & Sons of glory.
Det tog inte lång tid efter matchen igår innan mina röda vänner började höra av sig via sms.
De flesta sms innehöll ord som ”Den där jävla Costa”, ” Den uteblivna straffen” förutom de gamla vanliga harangerna om plastfans, plastklubb och ingen lojal support.
Jag svarade så vänligt jag kunde att när Anfield var färdiga med att sjunga den där schlagern och låta en jätteflagga vandra runt sektionerna så blev det ganska tyst förutom när de tog ledningen. Jag hörde tydligt och klart ” Where is your famous atmosphere” ” Zigger zagger” One step beyond” Celery” Och” Bouncy bouncy” Från bortasektionen flera ggr och pratar man arenaatmosfär på Stamford borde även Anfield nämnas bland dem som har problem nuförtiden.
Nu försökte en av de arga göra det gällande att Liverpool var de som sjöng ” One step beyond” Först.
Tur att jag hade en artikel sparat om relationen mellan Madness och Chelsea. För som alla fellow blues vet- Det går inte att prata vett med en del röda som bestämt sig för att Liverpool har tolkningsföreträde på allt vad läktarkultur heter.
Poängen är att jag är väldigt nöjd med bortaklacken och deras genomförande. ( Tyvärr misslyckades jag med att länka artikeln som placerar Chelsea först av bortafansen. En undersökning baserat på hur många mil de lägger på resor,hur många som sluter upp och vilket oljud de för. Nr 2 var Newcastle följt av Liverpool, United , Southampton och Crystal Palace)
Son of Hades & Sons of Glory
När man har Hades son i ett lag som så fulländat sätter varje steg rätt i en viktig match som den mot Liverpool så är njutning resultatet för oss åskådare.
Costa. Elak.Cynisk.Ful och heeeelt Underbar!!!. En mobbare och retsticka för alla försvarare som möter honom. Klart att han skulle få sista ordet i denna underbara match som hade precis allt man kan önska sig.
Tyngden och beslutsamheten i Chelseas spel är underbart att se. Kombinationen av fart, teknik och defensiv disciplin har ingen jämlike såhär långt i PL. Jag kan inte komma ihåg när vi spelade såhär bra defensivt sist. Kanske på den gode Makeleles tid men jag tror att modell 14/15 är ett snäpp bättre.
På det har vi Costa. Skillnaden mellan oavgjort och seger.
Jag förtränger det jag skrivit förut om November. Om en annalkande formdipp och ignorerar samtidigt tanken på att det är oundvikligt att det en dag kommer en förlust. Jag vill stanna kvar i gårdagens match ett tag till. Njuta igen av en alldeles underbar match som hade precis allt som man kan begära av två lag som inte tycker om varandra.
Det var smågrinigt. Det var fult i nästan varje närkamp eftersom inget av lagen ville ge den andre en enda meter utan kamp.Det var med andra ord säsongens bästa match såhär långt och jag hade tagit ett oavgjort resultat alla dagar i veckan.
Liverpool spelade inte dåligt. Tvärtom- De spelade som om de ville vinna. De ville sätta punkt på deras formsvacka och de visade det tydligt. Men säsongens upplaga av Liverpool har svagheter som Chelsea inte var sena att utnyttja. De må vara kreativa framåt men defensiven är av sådan klass man som kan förvänta sig i Championship. Trögt och ur position vilket 1-2 Målet brutalt avslöjade.
Att domaren missade en solklar straff kan vi inte göra något åt. Men låt oss vara ärliga.
Hade Gerrard slagit den skulle han ha halkat. Skulle Balotelli tagit den hade någon i publiken gått hem från matchen med huvudvärk. Sterling hade nog gett sig på att göra något flashigt och gett Courtois en räkmackeräddning.
Så vad vinsten av en straff skulle ha gett Liverpool kan diskuteras.
***
Det engelska mediadrevet har fått för sig att Chelsea har chansen att gå obesegrade i ligan. Hela diskussionen känns meningslös eftersom det inte kommer att hända. Det verkar som om det hela är upp till laget med hur många poäng de kommer att vinna ligan med.
Vi vann borta mot Liverpool. Men vi ska ändå upp till Newcastle,Stoke,Hull och Sunderland o vinna under en period med Cupspel och Champions Leauge. Jag tar för givet att vi kommer att förlora poäng mot något av de lag jag nämnt. Och det gäller för JM att använda son of Hades på ett sätt som inte överbelastar hans kropp.
Jag vill heller inte tänka på vad som skulle hända om Matic eller Fabregas skulle bli skadade så nej. Jag köper inte resonemanget runt att vi skulle kunna gå obesegrade genom hela ligan.
Men bara himlen är taket för detta lag. Så hungrigt efter framgång. Så välmående att man lätt låter sig luras att det kommer att hålla säsongen ut .