Projekt: Real Madrid CF 1/2
Sedan 1905 har Chelsea FC funnits då Augustus 'Gus' Mears grundade föreningen. Sedan 1902 har Real Madrid CF funnits, världens största klubb. Men de har aldrig besegrat - världens just nu bästa klubb - Chelsea FC. År 1971.
Förord
Ingen har vunnit mer Champions League än mäktiga Real Madrid med osannolika 13 stycken och som haft en uppsjö av storspelare hos sig genom åren och har en dragningskraft som är få förunnat. Ett märke som förpliktigar och med en charm som är svårslagen. 7 titlar i Club World Cup, 19 Copa del Rey och imponerande 34 La Liga-titlar genom åren och där jag själv växte upp med 'Galacticos' och man häpnade.
Real Madrid har genom åren slagit i princip alla de kunnat antingen förr eller senare men det återstår bara ett lag de aldrig besegrat efter fem matcher.
Chelsea FC.
Planen är nu att ta er på en resa som till att börja med placerar oss i Grekland på Karaiskakis Stadium, Piraeus och året var 1971 och det unika med det här var att om Chelsea lämnade Cupvinnarcupen som segrare vore det föreningens första europeiska triumf någonsin. Kontrasten var att Real Madrid var innehavare av flest triumfer.
1971 |
Arenan var full av respektive fans.
Resan till Grekland såg ut på följande vis:
Slutspelsresumé
Som synes hade Chelsea definitivt övertygat mer än Real Madrid som i tre raka avancemang tog sig vidare med uddamålet.
I första mötet mot Aris Salonika (som de ofta beskrivs som) så hovrade Ian Hutchinson in det legendariska första europeiska målet för klubben 16 september 1970.
I andra mötet på Stamford Bridge mosade Chelsea grekerna med 5-1 efter dubbla mål av både Hutchinson och John Hollins där Paddy Mulligan spelade som enda 'utländska' spelare då han som irländare var den enda som inte var engelsman. Real skrattade samtidigt bort maltesiska Hibernians.
Chelsea lottades till Bulgarien där man genom Tommy Baldwin och Dave Webb eliminerade CSKA Sofiya medan Real trampade vatten mot österriska Wacker Innsbruck.
Borta i kvartsfinalen gjorde belgiska Club Brügge 2-0 framför 23.000 åskådare och det kändes återigen som ridå ner för kungsblått med sedan fick The Bridge tala.
Efter 81 minuter 1-0 på Stamford Bridge.
Efter 120 minuter 4-0. Obegripligt.
Real Madrid vände (precis som i åttondelen mot Innsbruck) 0-1 i första till avancemang med 2-1 i kvartsfinalen mot Cardiff City och i semifinalen löste spanjorerna finalbiljett efter återigen ett bökande 2-1-avancemang mot PSV Eindhoven enligt uefa.com.
Nu var hindret för Chelsea Manchester City som även var regerande mästarna för cupen efter att ha mosat allt motstånd säsongen innan och avgjort finalen i Wien inför närmare 8,000 åskådare när City slog Górnik Zabrze i finalen.
Dave Sextons Chelsea däremot sköt iväg Manchester City och sig till final efter två raka 1-0-segrar där avgörandet i första av Derek Smethurst och ett självmål av Healy på Maine Road räckte. På alla vis ett osannolikt självmål som ni kan ta del nedan, en frispark närmare hörnflaggan som Osgood lägger in men som går för nära målvakten som bara behöver till att plocka ner den men tillsammans med vänsterbacken konstlar de in avgörandet för kungsblått (1:45 in).
Nu stod vi så här båda två mot varandra för första gången på 70 år.
FINALERNA |
Chelsea ställde upp ett lag som många blivit direkt förälskade i runtom i världen medan Real mönstrade nästan enbart spanjorer och detta var nästan exakt 40 år före Chelsea första CL-guld. Chelsea hade utsökta dräkter på sig vilket förhöjde känslan - samma dräkter som Chelsea hyllade iochmed första FA-cuptriumfen (för 50 år sedan) för något år sedan.
Källa: Wikipedia
Daily Mirror: ''In front of 45.000 Osgood left-foot volleyd 1-0 from inside the area, after a magic Boyle-Cooke combination, but Real, demonstrating their "exceptional ball skills", pressed back and eventually equalised in the last minute with defender Ignacio Zoco. No more goals during extra time so the final went to a replay game only two days later''.
1-1 alltså där vi alla trodde att Osgoods 1-0 i 56:e minuten skulle bära hela vägen. Ett inlägg från höger där Peter vid straffpunkten inte får tag i men det lurar Real-försvararen som får bollen studsande på sig och tillbaka till anfallaren som är klinisk och skjuter på halvvolley: 'what a goal!' utbrister kommentatorn och Osgood följer upp det med en volt, eller nja, rättare sagt en kullerbytta som firande.
Finalen fortgår och på en misstänkt offside rusar 5-6 Realspelare framåt och får in 1-1 och vilt firande från spanjorerna utbryter och domare Scheurer visar tydligt att offsiden upphävs (en man som för övrigt missat en rad beslut under matchen) och som kommentatorn utbrast ''ohhh, it's a killer, only seconds remaining before the equilaser'.
