Krönika: Tack för allt, Essien
I ett transfersfönster där spelare kommit och gått så har ett slutgiltigt avsked av en viss spelare betytt mer än något annat, en spelare som mer än någon annan som lämnat under den senaste månaden förtjänar att få en hjältes avsked för sina insatser för klubben. Den spelaren är varken Kevin De Bruyne eller Juan Mata, utan Michael Essien.
Sommaren 2005, en viss portugisisk tränare hade precis tagit ett lag från sydöstra London till sin första ligatitel på ett halvt århundrade. En transfersaga som efter långa förhandlingar till slut fick sitt avslut tog en viss ghanansk mittfältare vid namn Michael Essien från franska Olympique Lyonnaise till engelska Chelsea FC, och kostade uppskattningsvis omkring £26 miljoner.
På Chelseas mittfält så fick han en ordinarie plats och var en bidragande orsak till att man tog hem ligatiteln den efterföljande säsongen, där han spelade på mitten tillsammans med bland annat Frank Lampard, Claude Makélélé och sedermera även Michael Ballack och Deco några år senare. Essien gjorde även flera bra insatser under säsongen 09-10 då Chelsea tog hem dubbeln med ligan och FA Cupen.
Bland Essiens allra bästa insatser så tåls Champions League-matchen mot Liverpool på Anfield under våren 2009 att nämnas om och om igen, ett dubbelmöte som Chelsea gick segrande ur. Essiens mål mot Arsenal i Premier League, där han från pass från Frank Lampard drog bollen i bortre krysset med en yttersida med en helt makalös skruv är också lätt att minnas med glädje. Eller volleymålet mot Barcelona under Guus Hiddinks ledning, mål som båda två fått pris som årets Chelsea-mål.
Under sin tid i klubben har Essien vunnit två ligatitlar, fyra FA Cup-titlar, en ligacup-titel, en Community Shield-titel samt ett guld i Champions League. Utöver det har han vunnit flertalet individuella priser, som årets afrikanska spelare och årets Chelsea-spelare 2007. Innan han kom till Chelsea blev det även två ligatitlar i Frankrike för Essien.
När jag skulle välja vilket namn och nummer jag skulle ha på min första Chelsea-tröja så var valet självklart, det skulle vara Michael Essien med nummer fem. Sällan skådad arbetsmoral och en fantastisk vilja att löpa från box till box, lika ofta som han bröt farliga uppspel och jobbade på egen planhalva så var han uppe och avslutade anfall i motståndarnas straffområde. En pådrivare och en fantatisk bra fotbollsspelare.
På 168 insatser i den blåa tröjan så blev det till slut 17 mål, där de senaste åren präglats av skador och även en utlåning till den spanska huvudstaden. Essien blev aldrig riktigt samma spelare som han var innan fick problem med sina knän, insatsen mot Southampton i höstas är ytterligare ett bevis på det. Men en sådan stor person och spelare förtjänar att spela sina sista år i karriären, istället för att sitta på bänken. Jag önskar Essien all lycka till i Milan och gratulerar Milan till både spelaren och personen Michael Essien.
I skuggan av att Juan Mata lämnade Chelsea så har alltså en av 00-talets allra största och bästa Chelsea-spelare lämnat klubben, och om det är någon spelare som nu lämnat som förtjänar att hyllas så är det Michael Essien. Du kommer alltid att vara en av mina personliga favoritspelare och när jag i vår är på plats för att se Chelsea spela på Stamford Bridge kommer jag att bära min Essien-tröja med stolthet. Tack för allt du gjort för den här klubben och lycka till i framtiden Bison, hittar du bara lite av din forntida glans nere i Italien så är du fortfarande en tillgång till vilket lag som helst.