Inför: Wolverhampton - Chelsea

Efter ännu en turbulent vecka i Chelseas historia då Potter sparkats och Lampard (!) återanställts på interim-basis beger sig laget till Molineux Stadium i jakt på tre poäng på påskafton. En seger är av yttersta vikt för klubbens chanser till eventuellt europaspel nästa säsong och ett välbehövligt formbesked inför mötet med Real Madrid i veckan.

Chelsea

Mycket kan sägas om det kungsblå laget från London, men en sak är säker – det är aldrig tråkigt kring Chelsea Football Club. Inte minst den senaste knappa veckan har varit ”box office” och kaotisk. I söndags kväll började nämligen den alltför bekanta tränarkarusellen i SW6 att snurra på högvarv ånyo, då ledningen tog det till sist oundvikliga beslutet att sparka Graham Potter efter den enerverande förlusten mot Aston Villa (0-2).

Det blev aldrig som det var tänkt under den 47-årige Östersund-bekantingen.”GP” fick visserligen en lovande inledning med sex vinster och tre kryss på sina nio första matcher. Men redan i slutet av oktober började fasaden att krackelera när Chelsea förnedrades av Potters förra klubb Brighton på Amex Stadium (4-1). Därefter hämtade sig aldrig riktigt laget igen. Resultaten började att dala både före och efter VM-uppehållet på grund av bland annat skador och sviktande form på alltför många spelare. Potter gjorde det knappast lättare för sig själv med åtskilliga taktiska snedsteg och märkliga laguttagningar. Vidare misslyckandes han med att hantera den stora truppen, ena gruppen och integrera merparten av de dyra januarinyförvärven i laget. 

Till skillnad från sin företrädare Thomas Tuchel lyckades engelsmannen aldrig heller med att bygga ett band till supportrarna då många irriterade sig på hans obenägenhet att visa känslor vid sidlinjen, hans allt som oftast intetsägande presskonferenser och hans eviga mantra ”the boys gave everything” efter var och varannan match. 

I takt med att de såväl resultat- som prestationsmässiga resultaten fortsatte började det till sist ryktas om att hans jobb var i fara. Med kniven mot strupen klamrade han sig fast vid tränarbänken på Stamford Bridge med tre raka vinster och hyggliga insatser mot Leeds (1-0), Dortmund (2-0, totalt 2-1) och Leicester (1-3). Vid den tidpunkten hoppades en del på att Potter äntligen hade hittat taktiska lösningar och att han med en skadefri trupp skulle lyckas vända på skutan. Så blev det dock inte. I den efterföljande matchen mot Everton föll laget tillbaka i gamla synder och tappade poäng när Kepa, som annars haft en bra säsong, fumlade in Ellis Simms (who?) tama avslut i den 89:e minuten. Symptomatiskt för säsongen. Det lilla förtroendet som Potter hade byggt upp hos fansen under ”mini-uppryckningen” var återigen raserat. 

Under landslagsuppehållet tog sparkningsspekulationerna fart igen. Ledningen sades dock ha fortsatt förtroende för sin tränare och Potter behöll jobbet. Poängtappet mot Everton visade sig olyckligtvis inte vara en tillfällighet. Trots spelmässig dominans och 27 skott fick Chelsea inte hål på Aston Villa, men släppte däremot in två mål. Ännu en förlust var ett faktum (0-2) och det gick inte att ta miste på hemmasupportrarnas känslor för sin tränare. Under slutskedet av matchen skanderade de ”you don’t know what you’re doing” stämde in i Villafansens ”you’re getting sacked in the morning”. Potter överlevde kvällen och den efterföljande morgonen, men vid 15-tiden hade den sportsliga ledningen övertygat ägarna. Sent på kvällen kablades det oundvikliga beskedet ut: Potter hade fått sparken, blott sju månader in på sitt femårskontrakt. Under den förskräckliga hösten och vintern hade de nya ägarna gjort allt för att stötta sin tränare, men till slut blev det ohållbart. Potter hade kört fast och verkade inte kapabel att varken vända den resultat- och spelmässiga trenden eller få supportrarna på sin sida. Till slut fanns det inga förmildrande omständigheter kvar. Inte heller någonting som tydde på att det skulle bli bättre. Så ägarna svalde sin stolthet, accepterade att deras gamble att ersätta Tuchel med Potter hade misslyckats fattade det enda rätta beslutet, och hade trots löften om långsiktighet därmed gjort något som Abramovich aldrig gjorde – sparkat två tränare under en och samma säsong. 