Chelsea 1-1 Real Madrid CF
21 maj hade både lagen rest tillbaka till samma stora arena och stod redo för en drabbning som skulle avgöras denna kväll. Några som kom att missa omspelet var just fansen som inte nådde över 20.000 åskådare då matchen bara var runt hörnet av första finalen. Från onsdag till fredag så många fans hade olyckligtvis redan bokat returbiljetter då de förväntat sig att finalen skulle avgöras under en kväll - som den alltid gjort, Många Chelseasupportrar återfanns dock i staden då de övernattat i centrum eller på annat vis inför finalen och nu stod vi inför ett agörande och Chelsea kunde bli tredje Londonklubben att vinna pokalen. Lagen matchades likvärdigt från första finalen:
Matchen slungas fram och tillbaka och dagen till ära så dömer schweiziska Anton Bucheli. Förutsättningar som gäller är att den som vinner - oavsett målskörd - tar guld och det kan eventuellt bli förlängning. Ännu hade inget beslut tagits huruvida det skulle bli ett tredje omspel vid oavgjort även då (vilket drabbat Chelsea tidigare i FA-cupen).
Chelsea får så en hörna i 32:a minuten och den slåss in i ett något för hög båge men vår irländska mittback Dempsey har följt med nerifrån och nickar den på måfå in mot mål varpå bollen enhandsutboxas ut av Borja.
Det tar Dempsey tillvara på som återigen får bollen emot sig och drar på en klockren volley och skottet går verkligen stenhårt rakt upp i krysset - det hade varit intressant att ha sett km/h på skottet och det är 1-0 och Dempseys första mål i turneringen.
2-0. Sex minuter senare sker en sekvens där Chelsea håller i boll länge där Baldwin tar emot och passar bollen hemåt mot lagkapten Harris vid mittplan. Harris driver fram något och passar bollen tillbaka till Baldwin som nu gått offensivt och Tommy snedpassar mot Osgood mer centralt och anfallaren tar ett par kliv och drar sedan på en rejäl tryckare jämns med marken vid straffområdets yttre halvring. Den går in till vänster om Borja som kanske borde tagit bollen och Osgood får därmed in sitt fjärde mål i CVC. Men nu. Otroligt nära första europeiska guldet.
2-1 kommer med kvarten kvar när Sebastián Fleitas står för en enastående enmansshow och Fleitas är den enda som spelar finalen för Real Madrid och inte har spanskt ursprung utan paraguyanskt. Fleitas löper vidare från mittplan och får bollen strax utanför mittcirkeln och får turligt med sig bollen med sin framstöt. Han ser ut att löpa vänster likt Robben men viker istället inåt och skjuter i fel hörn för Bonetti som inte hinner ner precis vid stolproten och det är Fleitas andra mål i turneringen.
Närmare kommer spanjorerna inte och Bucheli blåser av matchen och Chelsea kan konstateras som vinnare för första gången någonsin och det är Dave Sexton som för laget dit.
Cupvinnarcupen
1972 |
I första omgången ställs man mot episka, luxemburgska Jeunesse Hautcharage där man avancerar med osannolika 21-0 efter segrar med 0-8 borta och 13-0 på The Bridge och därmed största segern någonsin enligt 11v11. I 0-8-segern gör Osgood hattrick som synes. ...och den 29 september 1971 vann Chelsea med sitt största resultat hittills (står sig än idag) och Osgood stod för fem mål och totalt 8 mål mot de stackars luxemburgska laget.
Jeunesse Hautcharage- Chelsea 0-8 |
0-1 Peter Osgood 2 0-2 Peter Houseman 9 0-3 Peter Osgood 27 0-4 Peter Houseman 29 0-5 John Hollins 37 0-6 Peter Osgood 42 0-7 Tommy Baldwin 64 0-8 Dave Webb 79 |
returen...
Chelsea- Jeunesse Hautcharage 13-0 |
1-0 Peter Osgood 3 2-0 Peter Osgood 6 3-0 Alan Hudson 11 4-0 John Hollins /str 13 5-0 Dave Webb 23 6-0 Ron Harris 44 7-0 Tommy Baldwin 61 8-0 Peter Osgood 63 9-0 Tommy Baldwin 68 10-0 Peter Houseman77 11-0 Peter Osgood 80 12-0 Peter Osgood 88 13-0 Tommy Baldwin 90 |
I andra rundan väntade nämligen svenskt motstånd och inte kunde vi förvänta oss 21-0 igen men visst skulle det bli en beskedlig runda. Men efter att ett trögt Chelsea spelat 0-0 borta och sedan bara kryssat 1-1 hemma så lyckades Åtvidaberg med konststycket att eliminera den regerande mästaren redan innan showen på allvar börjat. Flopp. Debacle. Uttåg. Men inget kunde ta laget ifrån guldet säsongen innan. Real Madrid var inte med i Cupvinnarcupen detta år.
Nu skulle vi få vänta 27 år innan vi återigen skulle få ställas mot Los Blancos och då faktiskt på plats i Sverige.Vill med detta hylla Osgood som bidrog till möjliggörandet.
Del 2. UEFA Supercupen 1998, Monaco.