Betyg: Chelsea - Dinamo Zagreb 2-1
Är det en överdrift att kalla det där för Chelseas bästa prestation denna säsong? Vad vet jag, här kommer spelarbetygen i alla fall.
Betyg
1 - Dålig
2 - Godkänd
3 - Bra
4 - Mycket bra
5 - Mästerlig
Startelva (433):
Édouard Mendy - 2
Hade en ganska lugn dag på jobbet. På förhand var det intressant att se hur han skulle hantera spelet med fötterna då det har varit Kepas USP under Potters sejour, men Chelsea hade sällan bollen på egen halvlek. Vid Zagrebs mål lämnade Mendys reflexer mer att önska även om han delvis revanscherade sig själv med en vass räddning från en hörna.
Ben Chilwell - 2
En positiv, energisk om än inte tekniskt briljant prestation från Chilwell. Lite som det har sett ut hela säsongen för Ben sedan han kom tillbaka från korsbandsskadan. Borde definitivt ha släppt bollen till Sterling som hade haft öppet mål när han istället valde att bomba bollen i sidnätet från en dålig vinkel. Oerhört trist med vad som ser ut att vara en dragen hamstringmuskel för den nyligen rehabiliterade engelsmannen med VM-aspirationer.
Kalidou Koulibaly ut 64 - 2
Var förmodligen Chelseas sämsta spelare idag, men det säger mer om hur bra Londonlaget spelade. Såg stundtals desorienterad ut i första halvlek, och var helt feltajmad i satsningen som renderade i ett gult kort. Till Kalidous försvar var det här återkomstmatchen från skada, so let’s cut him some slack!
Trevoh Chalobah - 3
Fyrbacks- eller trebackslinje, Trev leverar oavsett! Ännu en stabil insats i vad som har varit en smått otrolig comeback från att ha varit i frysboxen under Tuchel och på väg ut på lån. Chalobah gör anspråk på att vara första namnet i backlinjen, och det är en helt okej konkurrens han jobbar med.
César Azpilicueta - 2
Vägde lite tunt i luftduellen som föranledde Zagrebs ledningsmål, men var annars en solid, om än ospektakulär insats från El Capitán.
Denis Zakaria ut 70 - 5 Matchens lejon!
Kanske kan det verka överdrivet att dela ut en femma i en inget-match där spelaren i fråga inte ens gör nittio, men det här tamejtusan en symbolisk match. Det var allt som Chelsea har saknat så innerligt sedan Matic lämnade 2017. Med boll spelade han snabbt, enkelt och när han kunde, framåt. Utan boll var han fysisk, positionellt disciplinerad och dominant. Med ett mål som en anfallare hade varit stolt över som dessutom vann oss matchen på det, efter att inte ha startat en match på 79 (!) dagar! I rest my case. Förjäkla tragiskt att Denis the Menace skulle gå av skadad bara minuter efter Potter besynnerligt nog hade bytt ut tre andra spelare före honom.
Jorginho - 3
Han gynnades sannerligen av att ha en kapabel defensiv mittfältare jämte sig, för han såg faktiskt förlöst ut, då risknivån i passningsspelet trappades upp rejält. Jorginho fortsätter bekräfta teorin att han är bättre anpassad för den kontinentala fotbollen, då tempot är lite lägre och tiden man ges med bollen är lite längre än på de brittiska öarna.
Raheem Sterling ut 83 - 3
Man har flera gånger sett Timo Werner bryta en måltorka för att sedan återgå till samma gamla vanor, men det där målet såg faktiskt ut att ha en reell påverkan på Raz självförtroende. Det fanns en helt annan beslutsamhet i dribblingarna, ett initiativtagande som man förväntade sig att Sterling skulle komma med när han lämnade The Citizens för att bära huvudrollen istället för att vara en i mängden. Därtill mådde han nog bra av att spela högerytter och inte wingback,
Mason Mount - 4
Jag måste erkänna att jag fortfarande är konfunderad över varför Mason startade idag, när ett gult kort hade renderat i en avstängning i åttondelsfinalen. Men när han nu skulle spela var det ju trevligt att han var på sambahumör. Mount vände på femöringar och slog så när in frisparkar som hade varit värda betydligt mer än så.
Kai Havertz ut 64’ - 4
Kan det vara första gången i sin Chelseakarriär som Havertz gör tre riktigt starka prestationer på raken? Spelandes i mer av en falsk nia-roll ser Havertz ut att få ut mer av sin skyhöga potential, och om den här formen fortsätter är Kai ett riktigt trumfkort som skulle kunna vända Chelseas säsong åt rätt håll. Känns likt Jorginho som en spelare som bygger sin framgång mer på teknik än intensitet och därför gynnas av det lite lugnare europeiska spelet.
Pierre-Emerick Aubameyang ut 64 - 3
Hans assist till Sterling var mycket listig, och gabonesen var nära att näta själv när han överstegade sig förbi sin gubbe och placerade bollen i virket. Han såg ut att trivas som vänsterytter jämte Havertz i en fronttrio, där Havertz tendenser att droppa ut från sin strikerposition lämnade plats för Auba att tillfälligt ockupera den zonen.
Inhoppare:
Thiago Silva in 64’ - 2
Hade inte så mycket försvarsspel att göra, men var desto aktivare i offensivt straffområdet, där han åtminstone borde nätat på en av sina två toppchanser.
Armando Broja in 64’ - 2
Lite typisk Broja-prestation; hög uppfinningsrikedom, han blandar och ger tekniskt men det är en sak som är säker: kommer Broja in på plan så är det kaosgaranti. Albanen har nu hoppat in i tretton matcher denna säsong, och det är inte konstigt för han är verkligen den optimala killen att plocka in sista 25-30, även om han nog har gjort sig förtjänt av lite fler starter.
Conor Gallagher in 64’ - 3
Visst borde han passat vid sitt första läge och nätat vid det andra, det fattar Conor också, men det som spelar roll i längden är att han fortsätter ta sig till lägena. Han har många steg kvar att ta för att nå dit, men det finns ofrånkomligen spår av Super Frank i hur Gallagher gång på gång löper in i straffområdet utan försvararnas vetskap.
Ruben Loftus-Cheek in 70’ - spelade för kort tid för att betygsättas
Christian Pulisic in 83’ - spelade för kort tid för att betygsättas
Graham Potter - 2
Kan låta oerhört hårt efter att Chelsea kanske gör sin bästa prestation för säsongen. Potters tanke var säkert att studsa tillbaka efter käftsmällen på Amex och att ingjuta självförtroende inför ett gäng viktiga matcher innan VM, och med det är det svårt att argumentera för att han misslyckas med. Men som sagt var det oerhört konstigt att se Mount spela nittio med risk för avstängning, samtidigt som Chalobah spelade lika många minuter för åttonde gången och inte en enda akademispelare kunde skönjas på avbytarbänken i en match som saknade sportslig signifikans.