Potters slutgiltiga facit som Chelsea-tränare blev ingen munter läsning: På totalt 31 matcher blev det tolv vinster, åtta kryss och elva förluster, med en sammanlagd målskillnad på 33-31. Hans vinstprocent på 38,7 procent är den sämsta någonsin för en Chelsea-tränare.

Potters omedelbare ersättare blev, något överraskande, hans assisterande tränare Bruno Saltor, den ikoniske Brighton-backen som Potter tog med sig från sin gamla klubb. Inför tisdagens match mot Liverpool erkände Saltor att han aldrig hade tagit en startelva i sitt liv, samtidigt som det sipprade ut uppgifter om att han egentligen inte ville ha jobbet överhuvudtaget. Hur det än var med den saken ledde 42-åringen laget till ett kryss (0-0) mot ett tamt- och något reservbetonat Liverpool i en match som Chelsea kunde och kanske borde ha vunnit, om någon av de offensiva spelarna hade kunnat förvalta sina chanser. Ironiskt nog yttrade även Bruno de bevingade orden ”the boys gave everything” efter matchen, och många ställde sig frågande till om han verkligen skulle leda laget resten av säsongen.

Klubben påbörjade sin jakt på en ny permanent tränare. Tidigt seglade Julian Nagelsmann och Luis Enrique upp som favorit-tippade kandidater. De flesta förväntade sig nog att någon av de båda herrarna skulle plockas in så snart som möjligt, men under onsdagen kom The Sun med smått sensationella uppgifter. Nämligen att ingen mindre än Frank Lampard, som hade skymtats i ägarnas VIP-box på Stamford Bridge under matchen mot Liverpool, skulle ta över som interimtränare. Till en början viftades uppgifterna bort av många tyckare som en ren tidningsanka, men så småningom hakade flera trovärdiga källor på The Suns uppgifter. Bland annat Fabrizio Romano gjorde gällande Lampard de facto skulle ta över medan klubbledningen skulle genomgå en ”uttömmande process” för tillsättandet av en ny permanent tränare, och att Chelsea ville ha en ”mer erfaren” man på posten under resten av säsongen. På torsdagen blev det slutligen officiellt: Frank Lampard leder laget under återstoden av säsongen 2022/23. 

Vem som kommer att ta över Chelsea på permanent basis är fortfarande högst oklart. Nagelsmann och Enrique är som sagt tidiga favoriter och långt gångna diskussioner har förts med dem, men flera trovärdiga källor rapporterar att klubben kommer att ta god tid på sig och utvärdera mångafler kandidater. Välkända namn som Mauricio Pochettino, José Mourinho och till och med Antonio Conte har nämnts, men även unga och lovande förmågor som Sportings Ruben Amorim, Eintrachts Frankfurts Oliver Glasner och River Plates före detta tränare Marcelo Gallardo kan tänkas vara aktuella. Två outsider-namn som florerat i pressen är därtill Brasiliens före detta förbundskapten Tite samt portugisiske Abel Ferreira som betitlas ”den nye Mourinho” och basar över brasilianska storklubben Palmeiras. Sedan Lampard tillsattes har det dessutom spekulerats om att han skulle kunna erbjudas jobbet om han lyckas ”göra en Roberto Di Matteo” och vinna Champions League. 

Vem som ska föra Chelsea in i framtiden från och med nästa säsong återstår alltså att se, men klart är alltså att Frank Lampard från och med lördagens matchens mot Wolves kommer att vara klubbens manager säsongen ut. Lampard lär dessutom inte vara den enda profilen som återvänder till Stamford Bridge. Vilka som kommer att ingå i hans stab är i skrivande stund inte bekräftat från officiellt håll, men enligt flera trovärdiga Chelsea-korrespondenter kommer Ashley Cole, den mångårige klubbmedarbetaren Joe Edwards, fystränaren Chris Jones, och Paul Clement, som var assisterande tränare till Ancelotti (inte bara i Chelsea utan även PSG och Real Madrid) att backa upp Lampard. Fabrizio Romano har uppgett att även en viss John Terry, som idag har en tränarroll i akademin, står till Lampards förfogande om han så önskar. Notervärt är dock att hans tidigare assisterande tränare tillika lagkompis Jody Morris inte har omnämnts. Dessutom lär Lampard mista Anthony Barry, som han handplockade till klubben senast. Barry är önskad av Thomas Tuchel i Bayern München och har beordrats att hålla sig borta medan klubbarna förhandlar om kompensation för hans tjänster.

