Lovén Calling " Tic-Tac"
Tic-Tac. Klockan rör sig framåt. Tick-Tock mot en ny säsong som borde redan varit igång Tic-Tac.
En säsong som börjar utan publik på arenor. Ingen bortaklack. Inget klackgäck. Ingen uppvärmning på pubar timmarna innan.
I det post-Covid 19 samhället. Går man direkt till soffan. Sätter på ”One step beyond” Och fyller Fullers glaset med systemköpt öl.
Man försöker intensivt att ersätta bardisken med nymonterad vardagsrums bord och 60tum kvalitetsbild. Balkongen förvandlas till en beergarden i en tid då distans och minimalism premieras.
Tic-Tac. Det börjar snart. Gästerna sitter snart i soffan. Uppsnacket kan börja. Tic-Tac.
Kung Super-Frankie Lampard har haft en säsong på sig att använda de verktyg som funnits i redskapsboden. Lån har blivit permanenta spelare. Akademin har undersökts med förstoringsglas för att anpassa sig till en situation där transferban fick sätta ribban för målsättningarna.
Förra säsongen lärde oss blå att det fanns kvalitet i ledet. Att galenskaperna att låna ut så mycket talang alltid har varit just galenskap.
På något sätt lyckades vi säkra CL spel och det trots en målvakt som blundar vid skott och som får Turnbull att skina som en legend. Trots att ingen i backlinjen varit horisonter ifrån att fylla det hål Terry lämnade efter sig.
Trots emellanåt valpigt spel utan egentlig matchplan och havererad lagmoral i nerviga matcher.
Och en slutlektion av Bayer Munchen om hur stort avståndet är mellan det unga Chelsea och en dröm om finaler och den ultimata äran av en Champions Leauges pokal.
Tic-Tac
Att lämna säsongen med äran i behåll var inte nog för Lampard. Vad än han, Granovskaia och Roman diskuterade när de analyserade insatserna i ligan och cuperna så är känslan att det rådde stor enighet i beslutsprocessen när det mötet var över.
Resultatet blev som vi alla har sett, ett transferfönster som mycket väl kan jämföras med tiden då Roman gjorde sitt intåg i klubben.
Det är en underlig känsla att veta att gräddan av Europas supertalanger spela i kungsblått nästa säsong. Det är en underlig känsla att Roman med sin General planerar för en dynasti som ska utmana på alla fronter.
Det är en underlig känsla att bara ha den känslan att ledningen i handling visar att de backar sin tränare. Det är inte dåligt, bara annorlunda och underligt att mentalt befinna sig på samma plats som man var på 2004.
Lampard var med då. Han vet vad som krävs av spelarna att ta sig an den utmaning som ligger framför dem. Både de spelmässiga som de mentala utmaningar som kommer möta dem denna säsong.
Han kräver lojalitet av sina spelare.Laget, spelidén , kollektivet framför personen. Ingen slipper undan det hårda arbetet som krävs för att hålla sin plats i laget. Det är en mognad som man annars ser hos mer rutinerade tränare men verkar vara naturlig för Super-Frank och kan Roman och Granovskaia visa samma lojalitet mot Lampard när resultaten går emot har klubben ett bergsfast fundament att bygga den dynasti som är så innerligt efterlängtad.
Tic-Tac
Klockan går mot premiär. Det känns i kroppen. Varje Chelseaimpregnerad cell i min kropp är redo. Saker som arbete och plikter sätts åt sidan i väntan på att se 11 blåklädda män födas på nytt i en nyförlöst klubb nere i södra England.
Det kommer att gå bra intalar man sig själv. Kanske inte imorgon men alla andra dagar kommer det att gå bra.
Tic-Tac
Vi ses nästa Söndag