Den 44-årige klubblegendaren Frank James Lampard behöver knappast någon närmare presentation, men det kan vara värt att påminna om hur det gick sist han tränade klubben, och hur hans lag brukar spela. ”Super Frankie” Lampard tog över efter Maurizio Sarri inför säsongen 2019/20. Under sin första säsong ledde engelsmannen klubben som belagts med transferförbud och truppen som mist Eden Hazard till en, efter omständigheterna, imponerande fjärdeplats och final i FA-cupen  med akademiprodukter som Mason Mount, Reece James och Tammy Abraham som förgrundsfigurer. 

Inför den andra säsongen kryddades laget med Hakim Ziyech, Timo Werner, Ben Chilwell, Kai Havertz och Thiago Silva. Förväntningarna höjdes, och Lampard och hans lag svarade upp mot dem initialt. De kungsblå inledde säsongen storstilat med en ledning i ligan i oktober och avancemang som ettor från gruppspelet i Champions League. Laget drabbades dock av tunga skador och sviktande form under vintern. Lampard tycktes sakna taktiska lösningar på planen samtidigt som det rapporterades om slitningar i laget. Efter endast två vinster på åtta ligamatcher halkade laget ner till en niondeplats i tabellen. Lampard sparkades den 25 januari 2021, varefter Thomas Tuchel tog över dagen därpå. Intressant nog inledde tysken mot just Wolves borta och vann sedermera Champions League. 

Spelmässigt står Lampard för en modern, progressiv fotboll med fokus på hög press. Han är relativt taktiskt flexibel och anpassar sina matchplaner efter motståndet. Under sin första sejour i Chelsea mönstrade han oftast en 4-3-3 med offensiva ”åttor” men kunde i vissa matcher skifta till en 3-4-3/3-5-2. Laget gjorde en hel del mål framåt, men läckte även betänkligt bakåt och var särskilt sårbara vid defensiva omställningar och på fasta situationer.

Frank Lampard återvänder till ett Chelsea med stukat självförtroende och står inför en grannlaga uppgift. På de sex senaste matcherna har laget förvisso stått för tre vinster: mot Leeds (1-0), Dortmund (2-0) och Leicester (1-3), men i de tre senaste har man tagit blott två poäng av nio möjliga, med kryss mot Everton (2-2) och Liverpool (0-0) och torsk mot Aston Villa (0-2). 

Med sina 39 poäng på 29 matcher befinner sig de blå i ett tabellmässigt ingenmansland och den inte särskilt åtråvärda elfteplatsen i Premier League, så frågan är vad man rimligtvis kan förvänta sig av Lampard i ligaspelet. Fjärdeplatsen som innehas av Man United (53 poäng) är odiskutabelt utom räckhåll. Chelsea har elva poäng upp till Tottenhams femteplats (50 poäng) och sju poäng upp till sjätteplacerade Brighton (46 poäng). Sydkustlaget har dessutom två matcher färre spelade. Avståndet upp till Aston Villas Europa Conference League-plats är fem poäng.  Lägg därtill att spelschemat inte är det lättaste. Efter helgens match mot Wolverhampton reser laget till Spanien för att möta Real Madrid, och på de nio matcher som Chelsea har kvar i ligan står bland annat Brighton (hemma), Man United (borta), Arsenal (hemma) Man City (borta) och Newcastle (borta) för motståndet.

Tillsättningen av Lampard har varit en vattendelare bland supportrarna, inte minst på Twitter. Man kan, grovt förenklat, dela in supportrarna i tre läger: en del hade föredragit att ta in en permanent tränare direkt, medan andra älskar att se Lampard tillbaka på Stamford Bridge och vissa som helt enkelt anser att Lampard inte förtjänar eller är kvalificerad nog att leda Chelsea, i alla fall inte just nu. Alla tre läger har poänger, men det är rimligt att anta att Lampard kommer att få större respekt och gensvar från spelarna än vad Graham Potter fick. Under tiden som Potter hade tränarposten rapporterades det om att spelarna tyckte om honom och hans ledarstil. Under de senaste dagarna har det dock sipprat ut diametralt motsatta uppgifter som gör gällande att Potter hånfullt kallades ”Harry” och ”Hogwarts” av vissa spelare bakom hans rygg och att de hade upplevt honom som för positiv i lägen där de inte hade förväntat sig det. Det går att ha dubier kring Lampards taktiska färdigheter, men med sitt CV i ryggen borde han åtminstone inte ha några auktoritetsproblem. Om inte annat lär tillsättandet av Lampard och hans stab även bringa en feel good-faktorer kring truppen och Stamford Bridge som har varit som bortblåst sedan Tuchels dagar.

Diskussionen kring laguttagningen, Lampards spelsätt och möjliga ”vinnare och förlorare” är inför helgens match är särskilt intressant just för att det är ett oskrivet blad. På sin första presskonferens lät Lampard meddela att tränarbytet innebär en ”clean slate” (en nystart) för samtliga, vilket ger upphov till en mängd intressanta frågeställningar: Innebär det att det finns en väg tillbaka för spelare som Aubameyang och Ziyech har varit marginaliserade och suttit i frysboxen på sistone? Kommer Lampard att ge Mendy chansen igen, eller får Kepa fortsatt förtroende även under honom? Kommer han förlita sig på det gamla gardet och gamla favoriter? Eller kommer han att tänka långsiktigt och satsa på de unga spelarna? Frågorna är många och svaren är i nuläget få. Rimligtvis kommer morgondagens att åtminstone ge oss några indikationer för vad som komma skall vad gäller taktik och uttagningar. Det enda vi med största sannolikhet kan slå fast är att Mason Mount kommer att få en bärande roll i laget igen. Under Lampards första sejour spelade Mount i princip alltid när han var tillgänglig, och på torsdagens presskonferens betonade ”Super Frank” att Mount har varit en fantastisk spelare för honom, och en viktig spelare för Chelsea.

Då torsdagens presskonferens handlade enbart om Lampard och ingenting om matchen mot Wolves är det svårt att bedöma det nuvarande skadeläget i truppen. Utifrån kvalificerade gissningar, ett fåtal uppgifter från den officiella hemsidan och information från pålitliga PremierInjures.com är det sannolikt att César Azpilicueta, som tränade lätt under fredagen, fortfarande inte är redo för spel. Inte heller Thiago Silva är i speldugligt skick. Sedan tidigare vet vi att Armando Broja har en lång väg tillbaka efter den allvarliga skada som han ådrog sig i träningsmatchen mot Aston Villa under VM-uppehållet. Huruvida Édouard Mendy är uttagningsbar eller ej är oklart.

Med de givna förutsättningarna i åtanke försöker sig undertecknad på följande gissning gällande taktik och laguttagning till helgens match. Jag tror att Lampard formerar sitt lag i en offensiv 4-3-3 för att dominera matchen mot Wolves med detta manskap: Med tanke på att Kepa har haft en bra säsong och Mendys fysiska status är oklar så borde spanjoren få förtroendet mellan stolparna, åtminstone för den här matchen. I fyrbackslinjen lär åtminstone två av de fyra platserna vara givna: ytterbackarna. Lampard, precis som övriga tränare de senaste åren, byggde till stor del sitt spel kring James och Chilwell under sin första sejour, och jag kan inte se att det förändras. Båda startar. Mittbackarna är lite mer osäkert, men under Thiago Silvas frånvaro gissar jag på att ”Lamps” satsar på Wesley Fofana och Benoit Badiashile. Detta då Kalidou Koulibaly har varit svajig ända sedan han anslöt från Napoli. 

Tremannamittfältet är det mest lättgissade då Enzo Fernández och N’Golo Kanté är för bra för att hållas utanför elvan och Mason Mount, som tidigare nämnt, är en Lampard-favorit. Mateo Kovacic lär rotera med Kanté framöver, men får eventuellt finna sig i att inleda på bänken denna gång. 

Fronttrion känns mest oviss. Jag tror att Lampard väljer att förlita sig på Kai Havertz som han tidigare jobbat med. En av platserna bör João Félix ta med tanke på hur viktig han har varit för offensiven ända sedan han debuterade. Den sista platsen är ytterst intressant. Kan det vara så att det möjligtvis finns en chans till revansch för Pierre-Emerick Aubameyang? Om det inte har varit tydligt tidigare så borde det nu vara uppenbart för alla vid det här laget att Kai Havertz inte är en nia och en pålitlig målskytt. ”Auba” må ha tappat mycket av sin förmåga, deltar i princip ingenting i uppbyggnadsspelet och har haft en minst sagt tvivelaktig attityd i Chelsea, men får han målchanser så brukar han förvalta dem, och laget är i ett skriande behov av en pålitlig målskytt . Vi vet också historisk att Lampard gillar att jobba med konventionella strikers då han satte stor tilltro till både Tammy Abraham och Olivier Giroud under sin första sejour.

Med reservation för att det kan vara helt fel gissar undertecknad därmed på följande elva mot Wolves: (4-3-3) Kepa; Chilwell, Badiashile, Fofana, James; Mount, Enzo, Kanté; Felix, Aubameyang, Havertz.

Lampard må ha en svår uppgift framför sig och har inte särskilt mycket att förlora med de givna utgångsläget, men om Chelsea ska ha någon som helst chans på europaspel via ligan och att kunna ge Real Madrid en match redan på onsdag så är det av yttersta vikt att laget börjar plocka treor mot bottenlag. Mot Wolves har Chelsea och Lampard ypperlig chans att göra just det.

Wolves

Wolverhampton Wanderers har i enlighet med de allra flestas förhandstips haft en riktigt motig säsong. Trots spännande värvningar av spelare som Matheus Nunes (som även ryktades till bland annat Chelsea) och Gonçalo Guedes (som raskt lånades ut till Benfica i januari) och en gamble på Chelsea-favoriten Diego Costa så har Wolves kämpat i botten ända från början av säsongen. Tränaren Bruno Lage fick tidigt betala priset för lagets tillkortakommanden.  Den före detta Benfica-tränaren fick foten redan den 2 oktober efter endast en vinst och tre gjorda mål på de första åtta ligamatcherna. 

De flesta höjde på nog på ögonbrynen när klubben lyckades knyta till sig högt aktade Julen Lopetegui, med förflutet i Real Madrid, spanska landslaget och Sevilla. Skulle Wolves nu börja klättra i tabellen och nå samma höjder som de gjorde under Nuno Espirito Santo för några säsonger sedan? Så här långt är svaret på den frågan otvetydigt ”nej”. Lopetegui har helt enkelt inte lyckats ”få snurr på grejerna”. Trots en meriterande skalp mot Tottenham (1-0) så sent som för en månad sedan så är laget med sina 28 poäng på 29 matcher i högsta grad inblandade i bottenstriden. Wolves må ligga på 14:e plats i tabellen, men marginalen ned till 18:e-placerade Bournemouth är endast en (1) poäng.

Wolverhampton kommer till matchen i svag form. På de sex senaste matcherna har det blivit endast fem poäng. Att laget förlorade mot Liverpool (2-0) Newcastle (2-1), var tämligen väntat. Att de förlorade det blytunga mötet mot Leeds (2-4) och tappade poäng mot Nottingham Forest (1-1) i den senaste omgången var dock inte särskilt bra för deras kamp för fortsatt Premier League-status. Ska man se det från den ljusa sidan så hade läget dock varit ännu mer prekärt om man inte hade vunnit mot Tottenham (1-0) och knipit en pinne mot Fulham (1-1).

Formen är alltså inte den bästa inför mötet med Frank Lampards Chelsea. Därtill har laget en del frånfällen som Lopetegui måste förhålla sig till när han tar ut sin elva. Kaptenen Rúben Neves tog sitt tionde gula kort för säsongen i senaste matchen mot Nottingham Forest, vilket är ett enormt avbräck. Även ytterbacken Jonny Otto är avstängd och otillgänglig. Sedan tidigare är Sasa Kalajdzic och Francisco Tavares Oliveira borta på grund av sina respektive långtidsskador. Goda nyheter för Wolves är dock att Hwang-Hee Chan är uttagningsbar efter tre veckors frånvaro. Notervärt är även att Daniel Podence uppenbarligen ska inkluderas i truppen trots att han anklagades för att ha spottat Brennan Johnson i ansiktet i mötet med Nottingham Forest, något som Lopetegui tillbakavisar.

Matchbild och tips

Chelsea bör komma till spel på med ambitionen att dominera matchen. Lampard borde ha goda minnen från Molineux då han tidigt i sin Chelsea-relaterade tränargärning vann med 2-5 efter ett drömmål av Fikayo Tomori och ett hattrick av Tammy Abraham. 

Den här upplagan av Chelsea är (åtminstone på papperet) mycket bättre än det laget, och ska ha mer än tillräckligt med kvalité för att ta tre poäng, men det har sagts många gånger den här säsongen, och det är värt att ha i åtanke att Lampards mannar alltjämt är i väldigt svag form. Wolves har dessutom gott om spelare som kan såra Chelsea, i synnerhet på omställningar, som var ett återkommande bekymmer när Lamps tränade laget sist. 

Hjärtat och hjärnan säger ändock att Frank Lampard har goda chanser att kickstarta sin andra Chelsea-sejour med en seger här. Har Påskharen tre välbehövliga poäng att bjuda på?

Tips: 1-3. 

Värt att notera

• Mason Mount har gjort två mål och tre assist på hans sex senaste matcher mot Wolves.
• Chelsea har inte släppt in ett mål i första halvlek i de elva senaste Premier League-matcherna mot Wolverhampton.
• Av de 19 senaste matcherna lagen emellan har Chelsea vunnit tolv och kryssat fyra. På de nio senaste matcherna har Chelsea vunnit fem. Den sammanlagda målskillnaden i dessa nio möten är 18-8 i de blåkläddas favör.

0 kommentarer

Fredrik Temmes2023-04-08 00:42:00